Allmän bildning

[Anna-Bella]

Jag sa inte att det är bara å sikter heller jag sa att jag inte kan sitta och leta fakta NU.

Men om du inte kan backa upp det med fakta så är det ju bara åsikter?

 

[Badger]

Vad pratar du om nu?
Nej jag har inte läst länkarna för att jag har inte hur mycket tid somhelst.
Och nej själv klart så har jag aldrig på stått att man kan skriva böcker helt utan att kunna läsa alls. Vad får du det ifrån ens? Jag har inte sagt nånting om att skriva böcker.
Därimot så finns det ju som som skriver en bok med nånannan att dom berättar och nånannan skriver så helt o möjligt är det ju inte även för dom som inte kan för nån andledning.

Du skrev om böcker och jag svarade om böcker. Skolan ska ju ge elever möjligheter i livet, inte bara att till exempel lyssna på böcker utan självklart även att skriva dem. Internet består i stort av producerad text, även film och uppläst information bestod tidigare nästan alltid av text.

Jag får göra några utdrag ur länkarna helt enkelt.
https://sits.nu/lasa-eller-lyssna-vad-hander-i-var-hjarna-nar-vi-laser/

Att vi människor berättar historier för varandra är inget nytt, och det finns de som menar att vår förmåga och vilja att berätta hänger samman med utvecklingen av den moderna människan (Homo sapiens). Att berätta en historia är ett bra sätt att fånga någons uppmärksamhet, och att lyssna på en saga är något alla hörande kan göra utan träning. Det beror på att vår hjärna är utformad för att kunna hantera talat språk och det krävs ingen särskild ansträngning för att kunna göra det. Det är således enkelt att lyssna på en bok men är det samma sak som att läsa samma bok? Lär vi oss lika mycket när vi lyssnar, och är det samma processer som när vi läser? Det enkla svaret är: ”Nej, det är inte samma sak eller lika effektivt att lyssna på en bok som att läsa den.” Det mer komplexa svaret är:

Att ”läsa med öronen” är inte detsamma som att ”läsa med ögonen”. Även om det förstnämnda kan vara både lättare, mindre krävande och mer njutbart för många, är det mindre utvecklande för hjärnan. Läsning gör oss – kort sagt – smartare. Vi utvecklar vår hjärna och tänkande när vi lär oss läsa och fortsätter stärka vårt tänkande, och vår hjärna, när vi läser tryckt text. Det gör oss bättre anpassade till dagens informationssamhälle och bättre rustade för framtiden.

Att läsa har således många fördelar, men en nackdel är naturligtvis att det är mycket mer krävande än att lyssna. Många barn har också svårt för att lära sig läsa. Det är en omvälvande process som kräver ansträngning, koncentration och uthållighet. Samtidigt, när man väl kommit över den första/största läströskeln, stärks även dessa förmågor – och då speciellt vid fortsatt läsning (Dombek & Connor, 2012; Weiland & Yoshikawa, 2013). Men det är viktigt att känna till att forskningen ändå pekar på att det är möjligt för i stort sett alla barn att lära sig läsa (Myrberg, 2003; Hagtvet, Frost & Refsahl, 2016)1. Lika viktigt är det att veta att utvecklingen av läsförmåga är helt beroende av lästräning, och många barn behöver extra stöd och hjälp för att ta sig över olika trösklar i den här processen.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/lasning-formar-hjarnan

Alla människor kan prata, men läsa måste vi lära oss. Nu visar ny forskning att själva läsinlärningen verkar forma om hjärnan och göra den annorlunda. Det här kan innebära nya sätt att närma sig dyslektiker.
Den som läser får en hjärna med mer grå substans i hjärnans vänstra sida, som kopplas och till formmedvetenhet och symboler. Dessutom ökar vit hjärnsubstans i alla regioner där data omvandlas.

Forskarna som nu presenterar sina resultat i senaste Nature har därför valt att undersöka en annan grupp nya läsare – illitterata gerillasoldater i Colombia.

20 gerillamän har fått lämna djungeln för att ingå i ett lära-sig-läsa-program. Sedan har forskarna kört dem i magnetröntgen och så jämfört deras hjärnor med motsvarande personer, som inte fått vara med i lära-läsa-programmet.

