Alternativ till boendestöd

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag har förstått detta, men varför ber ts om tips här år efter år efter år när absolut ingenting någon föreslår går hem?
Jag tycker det är mer fascinerande att folk fortsätter att bli irriterade på TS år efter år. Kan man inte ge tips utan att bli irriterad så bör man nog lugna ner det lite.

Ts- jag tycker att du har tagit ett stort steg som började på utbildningen. Det är ju jättebra jobbat ju att du går på den. Jag hoppas att du också kan berömma dig själv och se de bra sakerna du gör istället för att bara se det du inte klarar?
 
Jag har bara hört att hemtjänstpersonal får stressa för att hinna med.
Det är inte nödvändigtvis så.
För egen del var det noll stress med hemtjänst. Vi hade en speciallösning (boendestöd fanns inte i min kommun på den tiden) så min ledsagare anställdes via hemtjänsten för att vara boendestöd åt mig. Det var bara henne jag hade och hon kom samma tider varje gång och vi körde på den tid vi hade avsatt, hade rentav ofta lite tid över.
Det kan ofta se stelbent ut utåt men hemtjänst är till för att hjälpa och det finns möjligheter till anpassning. Om du tex framför att du inte klarar stress så får de ta hänsyn till det, precis som att de inte ska tömma diskstället om du inte vill det. Framför dina behov så får de lösa det.

Det kan ju mycket väl bli det med @Wille s inkomst och taxan som den ser ut i aktuell kommun.
Men finns gränser för vad man minst ska ha kvar att leva på och tror det är något maxtaxebelopp också.
Ja absolut, jag har ingen koll på @Willes ekonomi. Det jag vände mig emot var att man inte kan komma under 1000 kr.
 
Är det att se på folk som slavar när man talar om hur man vill ha det?
Klart du ska vara noga med din trädgård! Jag skulle vara livrädd att nån ryckte upp fel växter i mina rabatter när de rensar ogräs. En kompis till mig förlorade alla sina blåsippor pga en oinformerad trädgårdshjälp..... Men sånt går att hålla lite koll på om man ger noggranna anvisningar. Du kan ju också begränsa dem till vissa uppgifter; klippa gräset till exempel, kantskära, dvs sånt där de omöjligtvis kan göra nåt galet.
 
Jag har mött personer som haft boendestöd/jobbat med detta via hemtjänsten. Inte konstigt utan snarare vanligt när denne valt ett företag istället för kommunen för sitt stöd ( men även i kommunen) vilket man har möjlighet att göra. Min vän jobbade på ett sånt företag och varvade sina dagar med hemtjänst samt boendestöd.
 
Det verkar lite vanskligt att ställa en sån diagnos över nätet, kan jag känna.
Att TS mår dåligt psykiskt är väll ändå rätt klarlagt och konfirmerat? Just vad grundproblemet är kanske är oklart, men många problem överensstämmer med det man kan se i olika npfer. Spelar det då någon roll om det finns en diagnos eller ej? Diagnosen är ju trots allt enbart till gagn för vården som då kan medicinera och behandla med rätt verktyg. Behovet för TS är ju de samma oavsett om där finns en diagnos eller ej. Om hen säger att hen har ett behov får man väll acceptera det. Givetvis kan det vara svårt att möta vissa behov för TS det betyder inte att TS behov är orimligt.
 
Jag tycker det är mer fascinerande att folk fortsätter att bli irriterade på TS år efter år. Kan man inte ge tips utan att bli irriterad så bör man nog lugna ner det lite.

Ts- jag tycker att du har tagit ett stort steg som började på utbildningen. Det är ju jättebra jobbat ju att du går på den. Jag hoppas att du också kan berömma dig själv och se de bra sakerna du gör istället för att bara se det du inte klarar?
Jag kan inte annat än att hålla med.
 
Efter att ha läst alla @Wille s inlägg så tror jag att en del av kaoset faktiskt beror på att en massa saker inte har någon bestämd plats att landa på utan bara har hamnat i röra på vägen så att säga. Jag får intrycket att en del av problemet är just att lyckas med att fatta besluten om var saker skall ha sina platser.

Men du kan ju ha rätt och då så blir det ju mycket enklare att komma till en lösning på Willes problem.
Det är ganska vanlig när man är pedant att man faktiskt lever i kaos för att man klarar inte av att ha det "lagom" städat. Utan det är perfektion som är grejen, allt måste vara i bokstavsordning, färgkoordinerat och ligga på perfekt avstånd. Min sambo är precis sådan (han råkar dessutom ha en diagnostiserad npf) han har bara två lägen total hoardernivå eller ska allt sorteras in i minsta detalj (annars är det ingen nivå) det resulterar ju givetvis i att det oftast är hoardernivån som är gällande, tyvärr. Det blir för övermäktigt att det måste vara och köpas in exakt likadana lådor som ska passa in i en perfekt ordnad hylla där alla produkter sorteras in i alfabetisk ordning korsrefereras och helst måste han även bygga en speciell server till som kan hålla hans databas för alla prylar som han sen måste lägga in varje jäkla gem i varje gång han ska lägga tillbaka det på sin plats eller flytta det. När vi gemensamt ska försöka röja hans arbete/meckarrum så sitter han och sorterar små kablar av mm längd i olika högar medans jag helt enkelt sorterar (all skit) i släng och spara. Men han klarar liksom inte att grovstäda utan hamnar direkt i någon form av detaljsortering på ibland helt absurd (i mina ögon) nivå.
 
Det är ganska vanlig när man är pedant att man faktiskt lever i kaos för att man klarar inte av att ha det "lagom" städat. Utan det är perfektion som är grejen, allt måste vara i bokstavsordning, färgkoordinerat och ligga på perfekt avstånd. Min sambo är precis sådan (han råkar dessutom ha en diagnostiserad npf) han har bara två lägen total hoardernivå eller ska allt sorteras in i minsta detalj (annars är det ingen nivå) det resulterar ju givetvis i att det oftast är hoardernivån som är gällande, tyvärr. Det blir för övermäktigt att det måste vara och köpas in exakt likadana lådor som ska passa in i en perfekt ordnad hylla där alla produkter sorteras in i alfabetisk ordning korsrefereras och helst måste han även bygga en speciell server till som kan hålla hans databas för alla prylar som han sen måste lägga in varje jäkla gem i varje gång han ska lägga tillbaka det på sin plats eller flytta det. När vi gemensamt ska försöka röja hans arbete/meckarrum så sitter han och sorterar små kablar av mm längd i olika högar medans jag helt enkelt sorterar (all skit) i släng och spara. Men han klarar liksom inte att grovstäda utan hamnar direkt i någon form av detaljsortering på ibland helt absurd (i mina ögon) nivå.
Jag känner ingen mycket av det där hos min sambo också. Räddningen är att vi klarar av kaos litet bättre än vad andra brukar göra.
 
Att TS mår dåligt psykiskt är väll ändå rätt klarlagt och konfirmerat? Just vad grundproblemet är kanske är oklart, men många problem överensstämmer med det man kan se i olika npfer. Spelar det då någon roll om det finns en diagnos eller ej? Diagnosen är ju trots allt enbart till gagn för vården som då kan medicinera och behandla med rätt verktyg. Behovet för TS är ju de samma oavsett om där finns en diagnos eller ej. Om hen säger att hen har ett behov får man väll acceptera det. Givetvis kan det vara svårt att möta vissa behov för TS det betyder inte att TS behov är orimligt.
Jag har väl inte sagt något om att behovet är orimligt, men att utgå från att någon har ett funktionshinder baserat på vad man läser på nätet verkar osäkert. Om det vore så enkelt att ställa diagnoser att vem som helst kan göra det baserat på vad som skrivs här skulle väl inte vården göra utredningar och ha utbildad personal för att diagnosticera?
 
Skrev du inte just att TS verkar ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?

Det är väl en diagnos?
Jag skrev inte att ts har en npf, jag skrev att h*n verkar ha npf.
Jag hade lite tokigt ordval kanske. Eller så tolkar vi det olika.
Jag grundade det jag skrev på att någon skrivit att @Wille själv starkt misstänker npf.
Nej, npf är inte en diagnos utan ett samlingsbegrepp.
Hänger inte riktigt med om ifall ts är en gammal användare med nytt nick eller en ny användare.
 
Jag tror att din sjukdom gör att din hjärna drar slutsatser som gör saker omöjliga fast du inte har belägg för att så är fallet. Jag har noterat i dina inlägg flera gånger på bara några dagar:

* Du har uppfattat att du fått avslag på ansökan om kontaktperson fast du aldrig ansökt.
* Du tackade nej till erbjudandet att få T-shirts bl a pga att du inte hade råd med frakten och att du inte gillade färgen, fast det aldrig nämnts att du skulle betala någon frakt och det fanns fler färger.
* Du avvisade förslaget om att skära morötter med mandolin för att morötter är för hårda, vilket inte stämmer.

Därför tror jag att uppfattningen du fick, att ett personligt ombud inte skulle driva frågan om boendestöd, inte behöver ha något med verkligheten att göra. Sjukdomen styr hjärnan att mot det som är logiskt för sjukdomen, dvs att allt är omöjligt.

Jag antar att detta är något du inte kan styra. Men jag vill uppmärksamma dig på det, för då kan du kanske ändå kan ta ett omtag och fundera på vad som egentligen sägs eller skrivs.

Jag tänker att det här är ett mycket bra inlägg och skulle kunna vara en nyckel till en vändning. Samtidigt tänker jag att det kan vara nästan oändligt svårt när man sitter där ensam och låter hjärnan styra in på dessa spår.

Går det, så låt inte hjärnan påstå saker som inte är belagda just idag och hindra varje liten förbättring av livet eller detalj i det! Testa och dra sedan slutsatser.

Det kanske handlar både om att släppa kontroll och att försöka väcka nyfikenhet på lösningar, istället för att dissa allt direkt. Här skulle det vara fenomenalt om någon vårdinstans kunde hjälpa till och bidra till en vändning. Men då måste man vilja ta emot den också.
 
Tyvärr verkar det som många av stressmomenten är vad du hört (av vem?), gällande avlopp, hemtjänst, diskriminering osv eller läst på nätet. Att kolla och dubbelkolla alla fakta från säkra källor innan du börjar stressa, måla upp nattsvarta scenarion och katastrof tänka, är nödvändigt även om det är jobbigt. Innan du börjar stressa bör du alltså ta reda på fakta från säkra källor som handläggare, enhetschef osv och ta beslut underbyggda av fakta.

Har du ringt banken och meddelat att du vill sluta amortera? Om inte, gör det nu!

Du bör också vara medveten om att om du har för avsikt att stämma kommunen så kommer det krävas mycket fakta att läsa in och ta till sig. Och mycket energi och tid kommer det att ta.

Som du mår nu kanske det bästa är att ta en paus i studierna, vilket du kan göra, och då också känna efter ordentligt om det är den utbildningen du vill gå eftersom du tidigare i tråden sagt att du inte vill arbeta med det utbildningen leder till. Boka ett möte med AF och diskutera igenom vilka utbildningar faktiskt leder till jobb som du klarar av och kan tänka dig att acceptera. Ett uppenbart plus med att avbryta studierna tillfälligt är att du kan få tillbaka ditt boendestöd.
Jag har tidigare haft möte med studievägledare som dessvärre inte kunde hjälpa mig alls. Det finns helt enkelt inga intressanta utbildningar i den här delen av landet. Så jag valde något som var möjligt att genomföra och som jag dessutom har grundkunskaper i genom att jag är intresserad av ämnet. Sen att det inte är spot on får jag liksom leva med.

Jag klarar studierna för att jag har förkunskaper och intresse. Igår blev jag omdöpt till Wiki eftersom jag så ofta har svar på saker, även när läraren har hjärnsläpp.

Släpper jag studierna så blir jag liggande i sängen eller soffan. Då blir ingenting gjort.
Du beskriver dig ofta som en überpedant med exakt allt i livet, från stort till minimalt smått, men ändå har du också mer eller mindre beskrivit att du bor i kaos och kaos borde vara väldigt mycket jobbigare att leva i för en pedant än att nån grej råkar hamna på fel plats..

Hemtjänsten kan t ex hjälpa dig med att bädda rent, om du plockar så kan de säkert torka ytorna osv, så att boendet blir lite fräschare. Sånt gör mycket för måendet.
Jag har alltid varit kaotisk samt pedant. Och jag har undrat över detta. Vad beror det på? Jag har alltid velat ha ordning och reda, men har alltid varit oförmögen att ordna det. Jag skapar kaos snabbare än jag kan fixa det och så blir det övermäktigt att få ordning. Och sån har jag alltid varit oberoende av min psykiska hälsa.

Det är ju så som du beskriver trädgårdsarbete där någon annan bestämmer hur det skall se ut.
Det är dina ord, inte mina.
Du har lagt in en betydelse i mina ord som jag inte har menat.

Rätta mig om jag har fel, men boendestöd är väl till för att en person ska få stöd att göra saker de själva inte utföra? Tex, vara med när man diskar, inte diskar själv. Samma sak med matlagningen, trädgårdsarbete osv. Vara med, stötta om allt trillar ihop när man vattnar blommor för att det blev fel. Om boendestödet har utfört sysslorna har den enligt vad jag har läst ;) inte utfört sitt uppdrag korrekt.

Boendestöd olikt hemtjänst är inte menat att vara permanent utan avsikten är att långsamt trappa ner det allteftersom personen har fått struktur på sin vardag.
Hos mig har boendestödet inte stått och glott när jag utfört saker, utom i undantagsfall, utan de har hjälpt till med att göra saker.
Men du har ju tidigare skrivit att det är så rörigt att saker inte har några platser.
Hur får du ihop det?
Om sakerna har platser så är det ju bara att du själv tar och lägger sakerna där de skall vara.
Så lätt är det inte. Man ska liksom orka ta tag i det också. Och det är där som det brister. Jag orkar inte starta och jag orkar inte fullfölja.
Har inte läst allt nu men hemtjänsten får inte lov att gå in om ingen är hemma.
Deras jobb är att hjälpa den som behöver hjälpen och den ska vara delaktig i vad som görs så gott det går.
Men jag tror hemtjänst är svårt att få eftersom @Wille kan klara sig själv. Men det ser säkert olika ut i olika kommuner.
Jag kan ju inte klara mig själv. Det blir bara kaos då. Nu har jag t.ex. en mus i huset som bajsar överallt och jag orkar inte ta tag i det. Jo, fällan har jag ställt fram, men musen går inte i fällan.
Jag tror att @Wille har plats för varje sak egentligen. Jag tror att hon föredrar ordning och reda och var sak på sin plats. Jag tror att hon i grunden ser det som viktigt, så pass att det är väldigt jobbigt när det störs i ordningen.

Jag har inga problem att förstå känslan. Ju sämre jag ser och hör och orkar med desto viktigare är det med "var sak på sin plats", jag orkar inte med kaos. Kaos tar energi.

Jag tror inte att detta är helt ovanligt, och om en sådan pedant person sedan drabbas av utmattning så faller orken att hålla ordning men känslan av kaos är stressande eftersom var sak har sin plats. Så om någon annan lägger något fel så är det inte "bara att lägga rätt" eller "bara att rycka på axlarna" som det är för någon som är frisk. Orken att själv lägga rätt finns inte heller där så man själv bidrar till kaos och gör allt värre. En ond cirkel helt enkelt. Den behöver man hjälp med, och självklart går det att prata med hemtjänsten så att det inte blir en massa felläggande av saker osv.
Så är det ju. Och det stör mig nåt vansinnig att behöva leta efter saker som någon annan har lagt på ett för mig okänt ställe.
Att ha väldigt stort behov av något som man samtidigt är urusel på att genomföra är... :crazy::crazy::crazy:
Ja, så är det. Det finns både vilja och behov att städa t.ex. men genomförandet suger.
Jag tycker det är mer fascinerande att folk fortsätter att bli irriterade på TS år efter år. Kan man inte ge tips utan att bli irriterad så bör man nog lugna ner det lite.

Ts- jag tycker att du har tagit ett stort steg som började på utbildningen. Det är ju jättebra jobbat ju att du går på den. Jag hoppas att du också kan berömma dig själv och se de bra sakerna du gör istället för att bara se det du inte klarar?
Det är ju dessutom fascinerande att folk som inte har utbildning ska kunna ändra på mig via internet, när inte ens vården med utbildad personal kan.
Det är inte nödvändigtvis så.
För egen del var det noll stress med hemtjänst. Vi hade en speciallösning (boendestöd fanns inte i min kommun på den tiden) så min ledsagare anställdes via hemtjänsten för att vara boendestöd åt mig. Det var bara henne jag hade och hon kom samma tider varje gång och vi körde på den tid vi hade avsatt, hade rentav ofta lite tid över.
Det kan ofta se stelbent ut utåt men hemtjänst är till för att hjälpa och det finns möjligheter till anpassning. Om du tex framför att du inte klarar stress så får de ta hänsyn till det, precis som att de inte ska tömma diskstället om du inte vill det. Framför dina behov så får de lösa det.


Ja absolut, jag har ingen koll på @Willes ekonomi. Det jag vände mig emot var att man inte kan komma under 1000 kr.
Skönt att det kan funka så. Jag är orolig för att få olika personal varje gång om jag skulle få hemtjänst.

Och vad gäller diskstället så är det mest slöseri med tid att tömma det. Inte så jag stör mig direkt. Varje sak har ju sin plats, men det är vissa saker som lika gärna kan bo i diskstället och som jag använder varje dag.
Klart du ska vara noga med din trädgård! Jag skulle vara livrädd att nån ryckte upp fel växter i mina rabatter när de rensar ogräs. En kompis till mig förlorade alla sina blåsippor pga en oinformerad trädgårdshjälp..... Men sånt går att hålla lite koll på om man ger noggranna anvisningar. Du kan ju också begränsa dem till vissa uppgifter; klippa gräset till exempel, kantskära, dvs sånt där de omöjligtvis kan göra nåt galet.
Jag tänker att man kan hålla uppgifterna på en enkel nivå. Många är fortfarande nybörjare på trädgård, men lär sig mer för varje dag.
Det verkar ju som om @Wille har någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Kanske odiagnostiserad. I kombination med psykisk ohälsa kan det bli väldigt, väldigt jobbigt.
Utredning är gjord och jag fick ingen diagnos, men är inte så säker på om det blev rätt. Jag och min psykolog ska gräva i det där och det kan bli aktuellt med en second opinion. Jag känner ju igen mig i en del problematik som folk med npf har, men inte i allting. Och så är det ju vanligt med samsjuklighet så som depression och ångest. Det kan också vara annat som är orsak till att jag funkar som jag gör. Och jag vill veta vad som är fel. Jag funkar ju inte som jag ska och tycker det är jobbigt att leva med mig själv.

Mitt ärende är också skickat till remissgruppen för att jag ska få en tid hos arbetsterapeut. Jag har inte så stora förhoppningar om att det ska fungera men ger det en chans.
 
Jag kan ju inte klara mig själv. Det blir bara kaos då. Nu har jag t.ex. en mus i huset som bajsar överallt och jag orkar inte ta tag i det. Jo, fällan har jag ställt fram, men musen går inte i fällan.
Fast du har inga fysiska problem så du kan om du vill/orkar klara dig själv. Därför tror jag att hemtjänst kan bli svårt att få till. Men det är olika beroende på vart man bor så du kan alltid testa men jag tror det blir avslag.
Du får skaffa flera fällor och flera typer av fällor och se om du får tag på musen/mössen då.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
14 182
Senast: malumbub
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
6 445
Senast: Grazing
·
Skola & Jobb Kan man skriva en skriva-av-sig-tråd här? Den kanske bör ligga under Dagbok, men samtidigt kanske det funkar lika bra här? För er som...
2
Svar
24
· Visningar
5 143
Senast: Sasse
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Eller så har senaste dagarna känts i alla fall. Jag verkar ha tre känslolägen just nu; hysteriskt skratt, gråt eller apati. Stress...
Svar
11
· Visningar
1 385
Senast: Sasse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp