Akut sämre demens - vad göra?

[Monstermom]

Sen kom dock mamma själv på idén att om sköterskan ringer när hon kommer, så kan mamma gå ut och ta medicinen utanför dörren. Det är att släppa in folk i hemska huset som ger henne sån otrolig ångest. Kan ju hoppas på att detta fungerar... skulle ju tro att sköterskan inte alls förstår grejen med att vänta utanför och klampar in ändå, och sen har jag en hysterisk mamma att ta hand om.

Fast det är nog ingen nackdel att fler får se hur dåligt hon faktiskt mår.

 

[Stereo]

Vårdplanering när som helst nu! Bra samtal med sköterskan här på sjukhuset nyss, hon var frustrerad över att hon inte kan göra mer. Håll tummarna, snälla Buke!

 

[Raderad medlem 6459]

Vi håller tummarna!

 

[athena_arabians]

Tummar, tår och tassar hålls @Stereo

 

[DarkInNight]

Håller tummarna för ett givande möte!

 

[nickan1]

@Stereo hoppas allt gick bra idag.

 

[AgentCarter]

Ja, läkaren pratade om det, men det är tydligen distrikssköterskan som ska komma ut och ge henne medicin morgon och kväll. Det har ju ingen praktisk betydelse om det är sköterskan eller hemtjänsten, men det var tydligt väldigt viktigt för läkaren att jag hade klart för mig att det var distriktssköterskan.

Jag berättade för läkaren och sköterskan att jag har tagit upp den idén med mamma, men att hon slår bakut fullständigt vid tanken på att en främmande människa ska komma in och ge medicin. Läkaren sa typ "men vet du, det brukar fungera bra faktiskt!" och det tror jag säkert... men det var det där med att få mamma att gå med på det från början. Av en slump pratade jag och sköterskan lite senare om detta inför mamma, och mamma reagerade som vanligt negativt, fast inte fullt så hysteriskt som hon brukar. Sköterskan fångade ändå min blick och stirrade på mig, som för att säga "oj då, vilken reaktion!".

Sen kom dock mamma själv på idén att om sköterskan ringer när hon kommer, så kan mamma gå ut och ta medicinen utanför dörren. Det är att släppa in folk i hemska huset som ger henne sån otrolig ångest. Kan ju hoppas på att detta fungerar... skulle ju tro att sköterskan inte alls förstår grejen med att vänta utanför och klampar in ändå, och sen har jag en hysterisk mamma att ta hand om.

... usch vad negativ jag låter. Det är ju värt att prova i alla fall - fungerar det så blir ingen gladare än jag!

Samtalet med biståndshandläggaren förresten. Hon uttryckte att min pappa är "ganska besvärlig" han med, och jag lyckades hålla mig från att vara spydig. Jag hade också varit "ganska besvärlig" i hans situation, faktiskt. Tydligen så hade hemtjänsttjejerna uttryckt att det var svårt att städa för "det finns ingen dammsugare". Pappa tyckte att de hade ju kunnat FRÅGA honom om var dammsugaren stod, så hade han kunnat BERÄTTA var den finns. Och det får jag ju hålla med om... Tror de till och med har TVÅ dammsugare.

Biståndshandläggaren pratade också om att mamma kan söka seniorboende (och inte trygghetsboende) och det ska man kunna söka från 55 eller 65 års ålder (beroende på boende). Det tänkte jag kolla på ikväll, om jag inte somnar så fort jag kommer hem. Sitter kvar på jobbet, hade roligt med en uppgift tills jag plötsligt blev akut trött och inte orkade röra mig från stolen... oops.

Kan mycket väl bli bättre med dsk istället för hemtjänsten, först så har de minst tre år mer utbildning än vanlig hemtjänstpersonal och så är de färre så din mamma inte behöver träffa så många olika.
Sen kan du faktiskt ringa dsk innan och förklara läget med att de inte får gå in i huset (lägg till att även om din mamma bjuder in dem)

 

[Stereo]

Både positivt och negativt. Pratade två timmar totalt, en timme med biståndshandläggaren och sköterskan, och en timme med biståndshandläggaren och mamma.

Korta versionen: något boende går inte att ordna innan diagnos, och diagnos kan hon inte få förrän medicinerna är inställda.

Biståndshandläggaren menade att mamma hamnar mellan stolarna och att det är beklagligt, men att hon inte kan bryta mot lagen, och det förstår jag ju... vi lämnade ändå en ansökan om serviceboende, så får vi se.

Dessutom antydde läkaren att någon demensdiagnos är det inte säkert att hon får ändå, det kan vara sköldkörteln som ställt till det så fruktansvärt hela tiden. Men hon ska naturligtvis utredas när hon är inställd ändå.

 

[mandalaki]

Både positivt och negativt. Pratade två timmar totalt, en timme med biståndshandläggaren och sköterskan, och en timme med biståndshandläggaren och mamma.

Korta versionen: något boende går inte att ordna innan diagnos, och diagnos kan hon inte få förrän medicinerna är inställda.

Biståndshandläggaren menade att mamma hamnar mellan stolarna och att det är beklagligt, men att hon inte kan bryta mot lagen, och det förstår jag ju... vi lämnade ändå en ansökan om serviceboende, så får vi se.

Dessutom antydde läkaren att någon demensdiagnos är det inte säkert att hon får ändå, det kan vara sköldkörteln som ställt till det så fruktansvärt hela tiden. Men hon ska naturligtvis utredas när hon är inställd ändå.

Jag fattar fortfarande inte det här. Det finns ju andra boenden än demensboende? Min dementa mamma bor på vanligt äldreboende, inte demensboende. Hon har ingen formell demensdiagnos, förmodligen beroende på att hon själv avbokade ett av läkarbesöken i demensutredningen

Jag skulle köra på serviceboendet om jag var du. Nu verkar det visserligen vara olika terminologi i olika kommuner - men mina föräldrars äldreboende kallas servicehus, där jobbar undersköterskor, sjuksköterskor osv.

 

[Korven]

Mina föräldrar fick var sitt boende på samma serviehus, tack gode gud. De kunde/ville inte bo tillsammans och pappa hade stort vårdbehov och dement. Då kunde de ha en vettig relation trots att han inte riktigt visste vem mamma var ibland.

 

[Vingra]

Både positivt och negativt. Pratade två timmar totalt, en timme med biståndshandläggaren och sköterskan, och en timme med biståndshandläggaren och mamma.

Korta versionen: något boende går inte att ordna innan diagnos, och diagnos kan hon inte få förrän medicinerna är inställda.

Biståndshandläggaren menade att mamma hamnar mellan stolarna och att det är beklagligt, men att hon inte kan bryta mot lagen, och det förstår jag ju... vi lämnade ändå en ansökan om serviceboende, så får vi se.

Dessutom antydde läkaren att någon demensdiagnos är det inte säkert att hon får ändå, det kan vara sköldkörteln som ställt till det så fruktansvärt hela tiden. Men hon ska naturligtvis utredas när hon är inställd ändå.

Och jag säger igen att jag jobbar på demensboende där vi har flertal icke helt utredda boende. Liksom att min morfar som inte har någon full diagnos alls erbjuds boende på demensboende. Så det där med att de inte kan bryta regler är bara för att de helst inte vill och kostar pengar.

Det är inte ditt problem att ni faller mellan borden och bara beklaga ifrån vårdens sida! Suck. Det är deras problem att se till att vård finns. KRÄV det.
Jag tror igen på att man ibland(rätt ofta) inom vården tyvärr måste sluta vara en trevlig, normalt fungerande och förstående person när man är anhörig och ska kräva vård Men det är mina erfarenheter. För anhöriga som är skitjobbiga så kan allt ordnas.
Och din mor behöver väldigt uppenbarligen insatser av något slag. Det är inte hållbart eller okej att i stort bara skicka hem henne igen. Som tillfällig lösning ifrån sjukhuset tills boende av något typ fixas skulle egentligen en korttidsplats ha ordnats så som jag ser det. Och sedan någon annan typ av boende, för hon behöver uppenbarligen mer hjälp i hemmet och hemsituationen är ohållbar.

 

[Stereo]

Kära Bukedagboken,

jag har ett nytt och mycket gnälligt inlägg på jäsning i bakhuvudet, men medan ni andäktigt håller andan av förväntan delar jag med mig av min senaste Facebookstatus.

-------------
Pappa ville ha något från Ica men kom inte på vad det var. "Maila!" sa jag och sprang iväg. Sagt och gjort:

"Jo det var så här: När jag senast var på Kvantum föll jag för frestelsen att plocka åt mig två blåbärsbakelser i första hyllorna vid ingången.

När jag skulle lasta ur hemma slant den sliskiga plastförpackningen så att de två bakelserna ramlade ut över toppen på varsitt mjölkpaket. Det mesta i papperskassen blev rött och kladdigt men en hel del av bakelserna blev kvar som en slags ätbara kapsyler på mjölken. Jag hade alltså tur i oturen men snuvades trots allt på ca 37% av godiset.

Eftersom jag fortfarande grämer mig lite över denna nesliga förlust önskar jag mig två nya bakelser av samma slag dock vederbörligen hanterade med största(större?) omsorg med tvåhandsfattning."
-------------

Dagens (mycket välbehövliga) gapskratt bland brödgångarna på Ica.

I övrigt så kom mamma hem idag och distriktssköterskan kommer att hälsa på i morgon efter lunch. Kvällsmedicinen ikväll gav jag...

 

[mandalaki]

Pappa!

 

[Stereo]

Pappa ringde för nån timme sen och meddelade lite snabbt att mamma inte släppt in sköterskan idag.

I FRICKIN' TOLD YOU SO.

Är typ vad jag vill dansa på bordet och skrika. Medan jag grabbar mig i skrevet och gör obscena gester.

(Pappa låg och sov, och hann inte upp innan mamma blivit hysterisk och stängt dörren.)

 

[vallhund]

 

[Snurrfian]

Pappa ringde för nån timme sen och meddelade lite snabbt att mamma inte släppt in sköterskan idag.

I FRICKIN' TOLD YOU SO.

Är typ vad jag vill dansa på bordet och skrika. Medan jag grabbar mig i skrevet och gör obscena gester.

(Pappa låg och sov, och hann inte upp innan mamma blivit hysterisk och stängt dörren.)

På sätt och vis väldigt bra, nu är det inte ni som överdriver utan distriktssköterskan som får lov att skriva en rapport att hon inte lyckades ge patienten medicin, alltså måste de hitta andra lösningar.

(Din pappa )

 

[Vingra]

Får jag rekommendera anhöriga-möten för er stackars anhöriga? Låter kanske jobbigt eller fånigt och kan säkert vara om det är fel person som håller i det, men kan även vara mkt bra hjälp för att komma med förslag, tips och bara allmän peppning/dela med sig av alla besvär med andra som förstår. Det ska vara någon som jobbar med dessa områden som håller i mötena och i flera fall jag känner till har anhöriga fått väldigt bra hjälp och nummer till rätt personer att ringa och vara upprörda för att saker ska hända.

 

[Cattis_E]

Kära Bukedagboken,


-------------
Pappa ville ha något från Ica men kom inte på vad det var. "Maila!" sa jag och sprang iväg. Sagt och gjort:



Dagens (mycket välbehövliga) gapskratt bland brödgångarna på Ica.

I övrigt så kom mamma hem idag och distriktssköterskan kommer att hälsa på i morgon efter lunch. Kvällsmedicinen ikväll gav jag...

Vilket härligt mail

 

[mandalaki]

Pappa ringde för nån timme sen och meddelade lite snabbt att mamma inte släppt in sköterskan idag.

I FRICKIN' TOLD YOU SO.

Är typ vad jag vill dansa på bordet och skrika. Medan jag grabbar mig i skrevet och gör obscena gester.

(Pappa låg och sov, och hann inte upp innan mamma blivit hysterisk och stängt dörren.)

Som jag har sagt hela tiden: det behöver gå åt helvete innan biståndshandläggare m fl vaknar. Så ironiskt nog var det bra att det där hände.

 

[Stereo]

Ja, när jag åkte förbi huset igår berättade mamma själv lite skamset att hon fått ett totalt utbrott på "kärringarna" som var där och "skulle in och titta överallt". Hon vet att de är där för att hjälpa, men det är en sån total skam och ångest för henne med folk i huset så nu när hon mår så jättedåligt tappar hon totalt kontrollen över sig själv.

Men jag sa det till henne, att det gör inte så mycket att hon blev så arg, det kanske bara är bra...

Distriktssköterskan ringde dock upp mig på em (innan jag var förbi huset) och berättade att hon inte kommit in. Hon lät rätt chockad och började prata om vårdintyg för tvångsvård. Jag blev initialt bara jätteglad att någon såg allvaret i situationen, men efter att ha pratat med pappa - som ju ändå är psykiater och har erfarenhet av vad som händer vid tvångsvård - tror jag inte längre på det. Hon skulle må ännu sämre.

Var hon behöver är ju ett serviceboende eller liknande! Med hemtjänst och nån i huset osv. Väntar på svar på ansökan, inte hört nåt ännu.

Mamma känns väldigt "skör" nu på nåt sätt, men hon är klarare huvudet och går att resonera med. Glömsk, men kommer ihåg om man påminner om situationen där något hände/sades.

Vet inte om jag har skrivit detta, men pappa berättade om en episod med hemtjänsten. De hade stått i köket och pratat om honom så att han hörde och sagt att "det måste vara frun som handlat" om maten i kylskåpet, och i övrigt behandlat honom som lite av en idiot. Pappa, som klarar sig helt själv men som tycker det vore skönt med hjälp eftersom han har ont i axlarna, vill inte bli behandlad som en idiot.

I övrigt är jag sjukskriven på 25% fram till den 18:e, min bil har gått sönder, det är stopp i duschen i min tillfälliga lägenhet (stambyte), jag har det tajt ekonomiskt och har börjat fundera på att sälja ena hästen (har två) efterom jag inte har råd om jag inte kan jobba heltid och jag har ont i hela kroppen. /gnäll

Tandläkaren sa iaf att jag har fina tänder, så det så.