Skillnaderna mellan de här båda grupperna visar alltså läsningens effekt och avslöjar vilka delar av hjärnan som har med läsande att göra och dessutom får forskarna en bra bild av hur dessa områden sammanlänkas av läsning.

I över 150 år har forskarna känt till att just Angular gyrus, som sitter i vänstra tinningloben, hör ihop med läsning. Men tidigare trodde man att det är här man känner igen ordens form, innan man hinner läsa hela ordet.

Nu visar den nya forskningen att det i stället är här som bedömningar av vad man tror att man kommer att få se görs, innan man faktiskt ser det.

Forskarna hoppas att de nya fynden ska göra det lättare att utreda vad dyslexi beror på. När man tidigare studerat dyslektiker har man sett minskad mängd grå substans i just de områden som nu kopplas till läsning hos gerillasoldater.

Kanske kan de här skillnaderna i grå substans mellan läsare och dyslektiker bero på att man inte har läst och inte nödvändigtvis är orsaken till att det är svårt att läsa.

 

[LiviaFilippa]

Men om du inte kan backa upp det med fakta så är det ju bara åsikter?

Ursäkta men nu verkar det som att du inte läser det jag skriver. Jag kan inte leta fakta om det JUSTNU det är inte samma sak som att jag inte kan hitta fakta ALLS om att läsning inte är det bästa sättet att lära sig för alla. Det be tyder bara att jag inte kan det JUSTNU.

 

[cirkus]

Hennes föräldrar och lärare borde ha tvingat henne att läsa mera bara

Eller hur!
Jag fattar i allafall vad du menar och jag tror vi tänker lika

 

[Badger]

Nu skriver jag utan att tagga eller citera
När det gäller läsning så skule jag säga att det för vissa är det bästa sättet att inhämta kunskap. För andra kräver det enormt mycket energi och den kunskapen hade kunnat hämtats in lätt på ett annat sätt. Mitt bästa exempel på det är en tjej som har dyslexi och som skulle göra grönt kort för att få tävla, hon försökte tre gånger skriftligt (dvs läsa och skriva svar på frågorna) och misslyckades alla tre gångerna. Då fick hon dispens att göra det muntligt, dvs lyssna in och svasra muntligt, då hade hon alla rätt. För henne tog själva läsandet så mycket energi att det inte blev nånting kvar för inlärningen. Så läsning ÄR viktigt men inte det bästa sättet för alla.

Tänker att det är helt självklart att anpassa om det gäller en grönt kort kurs. Men att det inte är lämpligt att anpassa om det gäller en svensklektion utan att då också ge extra träning i läsning vid ett annat tillfälle. Så att man inte missar en grönt kort kurs om det är en superstubbig snubbe som håller den. Att ha muntor var ju vanligt förr som prov i skolan.

 

[cirkus]

Varför blir du så spydig? Var väl jättebra att hon kunde få dispens.

Meh - jag tror att L är lite ironisk och jag fattar i allafall vad hon menar. (tror jag)

 

[Niyama]

Meh - jag tror att L är lite ironisk och jag fattar i allafall vad hon menar. (tror jag)

Fast det var ju spydigt, dock riktat mot andra i tråden och inte mot dig.

 

[cirkus]

Tänker att det är helt självklart att anpassa om det gäller en grönt kort kurs. Men att det inte är lämpligt att anpassa om det gäller en svensklektion utan att då också ge extra träning i läsning vid ett annat tillfälle. Så att man inte missar en grönt kort kurs om det är en superstubbig snubbe som håller den. Att ha muntor var ju vanligt förr som prov i skolan.

Det är självklart att anpassa när det gäller alla ämnen tycker jag och det görs ju bättre och bättre numera och dessutom finns det automatiskt många andra sätt än just läsning/skrivning. Som tex att många föreläsningar spelas in idag

 

[Badger]

Det är självklart att anpassa när det gäller alla ämnen tycker jag och det görs ju bättre och bättre numera och dessutom finns det automatiskt många andra sätt än just läsning/skrivning. Som tex att många föreläsningar spelas in idag

Medan jag inte tycker det är självklart att anpassa tills eleven blir student och inte klarar att skriva texter på universitetet.
Det blir ju en otjänst till slut om man inte samtidigt som man anpassar för att någon ska kunna lära sig ett ämne också hjälper personen lära sig läsa. Allra bäst är såklart att starta läsinlärning i 6-7 års ålder med ljudningsmetoden så problemet är överspelat när folk är runt 9-10.

 

[Anna-Bella]

Ursäkta men nu verkar det som att du inte läser det jag skriver. Jag kan inte leta fakta om det JUSTNU det är inte samma sak som att jag inte kan hitta fakta ALLS om att läsning inte är det bästa sättet att lära sig för alla. Det be tyder bara att jag inte kan det JUSTNU.

Jag förstår vad du säger, men jag håller inte med. Jag kan ju skriva att jorden är platt och att jag letar upp fakta sen, men det är ju ingen mening att ens föra den diskussionen förrän jag kan presentera faktan. Det finns ju inget mer än en åsikt att bemöta.

 

[Motacilla]

Riktar mig inte till någon nu, så ingen ska känna sig träffad.

Angående att kunna läsa ordentligt eller inte.
Jag har via arbete kommit i kontakt med den 15 % av befolkningen som har svårt att läsa.

Och det är INTE en eftersträvansvärd tillvaro att som vuxen inte förstå (i betydelsen kunna avkoda innebörden i texten) i ett brev som en myndighet skickat till en.

Jag har själv fått lära mig att MUNTLIGT och skriftligt undvika att använda ord som t.ex retroaktiv. För det är ett för svårt ord för vissa medelålders personer som har svenska som modersmål.

Visst kan man tycka att språket ska vara så enkelt och tydligt som möjligt, helst på nivån "inga svåra ord alls någonsin" men språket är ju faktiskt ett redskap för att kunna förmedla information exakt. Om man då geggar ut allt till en smörja som inte innehåller några svåra ord, inga metaforer då förlorar man också en exakthet och tydlighet om vad som faktiskt menas.

Om man läser ett ord man inte förstår så kan man förhoppningsvis slå upp det och lära sig ett nytt ord. Hör man ord man inte förstår — hur många pausar då programmet/videon för att kolla upp ordet för att faktiskt kolla upp ordet? Och hur många "antar" att de förstår och hoppas på det bästa?

Jag har dessutom en teori om att det går att vänja sig vid att inte förstå, och att man liksom blir lite bekväm i det. Att lära sig nytt kräver ansträngning medan att tänka att man klarar sig som det är, kräver inget av en.

 

[monster1]

Okej. Om jag läser detta inlägget du har skrivit, tolkar jag det som, att man bör ifrågasätta om läsning verkligen är det bästa sättet att lära sig för alla. Vill du länka faktan bakom det? Eller om jag missförstått, förklara vad det är du menar med inlägget?

Här är lite fakta om det: https://www.utbildning.se/inspiration/artiklar/effektiv-inlarning-9139
https://www.forskning.se/2021/12/02/aktiva-inlarningsmetoder-starker-minnet/

 

[cirkus]

Medan jag inte tycker det är självklart att anpassa tills eleven blir student och inte klarar att skriva texter på universitetet.
Det blir ju en otjänst till slut om man inte samtidigt som man anpassar för att någon ska kunna lära sig ett ämne också hjälper personen lära sig läsa. Allra bäst är såklart att starta läsinlärning i 6-7 års ålder med ljudningsmetoden så problemet är överspelat när folk är runt 9-10.

Det är INGET som går över med ljudningsmetoden när de är 9-10 år. Tro mig, det är det verkligen inte. Dessa svårigheter sitter i hela livet. Klart att de LÄR sig läsa men energiåtgången är så enorm att själva inlärningen blir lidande. Att resonera som du gör skapar inget annat än problem och dålig självkänsla för den som faktiskt inte KAN lära sig så enkelt.

 

[Badger]

Det är INGET som går över med ljudningsmetoden när de är 9-10 år. Tro mig, det är det verkligen inte. Dessa svårigheter sitter i hela livet. Klart att de LÄR sig läsa men energiåtgången är så enorm att själva inlärningen blir lidande. Att resonera som du gör skapar inget annat än problem och dålig självkänsla för den som faktiskt inte KAN lära sig så enkelt.

Fler som inte har några läsproblem lär sig läsa med ljudningsmetoden än med andra metoder. Det är fler som har problem med läsning idag än bara barn med dyslexi. Debatten gäller främst barn som har all kapacitet att kunna lära sig läsa men som ädå inte får stöd för att lära sig läsa. Sedan kan en god del av barnen med dyslexi också lära sig läsa flytande.

Eller du menar att tex spsm har fel? https://www.spsm.se/stod-och-rad/un...a/undervisning-vid-las--och-skrivsvarigheter/ de verkar absolut anse att man utöver att lyssna för att inte halka efter även bör öva på att lära sig läsa.

De elever som riskerar att få svårigheter med läsning och skrivning bör uppmärksammas tidigt, helst redan i förskoleklass. Stödet som erbjuds bör vara övning i fonologisk och fonemisk medvetenhet samt intensiv lästräning som baseras på evidensbaserade metoder som fonem-grafem-koppling. Forskning visar att brister i fonologisk och fonemisk medvetenhet kan innebära kommande läs- och skrivsvårigheter. Därför är det viktigt att följa upp och utvärdera de insatser som man genomfört.

Barn idag har rimligen ungefär samma grundkapacitet för att lära sig läsa som barn "förr" och därmed borde ungefär samma andel av barnen kunna lära sig läsa lika bra idag som de lärde sig "förr". Men det är färre barn som lär sig läsa idag.

Eller menar du att väldigt många fler barn har medfödda problem med läsinlärning idag och att det till exempel är därför studenter vid universiteten idag i större antal än förr har problem att läsa eller skriva?

 

[cirkus]

Fler som inte har några läsproblem lär sig läsa med ljudningsmetoden än med andra metoder. Det är fler som har problem med läsning idag än bara barn med dyslexi. Sedan kan en god del av barnen med dyslexi också lära sig läsa flytande.

Eller du menar att tex spsm har fel? https://www.spsm.se/stod-och-rad/un...a/undervisning-vid-las--och-skrivsvarigheter/

Barn idag har rimligen ungefär samma grundkapacitet för att lära sig läsa som barn "förr" och därmed borde ungefär samma andel av barnen kunna lära sig läsa lika bra idag som de lärde sig "förr". Men det är färre barn som lär sig läsa idag.

Eller menar du att väldigt många fler barn har medfödda problem med läsinlärning idag och att det till exempel är därför studenter vid universiteten idag i större antal än förr har problem att läsa eller skriva?

Jag har pratat om dyslexi och jag tror att väldigt många fler barn får hjälp idag pga att fler diagnosticeras - förr fick de varken hjälp eller diagnos men antalet var antagligen samma.

Jag tror att fler har möjlighet att läsa på universitet idag, förr var de diskvalificerade just för sina svårigheter - alltså syns de som nu får chansen också på universitet.

Jag VET att personer med dyslexi lär sig läsa flytande, men jag vet också att det tar väldigt mycket mer energi att göra det än att lära sig på andra sätt.

 

[Badger]

Jag har pratat om dyslexi och jag tror att väldigt många fler barn får hjälp idag pga att fler diagnosticeras - förr fick de varken hjälp eller diagnos men antalet var antagligen samma.

Jag tror att fler har möjlighet att läsa på universitet idag, förr var de diskvalificerade just för sina svårigheter - alltså syns de som nu får chansen också på universitet.

Jag VET att personer med dyslexi lär sig läsa flytande, men jag vet också att det tar väldigt mycket mer energi att göra det än att lära sig på andra sätt.

Däremot var standardsättet i skolan att lära ut läsning ljudningsmetoden, lärarna fick utbildning i att lära ut läsning. Numera får lärare och skolor välja vilken metod de vill och det finns inga krav på läsdidaktik i utbildningen för de lägre årskurserna såvitt jag förstått. Färre barn utan egentliga problem att lära sig läsa får helt enkelt lära sig läsa i god tid. Och det behövs i vissa fall en dyslexidiagnos för att få hjälp.

 

[SiZo]

Riktar mig inte till någon nu, så ingen ska känna sig träffad.

Angående att kunna läsa ordentligt eller inte.
Jag har via arbete kommit i kontakt med den 15 % av befolkningen som har svårt att läsa.

Och det är INTE en eftersträvansvärd tillvaro att som vuxen inte förstå (i betydelsen kunna avkoda innebörden i texten) i ett brev som en myndighet skickat till en.

Jag har själv fått lära mig att MUNTLIGT och skriftligt undvika att använda ord som t.ex retroaktiv. För det är ett för svårt ord för vissa medelålders personer som har svenska som modersmål.

Visst kan man tycka att språket ska vara så enkelt och tydligt som möjligt, helst på nivån "inga svåra ord alls någonsin" men språket är ju faktiskt ett redskap för att kunna förmedla information exakt. Om man då geggar ut allt till en smörja som inte innehåller några svåra ord, inga metaforer då förlorar man också en exakthet och tydlighet om vad som faktiskt menas.

Om man läser ett ord man inte förstår så kan man förhoppningsvis slå upp det och lära sig ett nytt ord. Hör man ord man inte förstår — hur många pausar då programmet/videon för att kolla upp ordet för att faktiskt kolla upp ordet? Och hur många "antar" att de förstår och hoppas på det bästa?

Jag har dessutom en teori om att det går att vänja sig vid att inte förstå, och att man liksom blir lite bekväm i det. Att lära sig nytt kräver ansträngning medan att tänka att man klarar sig som det är, kräver inget av en.

När det gäller brev från myndigheter så är det lite mer komplicerat än att kunna läsa eller inte kunna läsa. Jag minns när jag var sjukskriven och fick brev från FK. Jag kunde inte läsa dem alls. Jag förstod ingenting. Men det hade väldigt lite med min förmåga att läsa att göra. Det hade mer med den stress jag upplevde av att få brev från myndigheten att göra.

Jag har liksom snart en masterexamen, och fick 1,7 på högskoleprovet på läsförståelsedelen. Så det har extremt lite med läskunnighet att göra.


Däremot så har jag insett att jag har andra svårigheter. Jag har till exempel jättesvårt att läsa på skärm, framförallt om det är text i stil med times new roman. Min hjärna VILL INTE. Jag kan försöka läsa långa dokument hur länge som helst på det sättet utan att förstå nånting. Men det har inte med läsförståelse att göra riktigt.

 

[Liran]

Jag har pratat om dyslexi och jag tror att väldigt många fler barn får hjälp idag pga att fler diagnosticeras - förr fick de varken hjälp eller diagnos men antalet var antagligen samma.

Jag tror att fler har möjlighet att läsa på universitet idag, förr var de diskvalificerade just för sina svårigheter - alltså syns de som nu får chansen också på universitet.

Jag VET att personer med dyslexi lär sig läsa flytande, men jag vet också att det tar väldigt mycket mer energi att göra det än att lära sig på andra sätt.

Det stora problemet är att det numera finns icke-dyslektiker som går ut från skolan som funktionella analfabeter. Det är ingen här som missunnar dyslektiker anpassningar i skolgången.

 

[Motacilla]

När det gäller brev från myndigheter så är det lite mer komplicerat än att kunna läsa eller inte kunna läsa. Jag minns när jag var sjukskriven och fick brev från FK. Jag kunde inte läsa dem alls. Jag förstod ingenting. Men det hade väldigt lite med min förmåga att läsa att göra. Det hade mer med den stress jag upplevde av att få brev från myndigheten att göra.

Jag har liksom snart en masterexamen, och fick 1,7 på högskoleprovet på läsförståelsedelen. Så det har extremt lite med läskunnighet att göra.


Däremot så har jag insett att jag har andra svårigheter. Jag har till exempel jättesvårt att läsa på skärm, framförallt om det är text i stil med times new roman. Min hjärna VILL INTE. Jag kan försöka läsa långa dokument hur länge som helst på det sättet utan att förstå nånting. Men det har inte med läsförståelse att göra riktigt.

Jo, jag förstår vad du menar.
Men min poäng var att det finns människor som har en så svag läskunnighet att de inte klarar av en sida text som en vanlig läsare inte tycker är speciellt svår.

Om man inte har ett tillräckligt stort ordförråd och en vana av att läsa meningar bestående av huvudsats + bisats ÄR det svårt att klara sig i samhället.

Min uppfattning är att man missar mycket om man inte KAN ta del av skriftlig information TROTS att man vill, för att ens läsfärdighet inte är tillräckligt god.

 

[vemsomhelst123]

N

Kollade du ens på länkarna jag la in?

https://www.bukefalos.se/threads/allmaen-bildning.1525387/page-16#post-20486464

Ja, en var gammal (och hade ett material på 20+20 individer i den studien det hänvisades till), en nämnde inte specifikt läsning och en var skriven av en fil dr och en doktorand. Det är svårt att dra slutsatser av det.