Status
Stängd för vidare inlägg.
Men, satt sin partner (som vet att du har problem) och tittade på då du drack en hel flaska vin?!
Tycker det är lite mycket krav att lägga på partner att ha någon medveten och konstruktiv handlingsstrategi till hands i detta läge.
Jag hade då inte haft en susning om vad jag skulle göra i den situationen, om jag så nyligt fått veta att problemet ens existerar och inte har någon kunskap sedan innan om beroenden.
 
Jag hoppas kunna bli gravid under kommande året. 2023. .
Ta tag i alkoholismen och 1) bli nykter och 2) håll dig nykter ett längre tag innan du ens funderar på barn.
Allt känns så rörigt och oklart. Vad är vad? Jag säger en sak men menar jag vad jag säger?
Eftersom detta är prio och stort fokus varför dricker jag då?
Du är en alkoholist som ännu inte börjat jobba på allvar för att bli -och förbli- nykter.
Därför säger du fortfarande "rätt" saker som du säkert gjort i flera år för att förminska problemet både för dig själv och andra, men utan att verkligen mena det och därför dricker du.

Uppenbarligen behöver du professionell hjälp, så börja där.
Att ringa vårdcentralen, berätta att du är alkoholist och behöver hjälp för att bli av med beroendet är ett bra första steg.
 
Men är jag inte i botten redan?
Så skör så labil. Vet varken in eller ut. Tvivlar på allt.
Men det är kanske ok. Eller hyfsat iaf.
Är så enormt trött på mig själv så det finns inte.
Saker som låter så lätta är sjujäkla komplicerade.
Jag vill bara må bra. Skiter i allt annat nästan. Bara jag och mina nära och kära, djuren mår bra. Det är prio nr 1. Viktigaste.
Men jag mår ju bitvis skit. Riktigt uruselt. Sen om det beror på beroende eller annat det vet jag inte.
Jag hanterar inte motgångar bra. Sväljer och låtsas som ingenting men går sönder inombords.
Kanske därför jag älskar att känna att jag fått i mig lite. Helst inte för mycket då blir det istället tvärtom. Men med lite alkohol mår jag prima. Helt fantastiskt. Sen vet jag inte men det blir som motsatt effekt efter ett tag. Sjukt störigt. Och nej. Jag har inte riktigt den kollen som förväntas eller behövs. Allt blir som det blir. Dvs kaos.
Det låter som att du är långt från din botten. Än så länge har du inte haft då kännbara konsekvenser av ditt drickande eller hur? Det är ofta konsekvenserna som leder till att man når sin botten till sist, innan det går det att fortsätta ljuga om att "det är inte så illa, massor med människor kan dra en vinare en kväll utan att vara gamla alkisar, om jag bara rycker upp mig ich tar några vita månader så kommer jag kunna hantera alkoholen sen".
För mig låter det fortfarande som att du ljuger för dig själv om att det inte är så illa, du har inte så stora problem, det är bara att ta sig i rocken. Det tänkandet kallar många för Vita Knogar, alltså att man tänker att man skall vara stark och inte ge efter, spänna knogarna tills de vitnar och spjärna emot suget eller lockelsen att ta mer än ett glas vin (trots att det oftast slutar med hela flaskan) MEN i övrigt skall livet fortsätta som det gjorde innan.
Men som @Inte_Ung skrev, du behöver inte vara stark, du behöver kapitulera och erkänna fullt ut att alkoholen har tagit över, att den gör dig sjuk. Du behöver vara svag och du behöver få hjälp att ändra ditt agerande, ditt tänkande och dina livsvanor. Annars kommer du långsamt börja förlora saker till alkoholen.
 
Kanske är jag beroende kanske inte. Vet ingenting om nånting. Hatar ordet alkoholist. Ser framför mig någon som helt urartad i sitt liv. Sönder på alla fronter och kan inte vara utan alkohol öht. Och sån är ju inte jag.
Men är så trött på allt. Idag började jag storgråta och skaka när jag skodde världens snällaste häst. Min egen men kunde bara inte sluta gråta. Har fortfarande inte städat efter mig utan saker ligger utspritt på stallgången. Men var tvungen gå in och måste gå ut snart och fixa efter mig. Så hävla tungt allting varför blir det så här 😭
Och nyårsafton förväntas vara glad och så där och är allt annat än glad vill bara glömma allt.
 
Låt tanken på graviditet vila lite. Att försöka få barn gör att många går på högvarv och klarar du att hantera flera "misslyckade"( skriver så för att man får räkna med flera men vanligt att det tas direkt som misslyckande) försök utan att ta till alkoholen i nuvarande skick? Detta kan få vara året där du hanterar detta problem för att sedan kunna fokusera helt på framtida barn och det som kommer med det.
 
Kanske är jag beroende kanske inte. Vet ingenting om nånting. Hatar ordet alkoholist. Ser framför mig någon som helt urartad i sitt liv. Sönder på alla fronter och kan inte vara utan alkohol öht. Och sån är ju inte jag.
Men är så trött på allt. Idag började jag storgråta och skaka när jag skodde världens snällaste häst. Min egen men kunde bara inte sluta gråta. Har fortfarande inte städat efter mig utan saker ligger utspritt på stallgången. Men var tvungen gå in och måste gå ut snart och fixa efter mig. Så hävla tungt allting varför blir det så här 😭
Och nyårsafton förväntas vara glad och så där och är allt annat än glad vill bara glömma allt.
Du är beroende. Du är alkoholist.
Det finns ingen annan beskrivning, inte "problem", inte "sug" eller liknande. Beroende och alkoholist. Missbruk är också ett ord som passar. Brukar du alkohol eller missbrukar du alkohol? Ju förr du förstår det och använder de orden om dig själv desto fortare kan du förstå att du behöver söka hjälp, söka hjälp och ta till dig hjälpen du faktiskt kommer att få när du väl söker hjälp. För den finns verkligen för dig. Du måste bara förstå i vilken båt du sitter i, vilken typ av problematik du har.

Min pappa var alkoholist tidigt i livet, periodare, välordnat liv trots alkoholen som tog över. Det var inte förrän efter en hel del år som det faktiskt blev riktigt riktigt illa för honom. Man behöver inte sitta på en parkbänk och supa för att vara alkoholist. Det tar tid att komma dit.
Pappa kunde dock inte låta bli spriten/ölen, om det fanns hemma.

Kan du? Kunde du hålla dig till ett glas? Kunde du låta bli vinflaskan? Har du inte svaret där?
 
Du är beroende. Du är alkoholist.
Det finns ingen annan beskrivning, inte "problem", inte "sug" eller liknande. Beroende och alkoholist. Missbruk är också ett ord som passar. Brukar du alkohol eller missbrukar du alkohol? Ju förr du förstår det och använder de orden om dig själv desto fortare kan du förstå att du behöver söka hjälp, söka hjälp och ta till dig hjälpen du faktiskt kommer att få när du väl söker hjälp. För den finns verkligen för dig. Du måste bara förstå i vilken båt du sitter i, vilken typ av problematik du har.

Min pappa var alkoholist tidigt i livet, periodare, välordnat liv trots alkoholen som tog över. Det var inte förrän efter en hel del år som det faktiskt blev riktigt riktigt illa för honom. Man behöver inte sitta på en parkbänk och supa för att vara alkoholist. Det tar tid att komma dit.
Pappa kunde dock inte låta bli spriten/ölen, om det fanns hemma.

Kan du? Kunde du hålla dig till ett glas? Kunde du låta bli vinflaskan? Har du inte svaret där?
Nej kunde inte hålla mig till ett glas som var tanken. Och så är det ju ofta. Inte alltid. Ibland kan jag faktiskt dricka väldigt lite och väldigt långsamt också.
 
Ja. Det
Kanske är jag beroende kanske inte. Vet ingenting om nånting. Hatar ordet alkoholist. Ser framför mig någon som helt urartad i sitt liv. Sönder på alla fronter och kan inte vara utan alkohol öht. Och sån är ju inte jag.
Men är så trött på allt. Idag började jag storgråta och skaka när jag skodde världens snällaste häst. Min egen men kunde bara inte sluta gråta. Har fortfarande inte städat efter mig utan saker ligger utspritt på stallgången. Men var tvungen gå in och måste gå ut snart och fixa efter mig. Så hävla tungt allting varför blir det så här 😭
Och nyårsafton förväntas vara glad och så där och är allt annat än glad vill bara glömma allt.
Hjälper det att tänka att du har ett problem med alkoholen då? Om ordet alkoholist är för laddat för att du ska söka hjälp?
Du når uppenbarligen skit nu, men klarar inte av att låta bli.
Alltså är det ett problem.
Det räcker!
Du måste inte ha förlorat allt och nått nån botten - det här räcker!
Du kan få hjälp på många olika sätt och vägar.
 
En gång snodde jag en vinflaska från min partner. Det var innan jag berättade. Var bara så sugen och Systembolaget var stängt så tänkte jag tar en och etsätter den sen. Tog en som såg bra ut och drack upp den. Mycket mustig och god men har inte ersatt den än och han kommenterade att det var mindre vin i vinkylen (vem fan har ens en vinkyl O_o) än han trodde.
Så tror inte han märkt att jag tagit en. Känns ju inte helt ok och skulle ersatt den men den var så hiskeligt dyr och det hade jag inte räknat med 🙈 Alltså ska jag gå in på Systembolaget och köpa en flaska för flera tusen kronor?!
Ja jag måste väl det men det tar emot. Eller så säger jag som det är att jag drack upp den. Vet inte vilket som är värst. Han frågade om jag tagit vin vid något tillfälle och jag sa då att det skulle jag aldrig göra. Så kanske vet han ändå. Vet inte.
Det låter nog som att han vet. Men jag får intrycket av att ingen av er vill inse vidden av problemet. Ett rimligt steg hade i så fall kanske varit att inte ha alkohol i hemmet över huvud taget.

