Jag har nu hällt ut det sista i vasken.
Så mycket tankar. Så mycket av allt. Kroppen känns spänd och ute lyser månen så klart så tror nästan att någon lampa står på.
Jag vill inte ha det så här. Nånting är fel.
Imorgon blottar jag mig. Ska försöka vara så ärlig som möjligt. Är rädd.
Känner mig så ensam. När jag dricker vill jag helst vara själv. Men inte nu. Och nu dricker jag inte heller.
Katten sov mellan mina ben som hon brukar göra men sen gick vi ner. Jag donade lite i köket och sen blev hon kvar där nere.
Tänk om jag hade klarat av att hålla mig nykter då jag verkligen trodde att det skulle gå. Men det gick inte. Imorgon är en ny dag. Hoppas det blir första dagen som jag kan förbli nykter. Oavsett hur jag kommer att må så vill jag inte dricka mer.
Nu får det vara slut. Finito.
Bra jobbat att hälla ut! När du vaknar, läs om det citerade inlägget. Så du minns hur du mådde, kände och resonerade då. Att du vill
bli nykter. Notera mitt ordval "bli". För det är vad det är fråga om, inte att
hålla sig nykter. Du behöver gå in i ett djupt förändrande arbete och hitta andra vägar. Nu tycks allt vara uppbyggt runt alkoholen även om du inte är påverkad exakt hela tiden.
Wall of text:
För mig gick vidden av det hela verkligen upp igår när du skrev att du kört påverkad och gjort det upprepade gånger utan att du verkar reflektera över hur allvarligt det är eftersom du "bara" var påverkad. Du verkligen måste ta hjälp! För att ta sig ur beroendet själv är extremt svårt, om ens möjligt. Eftersom rädslan över att bli igenkänd och skammen verkar vara något centralt och som hindrar dig från att gå till AA kan jag upplysa om att det finns betydligt värre saker att än att bli igenkänd på ett AA-möte. Rattfylleri är ett brott med
fängelse i straffskalan. Även om brottet inte är grovt. Och för den som har hög tolerans, vilket alkoholister har, kan promillehalten vara mycket högre utan att det märks för en själv, jämfört med någon som har lägre tolerans. Du kan säkert känna dig "påverkad" och sedan vara full om alkoholhalten mäts.
Jag har en historia i min närhet med en person, en helt normal, rolig, kreativ, snäll, trevlig och positiv person, som slet med dåligt mående. Detta drev hen in i ett alkoholmissbruk. Två gånger försökte hen sluta själv, genomled hela abstinensen och alla kval, höll sig nykter ett tag och trillade sedan dit igen. Sen kom kulmen den dag då personen körde berusad och blev tagen av polisen. Jag är så gott som säker på att detta var första gången personen fyllekörde, men hen åkte dit. Fängelse hängde över personen, men tack vare hjälp från människor i vård och rättsväsende och framför allt att personen själv verkligen visade att hen ville bli nykter blev domen istället behandlingshem. Efter det är personen nykter och har dessutom kunnat komma vidare med sitt mående (för alkoholen var naturligtvis något som bidrog stort till detta, fast den från början kom in som ett sätt att hantera det) och har idag ett ordnat liv. Hen har inte druckit en droppe av något som inte är helt alkoholfritt på flera år. Och är jättenöjd med det.
Ovanstående historia för att du ska inse att det där kan hända dig med. Du kör på landsvägen, du möter trafik och djur. Och är oroad över att inte se dem eftersom du druckit! En dag står polisen där och plötsligt kan du befinna dig i rätten och det talas om fängelse. "Tur" i det läget är att inte ha skadat någon annan på vägen. Men för din egen del - bryt det här innan.
Och ta hjälp!