Status
Stängd för vidare inlägg.
På grund av stavfel?
Åsikter?

I verkligheten märks det väl att jag är annorlunda men tror inte att folk fattar hur mycket jag dricker. Varför inte ge med ett ultimatum då? Det hade jag gjort om jag var i deras kläder.
Det där är väl ännu en undanflykt? Att ingen märker? Det gör de. Men de vet inte i vilken omfattning du dricker.

Vad har omgivningens sätt att reagera på din alkoholism med dig att göra?

blir du mer beslutsam att söka vård ifall omgivningen faktiskt påpekar det alla redan vet?

Ta hand om dig. Ta hand om din partner. Missa inte tiden i vården.
Håll i, håll ut!

Du har oss här, som tänker på dig och bryr oss. :heart:heart
 
Men varför frågar han inte då om jag druckit? Då kan jag ju antingen ljuga eller säga som det är.
Blir en bättre dag imorgon och jag ska sluta dricka helt. Inte värt alla känslor och allt skit hit och dit.
Varför fråga något som han vet svaret på och inte vill behöva få dej att känna att du behöver ljuga?
Han kanske inte vet vad han ska säga med risk att göra det värre?
 
Men varför frågar han inte då om jag druckit? Då kan jag ju antingen ljuga eller säga som det är.
Blir en bättre dag imorgon och jag ska sluta dricka helt. Inte värt alla känslor och allt skit hit och dit.
För att din sambo är medberoende. Han vill skydda dig och han vill tro dig, vilket blir omöjligt om han frågar och du ljuger. Din sambo vet säkert inte hur han skall hantera situationen vare sig du svarar ja eller nej (trots att han ser att det inte är sant). Inget han kan göra kan nyktra till dig här och nu och inget han säger kan få dig att vara nykter om du väljer att dricka. Han sitter i en helt omöjlig situation och slits mellan att hoppas att du tar hjälp och blir nykter, och rädslan att det skall fortsätta som det gör nu tills han inte orkar mer.
 
Ibland tror jag faktiskt att ju mer man älskar en människa desto mindre ser man, man vill helt enkelt inte att människan man älskar gör sig själv och andra illa. Min bror tog i många år droger från och till, mamma som va den som stod honom närmast sa ibland att nu har han slutat, han säger att han inte tar något och jag tror på honom. För oss som inte va så nära va det helt uppenbart att han ljög, men mamma ville inte tro det. Man har helt enkelt andra glasögon på sig när man är nära en människa.
 
Förlåt nu börjar jag gråta igen. Men tycker han förtjänar någon mycket mycket bättre.
Är så enormt trött på mig själv så det finns inte.
Ska hela livet vara så här? En jävla kamp? Ett val?
Känns som jag mår skit oavsett hur jag gör.
Finns så mycket att se fram emot och glädjas åt. Men JAG förstör gång på gång.
Blir så ledsen.
Hade nästan varit lättare som tex i min förra relation där personen verkligen inte mådde bra och jag var den starka. Nu är jag den svaga. Står inte ut.
Att lägga ner alkoholen är ett val bara du kan göra.

Däremot så ser jag att du kommer att behöva ta hjälp med att lära dig HUR du inte ska ta till alkoholen vid minsta motgång, samt
VARFÖR - vad är det alkoholen lindrar för obearbetade känslor som du är omedveten om?

Ring beroendemottagningen i din kommun, så kan du få det stöd du behöver.
Och din partner. Det finns ofta anhörigbehandling som behövs för att få grepp om ett medberoende.

Alkoholen handlar om Skam och Skuld. Maktlöshet. Coping. Flykt. Smärta. Sorg och saknad. Lögner och smärta. Självhat och självdestruerande.

Att bli nykter handlar inte om att inte gå till systemet. Att bli nykter handlar om att förstå och lära sig hantera sina känslor och reaktioner. Att förändra tankar, känslor och beteenden för livet.

Att sluta dricka börjar oftast med alkoholen men slutar oftast med en helomvändning i livet och förändringar på så många fler plan runt dig. Vet du hur man gör allt detta själv?

Släpp stoltheten och ta hjälp. Det rådet hade du troligen gett mig om det var jag som skrivit denna tråd.

Kram på dig.
 
Men varför frågar han inte då om jag druckit? Då kan jag ju antingen ljuga eller säga som det är.
Blir en bättre dag imorgon och jag ska sluta dricka helt. Inte värt alla känslor och allt skit hit och dit.
För att man inte orkar. Man har liksom tillslut inte lust att bråka med en alkoholist som inte förbättrar sig utan gömmer alkohol och låtsas som att det regnar.
 
Men varför frågar han inte då om jag druckit? Då kan jag ju antingen ljuga eller säga som det är.
Blir en bättre dag imorgon och jag ska sluta dricka helt. Inte värt alla känslor och allt skit hit och dit.
Finns ju massor av anledningar. Han kanske inte vill att du ska ljuga för honom för att han blir ledsen då? Han kanske väntar på "rätt" tillfälle som aldrig kommer?
Kanske vore det enklare om du pratar med honom om hur han ka hjälpa dig mer konkret istället för att ni ska gå som katten runt het gröt.

Jag märker också skillnad på dina inlägg. Hade nog inte kunnat säga att det var just alkohol men påverkad av nånting.