Jag är ingen expert på beroende och hoppas att jag inte trampar i klaveret på något vis. Jag önskar dig verkligen att du får den sortens tillvaro du drömmer om. Men jag kan en del om mental hälsa och barn och dysfunktionella relationer. Så med all omtanke om både dig och ditt eventuella framtida barn vill jag bara be dig, innerligt, att vänta med att skaffa barn tills du har kunnat ersätta dina destruktiva strategier för att hantera känslor och livet med dess olika aspekter, med mer konstruktiva strategier. Ditt barn förtjänar att växa upp med en förälder som kan det. Och att i din tur lära ditt barn hur man gör är en av dina viktigaste uppgifter. Jag håller tummarna för dig :heart
 
En gång snodde jag en vinflaska från min partner. Det var innan jag berättade. Var bara så sugen och Systembolaget var stängt så tänkte jag tar en och etsätter den sen. Tog en som såg bra ut och drack upp den. Mycket mustig och god men har inte ersatt den än och han kommenterade att det var mindre vin i vinkylen (vem fan har ens en vinkyl O_o) än han trodde.
Så tror inte han märkt att jag tagit en. Känns ju inte helt ok och skulle ersatt den men den var så hiskeligt dyr och det hade jag inte räknat med 🙈 Alltså ska jag gå in på Systembolaget och köpa en flaska för flera tusen kronor?!
Ja jag måste väl det men det tar emot. Eller så säger jag som det är att jag drack upp den. Vet inte vilket som är värst. Han frågade om jag tagit vin vid något tillfälle och jag sa då att det skulle jag aldrig göra. Så kanske vet han ändå. Vet inte.
Alltså du har druckit upp någon annans tusenkronorsvin för att du var sugen.

Ser du problemet?

Vin i vinkyl är samlarobjekt för oerhört speciella tillfällen när ofta många får smaka.
Det är inte vin för att man är sugen.

Du bör berätta vad du har gjort.
Att fortsätta att dölja kommer bara att hålla dig kvar i alkoholens grepp.
Vem bestämmer över ditt liv? Du eller alkoholen?
 
Det låter nog som att han vet. Men jag får intrycket av att ingen av er vill inse vidden av problemet. Ett rimligt steg hade i så fall kanske varit att inte ha alkohol i hemmet över huvud taget.

Jag är ingen expert på beroende och hoppas att jag inte trampar i klaveret på något vis. Jag önskar dig verkligen att du får den sortens tillvaro du drömmer om. Men jag kan en del om mental hälsa och barn och dysfunktionella relationer. Så med all omtanke om både dig och ditt eventuella framtida barn vill jag bara be dig, innerligt, att vänta med att skaffa barn tills du har kunnat ersätta dina destruktiva strategier för att hantera känslor och livet med dess olika aspekter, med mer konstruktiva strategier. Ditt barn förtjänar att växa upp med en förälder som kan det. Och att i din tur lära ditt barn hur man gör är en av dina viktigaste uppgifter. Jag håller tummarna för dig :heart
Får vi barn kommer jag sluta dricka helt. Självklart!

Ska verkligen försöka ta hjälp redan nu på måndag. Vågar inte skriva att jag kommer göra det för litar inte riktigt på mig själv men ska verkligen försöka.
 
Alltså du har druckit upp någon annans tusenkronorsvin för att du var sugen.

Ser du problemet?

Vin i vinkyl är samlarobjekt för oerhört speciella tillfällen när ofta många får smaka.
Det är inte vin för att man är sugen.

Du bör berätta vad du har gjort.
Att fortsätta att dölja kommer bara att hålla dig kvar i alkoholens grepp.
Vem bestämmer över ditt liv? Du eller alkoholen?
Det var verkligen dumt gjort.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har insett att det är dags för mig att tackla min tandvårdsrädsla.. fobi.. men hur gör man? Jag har inte varit hos tandläkaren på...
Svar
9
· Visningar
313
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
718
Senast: miumiu
·
Kropp & Själ Det finns säkert 100 sådana här trådar redan. Men jag behöver lite stöttning. Jag ska opereras den 30e, alltså nästa torsdag. Och jag är...
4 5 6
Svar
115
· Visningar
6 766
Senast: SiZo
·
Hundhälsa Hej! Min mellanpudel är 7 år och har ätit kortison sedan han var drygt 1 år pga IBD. Han har stått på lägsta dos och det har fungerat...
Svar
9
· Visningar
821
Senast: Lillkin
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Den perfekta sällskapshunden
  • Katthår
  • Annonsera mera hundar 2

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp