Här känner jag att jag som dalmatinerägare ändå måste gå in i diskussionen, fast jag bara tänkt läsa.
Dalmatiner är, som du
@Turali säger, en mycket rolig och mångsidig ras men jag skulle inte kalla dem särskilt lätta att träna (har för mig att det var ett av önskemålen från början?). De hänger gärna med men gör det på sina villkor, de är sociala och har liten till ingen jaktlust men ör rätt självständiga. Kan ofta uppleva att de är ganska lika katter. De lyder gärna... Men på sina egna villkor och har inte riktigt den will to please-mentalitet som många bruksraser har. De kräver att man vet att motivera dem, jobbar med mentala övningar och har stor fantasi och variation i sin träning. Visst kan de koppla av, mina är riktiga soffpotatisar mellan varven, men man måste vara medveten om att det är en ras som från början (i modern tid iaf) togs fram för att vakta hästekipage, både i rörelse och i stall. De är därför byggda för att vara uthålliga på längre sträckor.
Jag brukar gärna rekommendera dem till aktiva hem med hundkunniga människor, själv kan jag inte tänka mig någon annan ras, men de är inte alltid de lättaste hundarna. Isht hanar kan dessutom vara rätt skarpa mot andra hanar. Och i överlag är det en ras med stor personlig integritet.
@Tillnicole Det är inte matsmältningen som är problemet. Det är njurfunktionen som är något annorlunda mot andra raser. Urinen är surare och mat med hög purinhalt förvärrar det hela. Om de får problem med det handlar det om att de bildar uratstenar snarare än vanliga urinstenar. Ska dock inte vara mer vanligt än hos någon annan ras, isht om man tänker på vad man utfodrar dem med (undvik inälvsmat, typ vom, lungor osv, rött kött, vilt osv. Finns listor på nätet. Se alltid till att blöta maten alt. att de dricker rikligt med vatten för att späda ut urinen)