Allmän bildning

[manda]

Jo jag håller absolut med om allting du skriver
Jag tänker bara att våra tidningar skriver långa artiklar om allt från historia till politik och kultur så det du skriver om här ska nog gå att tillägna sig genom att läsa en vanlig tidning varje dag. Men man måste ju även läsa Idag sidorna och Under streckarna

Däremot tänker jag mig att det absolut inte krävs en universitetsutbildning i historia eller liknande. Även om i några fall kanske det hjälper att ha det och ha haft kurskamrater som varit allmänbildade och har smittat en. I andra fall gör det ju ingen som helst skillnad om alla andra bara pratade om vilken sorts rom som gör en bäst packad och man i övrigt bara tillägnar sig den där examen i Teologi eller vad det var utan att läsa om ngt annat.

Håller i stort med men tror dock inte att under strecket och idag kompletterar min kunskap gällande icke västcentrerad kunskap. Min poäng är nog lite att det som ses som allmänbildning exkluderar kunskap från en stor del av världens befolkning och kulturer vilket är etnocentriskt och trist. Tex anser jag att den kunskap gemene svensk (inklusive jag själv) har om vår samiska ursprungsbefolkning är katastrofalt låg och det av anledningen att majoritetskulturen och dess kunskap värderas högre. En ”sann” (om nu definitionen eller syftet handlar om individens intellektuella frihet och resilienta) allmänbildning skulle inte ha kulturell slagsida så som allmänbildning oftast har.

 

[cirkus]

Men tillexempel om det på slutet på 1700 talet räknade som allmän bildning att kunna lite franska och att veta vem som gjorde den mesta musiken till kungens teater och att veta hur man gjorde eget bränn vin. Tycker du att det fort farande till hör allmän bildning att veta det NU om det kanske gjorde det DÅ?
Eller även bara kanske 40-50 år sen eller nåt. Då var det nog allmän bildning att veta vilken som var Sovjet unionens huvud stad. Räknas det fort farande som allmän bildning att veta det?

Jag tycker det är allmänbildning mot specialkunskap att veta hur det var på 1700-talet.

När det gäller Sovjetunionen är det allmänbildning fortfarande som inte lutar åt det specifika. Men igen, man är inte oallmänbildad för att man inte känner till det idag.

 

[Sedna]

Det tänker nog inte jag. Svaret i övrigt är inte bara till dig utan jag spinner vidare på hur jag tänker om det citerade. För mig är allmänbildning en bred OCH djup kunskap. Att ha kunskaper som tillåter analyser och att se samband. En för mig viktig del i allmänbildningen är att den bidrar till en mental och intellektuell frihet. Jag tänker att allmänbildning ger stringens och om en bara har ytlig kunskap om mycket så kan ändå den tankemässiga friheten saknas. Liksom faktan i sig har inget självändamål, men ger den allmänbildade personen möjlighet att analysera världen och bekräfta eller avfärda information som rimlig och eller relevant. Därmed ingår för mig i begreppet allmänbildning kunskap från fler än en kulturkanon. Att bara besitta västerländsk kunskap kan ge en förvisso imponerande allmänbildning men samtidigt också bli ett kunskapsfängelse format av likriktade sätt att se världen (det är väl en anledning att vi i skolan får lära oss om olika ideologier och religioner - att bli fria att forma en egen uppfattning samt om historiska skeenden - för att förstå vår omvärld och kunna undvika att upprepa destruktiva mönster).

Jag tänker också att allmänbildning för mig är väldigt dynamiskt och något som uppstår av kunskap + samtal eller kunskap + eftertanke/analys (vilket är vad samtalet också kan leda till).

Jag har blivit otroligt mycket mindre allmänbildad med åren av olika skäl. Tex har jag bott nästan ett decennium i Indien och ”tappat” hela den västcentrerade omvärldsoriernteringen. Däremot har jag förskansat mig ganska mycket icke-intellektuell allmänbildning (och jag får drista mig till att tänja begreppet), kring tex hur människor och jag själv tenderar funka vilket på något sätt fyller liknande syften som den mer klassiska intellektuella allmänbildningen gjorde för mig tidigare.

Ur mitt perspektiv saknas kunskapen om människan som del av naturen i dagens allmänbildning och därför blir den typiska humaniora-orienterade allmänbildningen mindre användbar i en tid av klimatnödläge än när det perspektivet med industrialismens/kapitalismens påverkan på våra livsförutsättningar inte alls eller i mycket lägre grad varit i den allmänna medvetenheten. Det är en väldigt begränsad tidsrymd som det har varit möjligt för oss till mans att inte bygga aktiv relation till jorden som föder oss och jag tror den kunskapsnishen är en stark bubblare i fältet av allmänbildning.

Ps: jag har ingen aning om vem som vann mello och skulle nog inte ens veta att det ägt rum om jag inte läste på buke. Men jag har någon sorts uppfattning om att mello är på vårvintern och har väldigt många deltävlingar och strålkastare.

Ja fakta och årtal behövs för orientering i sammanhanget, men det är inte information den mänskliga hjärnan i helhet behöver lagra. Det var just därför människa uppfann föst skriften och sen datorn.

I en tid med AI behöver människan förstå värdet av sin egen hjärna och det är inte att kategorisera, lagra och hämta fakta, ska vi nysta i värdet av människan egen hjärna så föreslår jag att vi börjar fundera över medvetandet. Människan kan medvetet orientera i information, värdera och avfärda, men för det krävs kunskaper om den värld man lever i, både små och stora sammanhang utifrån skilda perspektiv. Det som kan kallas allmänbildning.

 

[LiviaFilippa]

Men alltså, självfallet finns det personer med läs- och skrivsvårigheter, men jag tror nog att många haft bättre förutsättningar om deras föräldrar faktiskt läste för dem. Framförallt tror jag inte att det är någon majoritet av föräldrarna som inte kan läsa och skriva, att det skulle påverka i någon större utsträckning där vi är idag där PISA-resultat faller och barn inte kan läsa en bok för att det är för jobbigt. Jag förstår att det kan låta hårt, men jag tror faktiskt att den absoluta majoriteten av barn idag kan läsa en bok, kolla på en film etc. om de faktiskt hade fått förutsättningarna för det när de var yngre. Det finns personer med koncentrationssvårigheter, dyslexi osv., men inte på den nivån att det borde vara ett samhällsproblem att dagens unga inte kan läsa ordentligt. "Så det är inte så bara för alla att läsa en tidning heller", kanske inte för alla. Men jag tror faktiskt inte att det gäller en majoritet.

Det kanske heltenkelt inte ÄR lika viktigt att kunna läsa jätte mycket nu som det var kanske på 1980 talet tillexempel. Sånt ändras ju också och andra saker blir viktiga motför som det har varit innan.
Men sen så var det som jag skrev om att det såkallat bara är att läsa en tidning varje dag så borde man vara allmän bildad och jag tycker inte att man kan säga så utan att det är som en för enkling för att det är heltenkelt inte BARA för alla.

 

[LiviaFilippa]

Jag tycker det är allmänbildning mot specialkunskap att veta hur det var på 1700-talet.

När det gäller Sovjetunionen är det allmänbildning fortfarande som inte lutar åt det specifika. Men igen, man är inte oallmänbildad för att man inte känner till det idag.

Ja du tycker det NU ja. Men dom tyckte an tagligen inte det på 1790 talet?

 

[Sedna]

Det kanske heltenkelt inte ÄR lika viktigt att kunna läsa jätte mycket nu som det var kanske på 1980 talet tillexempel. Sånt ändras ju också och andra saker blir viktiga motför som det har varit innan.
Men sen så var det som jag skrev om att det såkallat bara är att läsa en tidning varje dag så borde man vara allmän bildad och jag tycker inte att man kan säga så utan att det är som en för enkling för att det är heltenkelt inte BARA för alla.

Det är aldrig viktigt att läsa jättemycket däremot är det väldigt användbart och därmed viktigt att ha god läsförståelse och stort ordförråd eftersom att vi lever i ett informationssamhälle. Vi lägger enormt mycket tid på att hantera information idag och då är läsförståelse en viktig förmåga och ord en användbar kunskap .

Hur får man god läsförmåga? Jo genom att läsa mycket. Hur får man god ordkunskap? Jo genom att läsa och lyssna på en stor mängd ord.

En 17-åring som läst mycket/blivit läst för har ett ordförråd på 50 000- 70 000 ord medan en som inte läst/blivit läst för har ett ordförråd på 15 000 - 17 000 ord. Klart det får jättestor betydelse i ett informationssamhälle, det har bara blivit viktigare!

 

[Badger]

Det tycker jag är en väldigt bra och fin tanke och utgångspunkt!
Jag tycker man ska vara snäll mot alla sina jag. Det unga, det gamla, det mittemellan.

Jag varken himlar med ögonen eller skäms för mina tankar, ideer eller åsikter som jag hade som ung. Jag var kanske lite mindre luttrad än vad jag är nu, men fasen jag känner igen allt och det finns kvar på ett eller annat sätt i mig.

Jo samma här. Sedan går ju tiden förbi ens mer radikala idéer också och samhället förändras så att de inte behövs lika mycket.

 

[LiviaFilippa]

Det är aldrig viktigt att läsa jättemycket däremot är det väldigt användbart och därmed viktigt att ha god läsförståelse och stort ordförråd eftersom att vi lever i ett informationssamhälle. Vi lägger enormt mycket tid på att hantera information idag och då är läsförståelse en viktig förmåga och ord en användbar kunskap .

Hur får man god läsförmåga? Jo genom att läsa mycket. Hur får man god ordkunskap? Jo genom att läsa och lyssna på en stor mängd ord.

En 17-åring som läst mycket/blivit läst för har ett ordförråd på 50 000- 70 000 ord medan en som inte läst/blivit läst för har ett ordförråd på 15 000 - 17 000 ord. Klart det får jättestor betydelse i ett informationssamhälle, det har bara blivit viktigare!

Så det är en till sak som är dålig för dom som inte KAN läsa så mycket då? För att det är bara från att läsa böcker och tidningar som man kan få ett bra ord förråd inte att lyssna på radio och på musik eller att kolla på tv program om alltmöjligt och prata med andra och massa andra sätt?

 

[manda]

Ja fakta och årtal behövs för orientering i sammanhanget, men det är inte information den mänskliga hjärnan i helhet behöver lagra. Det var just därför människa uppfann föst skriften och sen datorn.

I en tid med AI behöver människan förstå värdet av sin egen hjärna och det är inte att kategorisera, lagra och hämta fakta, ska vi nysta i värdet av människan egen hjärna så föreslår jag att vi börjar fundera över medvetandet. Människan kan medvetet orientera i information, värdera och avfärda, men för det krävs kunskaper om den värld man lever i, både små och stora sammanhang utifrån skilda perspektiv. Det som kan kallas allmänbildning.

Ja. Och jag skulle vilja påstå att det inte bara är hjärnan vi behöver förstå värdet av utan sinnet som helhet, där fakulteter som tankeförmåga och intellekt/högre rationalitet enligt min uppfattning (som är hämtad från återkommande uppfattningar från flera världsfilosofier men där min bästa kännedom är om den vediska) inte utgör sinnet som helhet utan är delar därav och även känslolivet och jaguppfattningen ingår där och kan skolas precis som de två första, som fått så stort ”företräde” eller tyngd sedan upplysningen.

Tillägg: men även det är ju funktioner som åtminstone delvis har säte i hjärnan så kan kanske inte säger emot dig utan bara pekar på att förståelse för den egna hjärnan går långt utöver intellektualitet och tankeförmåga.

 

[Masqueradee]

Det kanske heltenkelt inte ÄR lika viktigt att kunna läsa jätte mycket nu som det var kanske på 1980 talet tillexempel. Sånt ändras ju också och andra saker blir viktiga motför som det har varit innan.
Men sen så var det som jag skrev om att det såkallat bara är att läsa en tidning varje dag så borde man vara allmän bildad och jag tycker inte att man kan säga så utan att det är som en för enkling för att det är heltenkelt inte BARA för alla.

Fast jo, det är otroligt viktigt att kunna läsa, kanske nu mer än någonsin! Det är inte bara att läsa ord i en bok eller i en tidning, utan det är att förstå och ta till sig informationen. Vem är det som skriver och varför, och hur hänger det egentligen ihop med andra händelser? Regeringen har nu tvingats sätta in extra insatser för att få upp resultaten kring läsförståelse hos barn. Jag matas ständigt av nyheter att studenter som tagit sig upp på högskolenivå inte kan läsa eller ta till sig skriftlig information. Så jo, det ÄR viktigt att kunna läsa, för att knyta ann till trådens ämne; hur tusan ska man kunna bli allmänbildad om man inte ens kan läsa?

Varför tycker du inte att det är så enkelt att läsa en tidning så blir man mer allmänbildad? Jag tror faktiskt att det är ett ganska enkelt sätt att ta till sig information och hålla sig ajour med vår omvärld. Många tidningar har fördjupande reportage, och med personens tidigare kunskap börjar man kunna "lägga pussel" och dra paralleller kring varför världen ser ut som den gör idag = allmänbildning. Och sen är det väl självfallet att det kanske inte är lösningen för ALLA, men ett väldigt enkelt sätt att börja någonstans om personen i fråga vill lära sig mer.

Tillägg: självfallet finns det individer som har svårt att ta till sig skriftlig information, men jag tror faktiskt inte att det gäller så många att det bör påverka läsförståelsenivån hos dagens skolbarn generellt.

 

[Badger]

Håller i stort med men tror dock inte att under strecket och idag kompletterar min kunskap gällande icke västcentrerad kunskap. Min poäng är nog lite att det som ses som allmänbildning exkluderar kunskap från en stor del av världens befolkning och kulturer vilket är etnocentriskt och trist. Tex anser jag att den kunskap gemene svensk (inklusive jag själv) har om vår samiska ursprungsbefolkning är katastrofalt låg och det av anledningen att majoritetskulturen och dess kunskap värderas högre. En ”sann” (om nu definitionen eller syftet handlar om individens intellektuella frihet och resilienta) allmänbildning skulle inte ha kulturell slagsida så som allmänbildning oftast har.

Kanske, jag är osäker. Tänker nog att det jag faktiskt läst om arabisk historia eller Japansk eller Kinesisk till exempel mycket varit under strecket de brukar vara oerhört ingående och diskuterande. Som Bagdads historia är kantad av våld, 1900-talet öppnade ögonen för klimatet, Palestinas Jeanne D'Arc slapp bålet, Utbildning krävs inför val i Sydafrika (var ngn Idagsida också om hur Sydafrika revolutionerar behandling i depression genom ett gammalt kulturellt drag.) Israelernas självbild måste förändras, De rika är inte vad de en gång var. Finns flera artiklar om samerna på sidorna i de tidngingarna.

Under streckarna o Kulturdebatt , Insidan och bokresensioner osv i tidningarna är fantastiska källor till diverse vetande om världen.

 

[manda]

Kanske, jag är osäker. Tänker nog att det jag faktiskt läst om arabisk historia eller Japansk eller Kinesisk till exempel mycket varit under strecket de brukar vara oerhört ingående och diskuterande. Som Bagdads historia är kantad av våld, 1900-talet öppnade ögonen för klimatet, Palestinas Jeanne D'Arc slapp bålet, Utbildning krävs inför val i Sydafrika (var ngn Idagsida också om hur Sydafrika revolutionerar behandling i depression genom ett gammalt kulturellt drag.) Israelernas självbild måste förändras, De rika är inte vad de en gång var.

Under streckarna o Kulturdebatt och bokresensioner osv i tidningarna är fantastiska källor till diverse vetande om världen.

Ja, men jag menar att det trots allt är ett filter. Vem har valt just den infon och varför? Info som har valts ut från en representant för en kultur och som har valts ut av någon annan ger ändå att filtreringen till vilken information som ges ser olika ut. Att förlita sig till en enda källa, som under strecket är, för all ens minoritetskultur känns för mig som alltför snäva urvalskriterier. Sedan håller jag med om att det brukar vara väldigt intressanta texter fulla av både information, perspektiv och analys.

 

[LiviaFilippa]

Fast jo, det är otroligt viktigt att kunna läsa, kanske nu mer än någonsin! Det är inte bara att läsa ord i en bok eller i en tidning, utan det är att förstå och ta till sig informationen. Vem är det som skriver och varför, och hur hänger det egentligen ihop med andra händelser? Regeringen har nu tvingats sätta in extra insatser för att få upp resultaten kring läsförståelse hos barn. Jag matas ständigt av nyheter att studenter som tagit sig upp på högskolenivå inte kan läsa eller ta till sig skriftlig information. Så jo, det ÄR viktigt att kunna läsa, för att knyta ann till trådens ämne; hur tusan ska man kunna bli allmänbildad om man inte ens kan läsa?

Varför tycker du inte att det är så enkelt att läsa en tidning så blir man mer allmänbildad? Jag tror faktiskt att det är ett ganska enkelt sätt att ta till sig information och hålla sig ajour med vår omvärld. Många tidningar har fördjupande reportage, och med personens tidigare kunskap börjar man kunna "lägga pussel" och dra paralleller kring varför världen ser ut som den gör idag = allmänbildning. Och sen är det väl självfallet att det kanske inte är lösningen för ALLA, men ett väldigt enkelt sätt att börja någonstans om personen i fråga vill lära sig mer.

Tillägg: självfallet finns det individer som har svårt att ta till sig skriftlig information, men jag tror faktiskt inte att det gäller så många att det bör påverka läsförståelsenivån hos dagens skolbarn generellt.

För mig så är inte käll kritik samma som att läsa men okej. Hur man ska kunna bli allmän bildad om man inte kan läsa ja det är ju lite en av frågorna? Om allmän bildning bara är som skol kunskap och fin kultur eller kan annat räknas som allmän bildning också?
Och man kan ju lära sig med att titta på nyheter eller alltmöjligt. Historia tillexempel kan man lära sig jätte mycket om utan att kunna läsa bara av att titta på tv program och kanske lyssna på radio eller poddar!
Och varför JAG inte tycker att det är så enkelt för alla att bara läsa en tidning så blir man allmän bildad är kanske för att jag VET att det INTE alltid är att bara sätta sig och läsa. Och att det INTE alltid bara handlar om att man inte KAN läsa eller att ens föräldrar inte läste för en när man var liten utan att det kan finnas jätte många andra andledningar varför nån heltenkelt inte kan bara läsa en tidning varje dag och ta in och komma håg vad man läste.

 

[Exile]

Så det är en till sak som är dålig för dom som inte KAN läsa så mycket då? För att det är bara från att läsa böcker och tidningar som man kan få ett bra ord förråd inte att lyssna på radio och på musik eller att kolla på tv program om alltmöjligt och prata med andra och massa andra sätt?

Läsning är ett otroligt effektivt sätt att utöka sitt ordförråd. Skillnaden mot om du t.ex hör ord sägas är att du vid läsning också ser orden vilket dels som jag uppfattat det är ett bättre sätt att "ta in" information. Sedan gör det ju otroligt mycket för sådant som stavning och grammatik att faktiskt se hur ord skrivs och hur de hänger ihop.

Ja det finns de som har läs- och skrivsvårigheter, vissa grövre och andra lite mindre. Men att läsa mycket och öva är ingenting som är negativt utan kanske är just lite extra viktigt om man har svårt. Precis som med allt i livet har vi olika förutsättningar, för vissa är saker enkla, för andra är det svårt. Livet är tyvärr orättvist på det sättet.

 

[Badger]

Det kanske heltenkelt inte ÄR lika viktigt att kunna läsa jätte mycket nu som det var kanske på 1980 talet tillexempel. Sånt ändras ju också och andra saker blir viktiga motför som det har varit innan.
Men sen så var det som jag skrev om att det såkallat bara är att läsa en tidning varje dag så borde man vara allmän bildad och jag tycker inte att man kan säga så utan att det är som en för enkling för att det är heltenkelt inte BARA för alla.

Nej exakt, det är tråkigt att skolan och föräldrarna prioriterar läsning så lågt numera att det faktiskt inte bara är BARA att läsa en tidning. Utan är väldigt problematiskt för många unga.

Det i sig är väldigt problematiskt för demokratin.

Att inte kunna läsa ett partiprogram eller en debattartikel utan kanske vara hänvisad till vad en politiker säger i ett tal eller i en debatt där de slingrar sig.

Internet består i stora delar av text som någon har producerat. Om den sedan läses eller höres är det fortfarande producerad text i mångt och mycket.

Även om internet också är helt galet revolutionerande när det gäller att vidareförmedla händers kunskap. Sådant är de oändligt mycket bättre på än böcker. Så stickning till exempel har demokratiserats

Sedan går det oerhört mycket snabbare att läsa en text än att höra den eller se den uppspelad som film. Att lyssna igenom en nyhet eller se ett historiskt skeende på film tar sådan tid och blir så översiktligt. Man kan också stanna, markera var man var, gå tillbaka, eller kanske kontrollera uppgifterna när man läser. Det folk säger känns mer flytande, svårkontrollerat, en politiker har lättare att prata bort en journalist i TV än hen har att delta i en serie debattartiklar.

 

[Sedna]

Ja. Och jag skulle vilja påstå att det inte bara är hjärnan vi behöver förstå värdet av utan sinnet som helhet, där fakulteter som tankeförmåga och intellekt/högre rationalitet enligt min uppfattning (som är hämtad från återkommande uppfattningar från flera världsfilosofier men där min bästa kännedom är om den vediska) inte utgör sinnet som helhet utan är delar därav och även känslolivet och jaguppfattningen ingår där och kan skolas precis som de två första, som fått så stort ”företräde” eller tyngd sedan upplysningen.

Tillägg: men även det är ju funktioner som åtminstone delvis har säte i hjärnan så kan kanske inte säger emot dig utan bara pekar på att förståelse för den egna hjärnan går långt utöver intellektualitet och tankeförmåga.

Ja absolut och det är allt en del av medvetandet, som också härrör från hjärnans funktion, så vi rör oss i samma tankesfär.

Men bra förtydligande utifrån att gängse utgångspunkt kan vara koncentrerad till tankeförmåga och intellekt.

 

[LiviaFilippa]

Läsning är ett otroligt effektivt sätt att utöka sitt ordförråd. Skillnaden mot om du t.ex hör ord sägas är att du vid läsning också ser orden vilket dels som jag uppfattat det är ett bättre sätt att "ta in" information. Sedan gör det ju otroligt mycket för sådant som stavning och grammatik att faktiskt se hur ord skrivs och hur de hänger ihop.

Ja det finns de som har läs- och skrivsvårigheter, vissa grövre och andra lite mindre. Men att läsa mycket och öva är ingenting som är negativt utan kanske är just lite extra viktigt om man har svårt. Precis som med allt i livet har vi olika förutsättningar, för vissa är saker enkla, för andra är det svårt. Livet är tyvärr orättvist på det sättet.

Ja men är läsning det ENDA sättet för att öka sitt ord förråd? Jag fråga sätter inte att det är ETT sätt utan om det är detenda sättet.
Tyvär så hjälper det inte för alla att läsa mycket heller. Jag läser tillexempel MYCKET men inte hela tidningen för att det heltenkelt blir för mycket. Men jag läser mycket ändå så kan jag inte skriva bättre motför jag gör.

 

[cirkus]

Ja du tycker det NU ja. Men dom tyckte an tagligen inte det på 1790 talet?

Exakt. Det var allmänbildning att kunna det DÅ. Nu är det mer specialkunskap att veta HUR man gjorde brännvin på 1700-talet men jag skulle säga att det är allmänbildning att veta att man fick lov att göra sitt brännvin själv då. Samma med musiken till kungens teater - då var det allmänbildning att veta vem som gjort den, nu är det allmänbildning att veta att musiken till kungens teater gjordes för varje pjäs (dvs det fanns inte en "bank" med färdig musik att hämta ifrån) - om det nu är så (jag vet inte). Så det skiftar tycker jag.

 

[LiviaFilippa]

Nej exakt, det är tråkigt att skolan och föräldrarna prioriterar läsning så lågt numera att det faktiskt inte bara är BARA att läsa en tidning. Utan är väldigt problematiskt för många unga.

Det i sig är väldigt problematiskt för demokratin.

Att inte kunna läsa ett partiprogram eller en debattartikel utan kanske vara hänvisad till vad en politiker säger i ett tal eller i en debatt där de slingrar sig.

Internet består i stora delar av text som någon har producerat. Om den sedan läses eller höres är det fortfarande producerad text i mångt och mycket.

Även om internet också är helt galet revolutionerande när det gäller att vidareförmedla händers kunskap. Sådant är de oändligt mycket bättre på än böcker. Så stickning till exempel har demokratiserats

Sedan går det oerhört mycket snabbare att läsa en text än att höra den eller se den uppspelad som film. Att lyssna igenom en nyhet eller se ett historiskt skeende på film tar sådan tid och blir så översiktligt. Man kan också stanna, markera var man var, gå tillbaka, eller kanske kontrollera uppgifterna när man läser. Det folk säger känns mer flytande, svårkontrollerat, en politiker har lättare att prata bort en journalist i TV än hen har att delta i en serie debattartiklar.

Fast är inte det lite able ism att ut gå från att läsa ÄR det bästa sättet för ALLA? Alla tar ju in saker o lika och endel kanske ser ett historie program och sen verkligen minns dom det. Och andra kanske läser om samma sak men kommer ändå bara håg lite av det. För det be ror ju även på HUR man lär sig bäst?
Och sen så det som jag menade var att det INTE måste vara att inte skolan eller föräldrarna prio riterar lösning om nån har svårt för det.

 

[LiviaFilippa]

Exakt. Det var allmänbildning att kunna det DÅ. Nu är det mer specialkunskap att veta HUR man gjorde brännvin på 1700-talet men jag skulle säga att det är allmänbildning att veta att man fick lov att göra sitt brännvin själv då. Samma med musiken till kungens teater - då var det allmänbildning att veta vem som gjort den, nu är det allmänbildning att veta att musiken till kungens teater gjordes för varje pjäs (dvs det fanns inte en "bank" med färdig musik att hämta ifrån) - om det nu är så (jag vet inte). Så det skiftar tycker jag.

Ja precis alltså så ändras vad som räknas som allmän bildning och endel saker är inte rele vanta längre även fast dom har varit det.