Är det 1½ år ner i toaletten??

[Inte_Ung]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Jag för min del ser relationer och företagande som två helt fundamentalt olika saker.
Och jag är ganska så framgångsrik på båda.

 

[Inte_Ung]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Jag känner en hel del som haft långa relationer som de inte alls betraktar som "sketna exrelationer" utan som delar av sitt liv, som de absolut inte skulle ha velat vara utan.

Jag är en sådan.
Mitt förra förhållande varade i 14 år och de första 10 av dessa var en mycket lycklig tid i mitt liv.
Den skulle jag absolut inte vilja vara utan.
En bra resa är ju bra även om den tar slut.

Det är ju ofta ett realiserat värde i form av glädje och lycka.

Ja precis.
Som en semesterresa - den tar ju också slut.

 

[Niceperson]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

För mig är ett förhållande en investering, ett företag med två 50/50 kompanjoner.

Jag skulle inte kunna motivera mig att investera i en relation, eller i en annan person, om jag inte kalkylerade utifrån att det handlade om en livstidsrelation.
Att jag kan missta mig är jag givetvis medveten om, och är även något jag räknar med, men när det slutar med uppbrott så kommer jag inte tycka annat än att det var bortkastat.

Nu träffas vi för att ha så kul vi kan ha det när vi tillsammans tar en dag i taget och sedan ser vi vart det slutar - är för andra, inte för mig.

Jag tror att jag håller med faktiskt, det är bortkastat, på ett sätt. Livet är ju så kort, man vill inte slösa bort sin tid. Jag har alltid haft som mål att ha en livstidsrelation, aldrig har jag tänkt att det här är någonting som är kul just nu, liksom. Det är någonting som jag tar för givet, tror jag, att man tänker så.
Att det är målsättningen. Och när det då inte fungerar så är det ju ett misslyckande. Och då har man slösat sin tid på fel person.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Alla dina relationer är alltså för resten av livet - annars är det bortkastad tid?

Själv ser jag relationer som Inte_ung. HÄR & NU-konsumtion, förhoppningsvis känns det så jättemånga dagar. Och i tron att det kommer att göra så, gifte jag mig.

Men inte kan jag se någon av mina tidigare relationer som bortkastad tid! Tvärtom. Jag är nöjd med mitt liv som det är idag, och idag är ju summan av DÅ. Jag kunde inte ha gjort bättre investeringar i mitt liv.

 

[sjoberga]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Även om det betraktas som ett misslyckande. Så är det väl inte bortkastat att ha haft 10 fantastiska år bara för att de 2 sista månaderna var dåliga och det blev ett uppbrott? Hur kan uppbrottet ta bort glädjen man redan upplevt?

Jag hänger inte med i kausaliteten riktigt här.

 

[tanten]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Även om det betraktas som ett misslyckande. Så är det väl inte bortkastat att ha haft 10 fantastiska år bara för att de 2 sista månaderna var dåliga och det blev ett uppbrott? Hur kan uppbrottet ta bort glädjen man redan upplevt?

Jag hänger inte med i kausaliteten riktigt här.

Här är en till som inte heller hänger med. Det mesta vi gör tar slut. Efter ett ögonblick eller efter ett långt liv. Även livet tar ju slut, och är inte bortkastat för det.

Vad jag än gör, går till jobbet, deltar i event, skaffar vänner, reser, köper hus - allt har ett slut.

När man inleder en relation är man förhoppningsvis lycklig - annars hade den väl inte inletts? Vi vet inget om framtiden. Kanske blir man osams, kanske växer man ifrån varann, kanske dör partnern plötsligt.

Det skulle vara hemskt att ha sådana krav på sig att man ska kunna uppfylla alla de stora kraven. Jag är bara människa. Jag kan inte garantera att jag förblir din vän eller din partner för evigt. Jag kan inte ens garantera att du kommer att tycka om mig om ett år.

 

[Niceperson]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Hur kan uppbrottet ta bort glädjen man redan upplevt?

Visst kan det göra det. Självklart. Det behöver inte vara två månader det kan räcka med två sekunder. Och allt är borta.

 

[lil-sis]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Men fy vilken trist inställning

 

[Gammeln]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

När man inleder en relation är man förhoppningsvis lycklig - annars hade den väl inte inletts?

Tänk då på alla som blir bortgifta mot sin vilja och inte kan göra sambo som

 

[Lena Furberg]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

För mig är ett förhållande en investering, ett företag med två 50/50 kompanjoner.

Jag skulle inte kunna motivera mig att investera i en relation, eller i en annan person, om jag inte kalkylerade utifrån att det handlade om en livstidsrelation.
Att jag kan missta mig är jag givetvis medveten om, och är även något jag räknar med, men när det slutar med uppbrott så kommer jag inte tycka annat än att det var bortkastat.

Oj! När jag var singel, om en person då nalkats mig med avsikten att tillbringa resten av sitt liv med mig, annars fick det vara, hade jag nog vänt på en femöring och sprungit åt motsatt håll! Det hade känts riktigt läskigt. Ett förhållande växer ju fram långsamt, och man vet aldrig vart det leder. Lite som Karin Boye skrev: Nog finns det mål och mening med vår färd, men det är vägen som är mödan värd!

Om vi nu ska vara poetiska såhär på måndagsförmiddagen!

Men det är jag, det.

 

[Inte_Ung]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Men så hemskt att leva med att känna så inför saker och ting.
Det måste vara mycket deprimerande.

 

[Lena Furberg]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Visst kan det göra det. Självklart. Det behöver inte vara två månader det kan räcka med två sekunder. Och allt är borta.

Men, allt tar ju slut. Precis allt. Mera poesi: -Allt är givet människan som lån! (Jag lovar att inte citera fler dikter nu på ett tag ...)

Men så är det ju, faktiskt. Hela livet är ju bortkastat isåfall, med tanke på att det tar slut en dag, och vilken dag har man ingen aning om.

Sorg är en annan sak, liksom saknad och en känsla av tomhet ifall ens liv till stor del byggts upp kring en relation.

 

[Lena Furberg]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Alla dina relationer är alltså för resten av livet - annars är det bortkastad tid?

Själv ser jag relationer som Inte_ung. HÄR & NU-konsumtion, förhoppningsvis känns det så jättemånga dagar. Och i tron att det kommer att göra så, gifte jag mig.

Men inte kan jag se någon av mina tidigare relationer som bortkastad tid! Tvärtom. Jag är nöjd med mitt liv som det är idag, och idag är ju summan av DÅ. Jag kunde inte ha gjort bättre investeringar i mitt liv.

Det är nog också en av "hemligheterna" kring hur man blir en "lycklig" (eller i vart fall inte olycklig) människa; att man inte grämer sig, går omkring och ältar över spilld mjölk sas.

 

[Sissa]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

För mig är ett förhållande en investering, ett företag med två 50/50 kompanjoner.

Jag skulle inte kunna motivera mig att investera i en relation, eller i en annan person, om jag inte kalkylerade utifrån att det handlade om en livstidsrelation.
Att jag kan missta mig är jag givetvis medveten om, och är även något jag räknar med, men när det slutar med uppbrott så kommer jag inte tycka annat än att det var bortkastat.

Hur resonerade du som tonåring/ung? Tänkte du likadant då? Jag tänker mig att ungdomstiden är en period i livet när man provar olika partners.

 

[Inte_Ung]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Fortsätt med dikterna du.
Jag uppskattar dem mycket och det är det nog flera som gör.

Tänk om hela semesterresan blev meningslös och värdelös bara för att man kommer tillbaka till jobbet efteråt.
Så hemskt.
Då så kan man ju lika gärna sitta hemma och ruttna under semestern, eller för den delen låta bli att ta semester helt.

 

[em-pirre]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

kl

Jag tycker att inte ens ett uruselt förhållande är bortkasad tid. Man lär sig hur man själv fungerar under press/manipulation/sorg o.s.v. samt hur andra människor kan fungera. Man kanske lär sig känna igen en viss sorts personer, man kan lyckas bli immun mot idioter och manipulation, man kan se sig själv klara sig ur svåra situationer, se livet på ett annat sätt.

Och så vidare. En erfarenhet, helt enkelt.

Sen, om ens enda mål med förhållande är att genast hitta en partner tills döden skiljer en åt, så då har man slösat några år på fel förhållande.

Fast det är ju en rätt konstig tanke.

(Jag flyttade ifrån mitt manipulativa, sjuka ex, och bodde plötsligt granne med min nuvarande fästman. Jag hade kanske aldrig träffat honom annars!)

 

[Inte_Ung]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Life is what happens to you while (you are) busy doing other things.

 

[Inte_Ung]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Det finns alltid något att lära ur varje situation.
Och den ger en kunskap och erfarenhet som man sedan bär med sig som sitt "visdomskapital".
Om man nu måste tänka på allt som en investering.

 

[em-pirre]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Ja, ungefär så.

Även om jag aldrig mått så dåligt som under åren med exet vill jag inte byta bort den erfarenheten.

 

[sjoberga]

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Visst kan det göra det. Självklart. Det behöver inte vara två månader det kan räcka med två sekunder. Och allt är borta.

Jag kan inte riktigt förstå. Jag skulle kunna förstå om det som händer innebär att exempelvis partnern hela tiden levt dubbelliv, haft tre andra partners hela tiden och ljugit en upp i ansiktet under alla år. Då kan man uppleva "allt vara borta", eftersom det som hänt har hänt under lögnridåer. Likväl är man säkert ett antal erfarenheter rikare.... som inte försvunnit.

Annars förstår jag inte alls hur en fantastiskt lyckad semesterresa tillsammans till Paris våren 2003 kan i efterhand, år 2013, vara värdelös bara för att man bestämmer att bryta upp förhållandet under de omständigheter som råder mars 2013.