Lycka till med allt!
 
Fascinerande att det syns på hur jag skriver det hade jag inte en aning om.
Idag blev jag erbjuden ett glas vin men tackade nej. Puh dessa jäkla återkommande frestelser :cautious:
Ska köra bil om ca en timme. Det är bra då slipper jag ens fundera.
Ska jobba på lite nu snart då slipper jag bli så sugen och tiden går fortare :)
 
Njuter av en nykter tillvaro i detta nuet. Nyduschad, trött och mätt. Nu bara klara av att upprepa detta tills läkartiden så får vi se efter det vad som händer. Små steg framåt, ibland stå och stampa på samma ställe men bara inte backa för mycket.
Hoppas få sova i natt, varit så många nätter den senaste tiden full av mardrömmar och oroligheter. Ibland fått gå upp och somnat sen om i soffan i vardagsrummet. Inte lika skönt som i sängen men behövt byta miljö när ångesten varit för påtaglig.
 
Jag tror att det är olika från person till person om det märks eller inte. Jag har blivit ombedd att köra bil efter ett par glas vin, personerna som har frågat har då uppenbarligen varken märkt det på mig eller känt någon lukt. Sen är det klart att det är nog ingen som kan dölja varken i tal eller skrift efter en hel flaska. Visst kan det vara så att TS partner aktivt blundar, men TS kan faktiskt också vara riktigt duktig på att dölja. Om någon kommer in från bilen och är uppenbart påverkad så tänker jag att även den med stora skygglappar reagerar!

Men att man är duktig på att smygdricka hjälper inte, tvärtom. Jag känner igen beteendet från när jag tjuvrökte, jag var ju uppenbart beroende och det var ju ett nederlag och jag skämdes så mycket. Ändå var det svårt att sluta helt, beroendehjärnan är mycket skicklig på att övertala den logiska hjärnan.
 
Jag är verkligen INTE en person som märker saker, men även för mig har det varit uppenbart att något inte är som det ska när TS, som normalt är klok och välformulerad, plötsligt skriver totalt osammanhängande, får omotiverade raseriutbrott och beter sig helt annorlunda. Att det inte skulle uppfattas av någon som känner henne väl IRL och träffar henne i de lägena låter helt osannolikt.
 
Det är olika såklart men jag märker på min partner när han har druckit 1 glas. Små nyanser.

Men, jag växte upp med en pappa som drack. Min mamma har berättat hur starkt hon förnekade. Tomma spritflaskor i underklädeslådan? Måste vara kvar från någon fest någon gång. Man vill inte, orkar inte, inse. Hade även en pojkvän en gång som tyckte att det var fånigt att sluta dricka, hur stora problem kan alkoholister egentligen ha haft? Samma person bad mig nyligen om råd på behandling då hans pappa håller på att supa ihjäl sig. Att hans pappa dricker är inte nytt, bara hans insikt.

Beroende är komplext för anhöriga. Du kan inte läsa in egentligen någonting alls i deras reaktioner. Det du vet är att du dricker. För mycket. Okontrollerat. Oönskat. Fokusera på ditt liv nu. Vill du ha det? Eller vill du supa bort det?
 
Det är olika såklart men jag märker på min partner när han har druckit 1 glas. Små nyanser.

Men, jag växte upp med en pappa som drack. Min mamma har berättat hur starkt hon förnekade. Tomma spritflaskor i underklädeslådan? Måste vara kvar från någon fest någon gång. Man vill inte, orkar inte, inse. Hade även en pojkvän en gång som tyckte att det var fånigt att sluta dricka, hur stora problem kan alkoholister egentligen ha haft? Samma person bad mig nyligen om råd på behandling då hans pappa håller på att supa ihjäl sig. Att hans pappa dricker är inte nytt, bara hans insikt.

Beroende är komplext för anhöriga. Du kan inte läsa in egentligen någonting alls i deras reaktioner. Det du vet är att du dricker. För mycket. Okontrollerat. Oönskat. Fokusera på ditt liv nu. Vill du ha det? Eller vill du supa bort det?
Självklart vill jag ha det annorlunda. Må bra och vara frisk. Hoppas det kommer att kännas lättare med tiden. Just nu är det kämpigt och så många val hela tiden. Små val. Stora val.
Just nu är jag som i ett vägskäl. Så har jag inte känt riktigt på samma sätt tidigare. Som att de valen jag gör just nu även de små valen kommer ha stor betydelse för framtiden.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har insett att det är dags för mig att tackla min tandvårdsrädsla.. fobi.. men hur gör man? Jag har inte varit hos tandläkaren på...
Svar
9
· Visningar
313
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
718
Senast: miumiu
·
Kropp & Själ Det finns säkert 100 sådana här trådar redan. Men jag behöver lite stöttning. Jag ska opereras den 30e, alltså nästa torsdag. Och jag är...
4 5 6
Svar
115
· Visningar
6 766
Senast: SiZo
·
Hundhälsa Hej! Min mellanpudel är 7 år och har ätit kortison sedan han var drygt 1 år pga IBD. Han har stått på lägsta dos och det har fungerat...
Svar
9
· Visningar
821
Senast: Lillkin
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Vinterridbyxor
  • Hästen har ingen respekt för bommar
  • Föl 2023

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp