Ångerrätt på valp?

Diplomaten

Trådstartare
Vi har sedan några månader tillbaka två hundkillar som idag är ca 5 månader gamla. Givetvis har deras framväxt varit en fartfylld resa med mycket tålamod och konsekventa mål, men det är värt det varje dag! Vi ser hur de utvecklas, växer och hur flockens band stärks. Men, jag skulle ljuga om jag sade att det bara hade varit en "peace of cake". Framförallt eftersom vi valde att köpa två hanhundar ifrån samma kull. Men, som sagt, vi hade planerat det och vi förväntade oss inte att det skulle bli helt smärtfritt. Dessutom har vi hundar sedan tidigare och bred djurvana.

Då till mina funderingar.

Personen som vi köpte våra valpar ifrån har fått samtal från två stycken som köpt valpar från kullen slutade på 7 st hundar. Den ena valpen har lämnats tillbaka vid 4 månaders ålder eftersom ägarna ansåg den som mer vild än tam. Den hade heller inte förmågan att bli rumsren enligt deras utsago. Den gnagde sönder alla leksaker för barnet osv osv. Uppfödaren till valpen ansåg efter x samtal ,som tyvärr slutade i gräl, med dessa personer att hon missbedömt dem som goda hundägare och tog tillbaka valpen.

Det andra samtalet kom från en äldre kvinna som köpte hundvalpen och födde upp Chiwawor. Hon var djurtolk och kändes exemplarisk. Då valpen var 3 mån ansåg kvinnan att hunden "var för mycket för henne" och ställde till lite för mycket oro i hundflocken. Kvinnan kontaktade uppfödaren och var ärlig med situationen och de ordnade tillsammans ett gott hem för valpen.

De andra hundarna har fått goda hem, några i Sverige och andra i Norge. Alla är nöjda och anser vi köpt lyckovinst.

Det "lilla" jag har hört och sett om hur svårt det är att finna "rätt ägare" till sin uppfödning gör mig imponerad och lite skrämd över hur ni klarar av det gång på gång. För det verkar som att en del tar oerhört enkelt på att köpa hund. Vi testar, annars ångrar vi oss.

Hur ordnar ni uppfödare upp en sådan situation?
Vad är köparens resp. säljarens rätt?
Hur hanterar man att ens valp ev. kommit till fel ägare?

Personliga erfarenheter?
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Jag har en ganska bra utsållningsprocess. Tycker att man hör det redan på telefon vad det är för folk och hur kunniga de är. Sen är det jätteviktigt att man säljer rätt ras till rätt människor!! Det tror jag är det absolut viktigaste. Säger folk att de vill ha en hund för att utöka familjen eller för att det är roligt att ha hund, så passar ingen av mina raser (Jack Russel och chihuahua) till den personen. Jag vill ha köpare med mål. Sen vet jag att inte alla målen kommer till stånd, men man har kommit halva vägen om man vet varför man vill ha hund.

Jag har sagt nej till flera köpare, men en gång sålde jag en JRT-valp trots att det kändes fel i magen. Det var ett ungt par som båda var arbetslösa just för tillfället. Kemin stämde inte alls, de hade inga egentliga mål, men ville ha en hund. Jag vet inte hur jag förmådde mig att sälja hunden, men jag gjorde det i alla fall. Vem var jag att döma andra människor liksom? Det visade sig att dessa människor är superbra hundägare. Idag, hunden är 4 år gammal, så tävlar de i agility och är väldigt aktiva med sin hund. De har mottot att alla hundar ska kunna minst 100 st kommandon. De skickar alltid julkort och de mailar i alla fall någon gång varje år med bild på hunden.

En gång har det faktiskt gått dåligt trots att allting verkade superbra. Jag sålde en tikvalp (också den JRT) till en familj med 3 st barn. De bodde på landet och hade hästar. Tävlade i hoppning och barnen hade egna ponnier, men även mamman tävlade. De hade en hund sedan tidigare som började bli gammal. Mamman jobbade hemifrån och barnen var alla över 10 år gamla. Det lät som en superbra hundägarfamilj! När de pratade var de verkligen kunniga, de visste vad de höll på med liksom. De skickade julkort på julen, de ringde ibland och mailade över bilder. Allting verkade bra! Drygt ett år senare fick jag ett samtal från en kvinna som hade tagit över hunden från familjen. Då var den jättesmal och hade fått 2 st kullar med valpar. :eek::eek::eek: 1 år gammal!! :mad: När hon var där och hämtade hunden hade de 7 st andra hundar på gården, de hade hundarna ute i hundgård dygnet runt, de fodrade alla hundarna med rester från familjens middag, fanns det inga rester fick hundarna ingen mat. Detta var helt tvärt emot den familjen som jag sålde hunden till!! :mad: De hade inte bara ljugit om deras hundhållning, de hade också ljugit om antalet barn de hade. De hade 3 st till barn än vad de sagt till mig. När de kom och hämtade hunden var "hela familjen" med. Två vuxna och 3 st barn.
Nu har hunden det dock jättebra i den nya familjen dock.

Sen kan ju vad som helst hända. Några jag sålt hund till har skiljt sig och en av dem har behållit hunden, något annat par omplacerade hunden hos den enes föräldrar etc. Det är sånt som händer. Det kan hända oss alla.

Dock måste jag säga att de personerna som jag sålt chihuahua till är bättre på att höra av sig, är lite mer måna (läs nojiga) med sin hund och allmänt "offrar" sig mer för hunden. Tex inte tar den nya anställningen med mycket högre lön eftersom hunden inte ska få vara ensam hemma etc. De som köper JRT är inte på samma vis. Men så är det 2 st helt olika raser också.
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Dock måste jag säga att de personerna som jag sålt chihuahua till är bättre på att höra av sig, är lite mer måna (läs nojiga) med sin hund och allmänt "offrar" sig mer för hunden. Tex inte tar den nya anställningen med mycket högre lön eftersom hunden inte ska få vara ensam hemma etc. De som köper JRT är inte på samma vis. Men så är det 2 st helt olika raser också.

Vad intressant att det är så! Jag trodde faktiskt tvärtom. :o
Mina fördomar säger att de som köper chihuahua är unga tjejer som egentligen inte har så mycket tid till hunden utan hellre vill umgås med vänner och gå på krogen. Utan har hunden mer som en "accessoar".
Men de som köper JRT är de som vet att hunden kan vara envis och ettrig, men vill ha en hund att jobba lite med.

Men se så fel man kan ha alltså :p
 
Sv: Ångerrätt på valp?

De flesta som köper chihuahua är par utan barn mellan 25-35 år. Oftast med egna företag eller bra karriärer. Ungefär 75% är höginkomsttagare. Och ungefär samma summa har en annan hund sedan tidigare, men vill köpa en till fast mindre och inte så mycket jobb med. Oftast har de en Cocker Spaniel eller liknande mindre ras. Eller en vavva redan.

De som köper JRT är hästfolk, bruksfolk och människor som bor på landet. Människor som tycker att det är roligt med en aktiv hund, men som inte vill skaffa en stor hund som tar så mycket plats. Ofta är det barnfamiljer med agilitydrömmar.
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Detta var första gången för uppfödaren till våra valpar att sälja hundar. Hon vill aldrig göra om det. De var noga med att gå efter magkänsla, men i ett utav "fallen" så säger hon idag (lätt att vara efterklok) att om om tänkt efter lite mer så kanske ... Det var just det, att ena unga paret hade hund och de sökte hus på landet osv. De var iofs i yngsta laget och var som du beskrev arbetslösa. Uppfödaren tänkte att det de hade mycket tid till hunden för en början.

Som etablerad uppfödare blir man förmdoligen tryggare i sina val av ägare. Du säger t ex att du inte säljer till intressanter utan mål. Det tycker jag verkar oerhört seriöst eftersom du faktiskt har en arbetande ras.

Men vad hade du gjort och vad har du för laghjälp om hunden du säljer inte får det bra? Och vad sade du till denna familj som visade sig vara "något helt annat" ...
 
Sv: Ångerrätt på valp?

En såld hund är en såld hund. Det finns ingenting jag enligt lagen kan göra, men än att anmäla till djurskyddsmyndigheten. Det har dock aldrig behövts. Men jag kan inte åka dit och ta hunden ifrån dem eller så. Det är inte min hund. Däremot kan man ju prata med människor.

Den familjen som inte var vad de sa att de var har jag faktiskt inte pratat med. Jag har nu enbart kontakt med nya ägaren till tiken. Jag har ingen anledning till att prata med familjen jag sålde hunden till då de inte har hunden kvar längre.

De du berättar om tycker jag endast känns som okunnig hur en valp beter sig. En 16 veckors valp har man inte kravet på att den ska vara 100% rumsren. Det är klart att det finns valpar som är rumsrena vid den tiden, men de har ju blivit tränade för uppgiften. Jag hade absolut ifrågasatt hur köparna hade tränat valpen.

När det gäller kvinnan som födde upp chihuahua och ansåg att hunden var för mycket för henne så kan jag tycka att hon var lite naiv när hon köpte valpen, men hon tog sitt ansvar och skaffade ett nytt hem till hunden där den förhoppningsvis är mer uppskattad.
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Hur ordnar ni uppfödare upp en sådan situation?
Vad är köparens resp. säljarens rätt?
Hur hanterar man att ens valp ev. kommit till fel ägare?

Personliga erfarenheter?

Jag är ju en sån uppfödare som tar tillbaka valpar jag fött upp - givetvis under förutsättning att jag har den möjligheten. Ifall jag inte kan ta hem hunden så hjälper jag till att hitta ett nytt tillfälligt eller varaktigt hem.

Som uppfödare har man ju ingen rätt till hunden efter den är såld oavsett vad som händer. Köparen har heller ingen skyldighet att lämna tillbaka hunden till uppf. om denne inte vill ha kvar den men de flesta jag känner tycker det är tryggt att veta att man kan lämna tillbaka hunden till uppf. ifall det inte fungerar.

Jag försöker att sålla ut de bästa köparna, naturligtvis, men det är inte alltid så lätt. Alla uppf. åker nog på en och annan nitlott ibland så även jag.

Kan berätta om några:

Sålde en valp till ett par som hade en 8 månaders bebis där mamman var mammaledig (såklart) och pappan pluggade. Pappan skulle ha huvudansvaret för hunden när han var hemma och för övrigt skulle de dela på det. De hade verkligen tänkt till kändes det som.
När valpen är 4 mån så ringer de och säger att de inte kan ha kvar henne. Jag undrar naturligtvis varför?
Jo, för hon skäller, ylar och river på dörren när de stänger in henne i ett rum. Och varför stängde de in henne själv då?? Jo, för hon gick och tog sonens leksaker annars och klev på honom när han låg på golvet :crazy:

Jag tog naturligtvis tillbaka henne och då hade hon både öroninflammation och urinvägsinfektion på köpet... Hittade ett superhem till henne dagen efter och där finns hon än - 9 år senare :)

Ett annat fall, från samma kull för övrigt, är tjejen i 35-40-årsåldern som nyligen fått avliva sin 6-åriga rottweiler p.g.a hjärtfel sa hon. Hon kom och tittade på valparna med sin mamma och de var trevliga. Tjejen berättade att hon innan rottweilern haft en grosser som hon fått avliva när den var 4 p.g.a AD. Lät ju som nåt som kunnat hända.
Dessa bodde mitt i stan i sthlm.

De fick köpa sin valp och när valpen var ca 8 månader började hon ringa om hur störd hunden var. Den var rädd för allt och det gick inte att gå ut med den alls för den var livrädd för bilar. Jag försökte hjälpa och ge råd och tyckte naturligtvis att detta beteende var konstigt då alla andra i kullen var väldigt stabila. Jag erbjöd mig också att ta tillbaka hunden om hon nu inte ville ha kvar den men det ville hon.
Någon månad senare ringer människan och säger att nu har minsann också veterinären sagt att det är fel i huvudet på hunden och att vi hade lurat henne och bl.a bl.a bl.a.
Erbjöd mig igen att ta tillbaka, dessutom till fullt valppris men nej det gick ju inte för jag skulle ju bara avla på honom ändå och det ville inte hon :crazy:

Försökte även att få en av mina andra valpköpare (vars egna hund dött) att ringa och be att få köpa honom men hon ville inte det heller.

Hon gick runt på stan och spred att jag var så oseriös och avlade på skithundar osv och att jag lurat henne och så.

När jag än en gång ringde och undrade om jag kunde få ta tillbaka honom eftersom hon så klart var missnöjd så bad hon mig dra åt helvete och aldrig mer höra av mig, sen slängde hon på luren :crazy:

Jag såg sedan i SKK hunddata att hunden stod som "avliden"....

Fick sedan höra att kvinnan bodde hemma hos mamma och att de först 6 mån hade de endast rastat hunden på innergården. En RR som inte socialiseras blir ju lätt... hmm... knepig och det hade jag talat om innan... man undrar ju om det om de tidigare hundarna var sant också?

Ja, dett avar några.. har även haft andra knepiga köpare men dessa får räcka :cool:
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Fy vad trist med dåliga erfarenheter.

Till TS:
Jag har i mitt köpekontrakt på båda mina hundar från två olika uppfödare att oavsett anledning om jag inte vill/kan ha kvar dom så skall dom tillbaka till uppfödaren, om dessa inte kan ta emot hunden så skall uppfödaren ordna med omplacering.
Nog för att detta aldrig någonsin kommer hända känns det tryggt.

Den "klausulen" kommer vi även ha med i köpekontraktet på valparna min hane blir far till.
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Hur nekar ni intressenter att köpa valpar från er då?

Stod ju i hundsport förra året om en kvinna som blev anmäld för att hon vägrat sälja till en lesbisk kvinna. Dock menade säljaren att DET VAR INTE ANLEDNINGEN, men hon blev dömd ändå. Ja ni kanske minns själva, jag minns inte hela storyn, men hon ville inte sälja pga "personkemin" eller nåt...
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Hur nekar ni intressenter att köpa valpar från er då?
Jag har en lista på människor som är intresserade. Gör det klart och tydligt att jag inte har ett rättvist kösystem redan från början. Och sen säger jag som det är. Jag säljer endast valpar till de personerna som uppfyller mina krav. Oftast vet de köpare som inte har kraven med sig att de inte är så bra i uppfödares ögon så de kommer aldrig och kollar på valparna ens. Det är självsanering där i början för de som tycker att de är bra stannar kvar och de som vet att de kanske inte uppfyller kraven vänder sig till andra uppfödare.

Sen tar det ju en stund från att valparna är födda tills man får komma och titta på dem. Jag släpper inte in spekulanter på valparna förren de är i alla fall 4-5 veckor gamla. Under de veckorna är det många som vänt sig någon annanstans eftersom de inte "orkat vänta". De som är kvar är de som är seriösa och de som vet vad det innebär.

Det brukar bli rätt så bra självsanering bara man säger att man har krav på valpköparna.
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Fy vad trist med dåliga erfarenheter.

Till TS:
Jag har i mitt köpekontrakt på båda mina hundar från två olika uppfödare att oavsett anledning om jag inte vill/kan ha kvar dom så skall dom tillbaka till uppfödaren, om dessa inte kan ta emot hunden så skall uppfödaren ordna med omplacering.
Nog för att detta aldrig någonsin kommer hända känns det tryggt.

Den "klausulen" kommer vi även ha med i köpekontraktet på valparna min hane blir far till.

Problemet är ju bara att det inte är juridiskt bindande att skriva så i ett kontrakt. Man kan ju hoppas att köparens moral säger att den följer avtalet ändå men om denne nu inte gör det så kan man inte göra nånting....

Lite förenklat så där... (PS. om Ramona har en annan åsikt, vilket jag hoppas att du inte har :D;) så kan jag lägga till att det jag skrivit gäller om uppfödaren har reg. kennel då denne räknas som näringsidkare i annat fall om det inte finns en konsekvensklausul... :idea:)
 
Sv: Ångerrätt på valp?

ojojoj, det sistnämnda är sådana skräckhistorier som får mig att rysa. Maktlöshet. Men, jag misstänker eftersom du fortsatt verkar föda upp hundar, att det inte sker alltför ofta, att valparna får fel ägare?

Hur stor uppföljning har man på sina valpar? Jag menar, hur stor del i det fortsatta livet vill ni ha?
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Hur nekar ni intressenter att köpa valpar från er då?

Stod ju i hundsport förra året om en kvinna som blev anmäld för att hon vägrat sälja till en lesbisk kvinna. Dock menade säljaren att DET VAR INTE ANLEDNINGEN, men hon blev dömd ändå. Ja ni kanske minns själva, jag minns inte hela storyn, men hon ville inte sälja pga "personkemin" eller nåt...

Jag tycks minnas det berodde på att köparens hemsida hade länkar till djursex.
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Problemet är ju bara att det inte är juridiskt bindande att skriva så i ett kontrakt.
Jovisst, är det bindande. Det är en sk hembudsklausul. Om hunden ska överlåtas (köp, byte, gåva) vidare så har uppfödaren (producenten) alltid förköpsrätt. Det är juridiskt bindande ifall båda parter skriver på ett sådant avtal. Det är inte så vanligt att man gör det på hundar dock, men tävlingshästar på elitnivå har nästan alltid en hembudsklausul. Precis som många sommarstugor och saker som har gått i arv som man säljer av en eller annan anledning. Sen kan ju uppfödaren alltid säga att den inte vill ha hunden tillbaka, men den har rätt att köpa tillbaka hunden ifall den vill. Därför är det bra att reglera priset för hunden i köpekontraktet ifall det skulle hända. Tex, "vid hembudsskyldighet gäller marknadspris". Men man kan ju även sätta en siffra på det. Det beror ju helt på vad hunden gjort hur mycket den är värd. Har den blivit internationell champion är den ju dyrare än om någon vill sälja den vidare för att den tuggar sönder hela hemmet.

Sen spelar det ingen roll ifall man har reggad kennel eller inte. Producerar du en vara (dvs valpar) så är du en näringsidkare i lagens mening. Att det sen är en enstaka kull eller hobbyverksamhet spelar ingen som helst roll.

Någonting man ska komma ihåg när det gäller är att avtalslagen är dispositiv, dvs, man kan avtala bort den. Så även fast det står någonting i avtalslagen, så gills inte det om avtalet mellan parter säger någonting annat.
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Hur stor uppföljning har man på sina valpar? Jag menar, hur stor del i det fortsatta livet vill ni ha?
Jag vill jättegärna att de hör av sig någon gång per år och berättar hur det går. Speciellt ifall någonting extra roligt har hänt. Men jag vill faktiskt inte vara en rådgivare och bästa vän. Det är helt ok att höra av sig till mig om man har problem eller om man vill veta någonting speciellt. Men jag vill inte ha mina valpköpare på telefon en gång i veckan med någonting. Då hade jag inte gjort annat än att sitta i telefon.

Ibland behöver människor hjälp och då hjälper jag till så gott jag kan. Ibland vill de bara ringa för att snacka. Men har man tillräckligt stora problem är det ingen idé att ringa till uppfödaren stup i kvarten, utan bättre att gå en hundkurs eller ta hjälp av en riktig tränare.

Jag ser ofta i trådar på Buke att någon ger rådet att man ska ringa uppfödaren för att få hjälp med diverse. Men vad är det som säger att uppfödaren kan mer än någon annan?? Jag tycker faktiskt att det är ett ganska så dåligt råd.
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Hur stor uppföljning har man på sina valpar? Jag menar, hur stor del i det fortsatta livet vill ni ha?

Ja, jag vill gärna ha kontakt med valpköparen livet ut (hundens alltså ;) ) det är alltid trevligt att få veta hur det går och så men man kan ju inte tvinga någon till kontakt och det ska dessutom vara ömsesidigt dvs det ska inte bara den ena parten som hela tiden tar kontakt....
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Riktigt så enkelt är det inte. Visst kan du dra analogier till AvtL men det är ju KöpL som tillämpas här i första hand.
Tar du t ex en enstaka kull utan kennelnamn räknas du inte som näringsidkare i lagens mening och då är det köplagen som tillämpas och den är ju som vi vet dispositiv. Du kan alltså ha med en klausul som säger att uppf. har förköpsrätt ifall båda skriver under avtalet, dock är det ju totalt verkningslöst ifall du inte har med en konsekvensklausul t ex vite.

Om du däremot har kennelnamn räknas du automatiskt som näringsidkare (finns åtminstone RH fall om det..) och då är det ju KköpL som ju är tvingande till konsumentens fördel. Man får alltså inte ha oskäliga avtalsvillkor vilket en sådan här klausul skulle anses vara. Köparen får alltså inte 100%:igt förfogande över sin vara och det är oskäligt.
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Alltså, det spelar ingen roll om du har kennelnamn eller inte. Producerar du valpar för försäljning är du en näringsidkare! Om du bara tar EN kull i hela ditt liv, så är du inte näringsidkare. Men om det sker vid enstaka tillfällen (plural) så är du det.

Varför menar du att man inte skulle kunna ta med en hembudsklausul i kontraktet bara för att man är näringsidkare??
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Nu var det ett tag sen jag läste just C2 (man förtränger fort ;) ) men i KköpL så får du inte ha med något som missgynnar konsumenten såsom att ha med en klausul där denne inte får fullt förfogande över sin vara, det räknas som oskäliga avtalsvillkor och de jämkas alltid enl 36§ AvtL.

Säljer du en häst som privatperson är det ju en helt annan sak, men för att det ska få verkan måste du ju ha med en konsekvensklausul också.

Nu kommer jag inte riktigt ihåg i vilka lägen hembud är aktuellt men något där bak säger att det är vanligt vid fastighetsköp men jag har nog aldrig hört talas om det vid köp av t ex hundar.
 
Sv: Ångerrätt på valp?

Hur nekar ni intressenter att köpa valpar från er då?

Oftast finns det fler intressenter än vad det finns valpar och jag väljer de på intresselistan som jag anser har bästa förutsättningarna för att valpen ska utvecklas till sin fulla potential. Övriga får helt enkelt reda på att valparna räckte inte till alla.

Spelar alltså ingen roll om man anmäler sig som nr 1 eller nr 25. Man har lika stor chans att få köpa en valp ändå, eftersom det är de intresserades lämplighet som ägare som är avgörande. Inte var på listan de står och det är också alla medvetna om.
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan... 20 21 22
Svar
425
· Visningar
35 922
Senast: Snurrfian
·
Övr. Hund Jag har varit i valpletartaget i ungefär 9 månader med ett avbrott pga att vi köpte hus och flyttade under senvåren. Jag har under... 2 3 4
Svar
73
· Visningar
8 109
Senast: Gnist
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok I oktober 2007 så kom en liten ljusbrun kille med fyra vita tassar hem till mig, fyra månader gammal! :love: Imorgon fyller samma kille...
Svar
6
· Visningar
2 997
Senast: Takire
·
Övr. Hund Hej! För några år sedan så läste jag en undersökning i en tidning som visade att många hunduppfödare helst inte säljer till invandrare... 2 3 4
Svar
66
· Visningar
11 420

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp