Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Att skämma bort barnet handlar oftast om föräldrarnas behov och sker utan barnperspektiv.
Jag syftade på LadyCovergirls inlägg om att de som inte kan få barn ser det som ett hån att de som kan få barn är lediga och de får inte vara lediga för att de inte kan få barn. Ett sådant resonoman bygger på de vuxnas perspektiv. Vi vill ha barn, vi vill vara lediga. Man de barn som finns kanske sitter utan mamma (eller pappa) på julafton i år igen. ett år är väldigt lång tid för ett barn. Barnen kanske inte får följa med till tjocka släckten och fira jul med kusinerna och mor/far föräldrarna. Ett år är en mycket lång tid för ett barn men för en vuxen känns det inte lika långt.
Mina barn är inte precis glada över att jag jobbar lördagar och söndagar ibland men det blir ju lördag nästa vecka med, julen är en gång om året.
Men nu får du väl läsa lite istället. Jag gissar utifrån hur det kan upplevas som ofrivilligt barnlös. Det måste svida något otroligt att man ses som mindre viktiga pga något man vill men inte kan få.
Och varför ska vi då tvunget anse det som någon sorts rättighet att skaffa ännu fler barn?
Vilket jag tror rätt ofta är fallet här. Föräldrarna vill vara lediga för sin egen skull, inte för barnens. Vad har man då vunnit?
Hänsyn ska tas till alla människor, oavsätt ålder. Barnen måste inte alltid komma först.
Kanske mer i perspektivet att man sörjer att man inte kan få barn, inte att man måste jobba. Jag hoppas åtminstone att det är främst barnlösheten man sörjer och inte den försvunna ledigheten.
.
Men den som inte har barn varför kan inte denna fira med släckten senare?
Visst det kanske är långt till släckten men det är det kanske för barnfamiljen också.
Ingenting alls.
Männen som tar ut föräldraledighet vid jakttid eller under sportevenemang är väl det klassikt värsta exemplet i den vägen.
Var går gränsen?
Men det är en helt annan sak. Det finns de som inte kan få barn som inte tål att se en gravid kvinna och som får hela julen förstörd för att en släcking berättar att de ska få barn. Det finns inte mycket jag kan göra åt det faktiskt att någon annan jobbar på julafton får dem inte att må bättre för då riktas bitterheten mot de som pratar småbarn graviditet på julafton istället.
Gränsen går när det blir dåligt för barnen.
Ett år upplevs som mycket längre tid för ett barn.
Sedan förstår jag inte hur du å ena sidan inte anser det vara en rättighet att skaffa barn och på andra sidan använder du barnlöshet som ett argument.
Kan vi vara överens om att det är väldigt naturligt att vilja skaffa barn?
(Har barn den uppfattningen att vilja ha föräldrarna hemma mer vid jul än vilken annan dag som helst?)
Ingenting alls.
Männen som tar ut föräldraledighet vid jakttid eller under sportevenemang är väl det klassikt värsta exemplet i den vägen.