07-orna del 22

[tuaphua]

God fortsättning alla!

Vi tar det lugnt nu. Han fick komma hem från Ultuna i fredags och sen dess är det fyra mediciner, boxvila och två korta promenader på blankisen som gäller. Kunde ju varit bättre underlag, har inte mkt att sätta emot när han vill gå ”jättefort”... men än så länge är han hyfsat lugn (ta i trä). Han har fått en minihage, stor som en box, med utsikt över de andra hagarna och en kompis som också har boxvila i hagen bredvid. Så länge han får vara med är han lugn. Tyvärr blir hans kompis upprörd om vi går på promenad så det blir mest kvällstid (eller efter hagtid) som vi gör det. Har avslutat medacam-kuren för hans mage sa ifrån så nu är det ”bara” hipptrim och gastro gard. Han väser fortfarande när han andas så han är nog svullen och troligen lite sårig i halsen, men förhoppningsvis läker det ihop snart.

Hoppas han kryar på sig snabbt!
Om du vill ha bättre grepp finns rätt bra löparbrodd tex att köpa och dra på skor/stövlar.

 

[Fiorano]

@Amanda_F Vad skönt att han håller sig lugn och fin . Kan verkligen rekommendera att ha broddar på skorna! Hade inte klarat mig de senaste vintrarna här utan dom. I år har vi alldeles underbart med snö så det är inte särskilt halt.

Barb känns så fin att rida fortfarande. Men bäst av allt är att det nu syns på hela hennes uttryck och ffa i blicken att hon är så glad över att få jobba igen! Det lyser om henne och hon kommer i hagen så fort hon ser mig. Det får mig att må bra och jag blir faktiskt glad över att hon inte gick att betäcka ens. Tror inte hon skulle trivas så himla bra med livet som avelssto :/.

 

[sorbifolia]

Lite sent, men god jul/fortsättning från oss med! Har varit sjuk så Skrullan fick vila lite längre än planerat, men har precis satt i gång nu och *peppar peppar* hon känns mycket bättre efter behandlingen! Galopperade litegrann i går och hon bockar inte i fattningarna längre. Håll tummarna att det håller i sig...

Bilden blev lite väl stor, förlåt!

 

[Amanda_F]

Tack för stödet snälla ni. Här går det tyvärr inte superbra. Han är både dålig i magen och har dålig andedräkt. Troligen grovtarmsinflammation (igen) och/eller magsår. God fortsättning på julen typ. Är trött som satan nu. Men det är i alla fall ingen feber (eller var inte tidigare idag) och han äter bra (även om han hostar när han äter ibland). Så länge det är så behöver vi nog inte veterinärbesök. Det blir väntan till nästa vecka och förhoppning om att det ska lösa sig med lite diarsanyl, gastro gard och mer hö än hösilage att äta. Så ni får hålla tummarna för oss lite extra.

 

[spinxx]

Tack för stödet snälla ni. Här går det tyvärr inte superbra. Han är både dålig i magen och har dålig andedräkt. Troligen grovtarmsinflammation (igen) och/eller magsår. God fortsättning på julen typ. Är trött som satan nu. Men det är i alla fall ingen feber (eller var inte tidigare idag) och han äter bra (även om han hostar när han äter ibland). Så länge det är så behöver vi nog inte veterinärbesök. Det blir väntan till nästa vecka och förhoppning om att det ska lösa sig med lite diarsanyl, gastro gard och mer hö än hösilage att äta. Så ni får hålla tummarna för oss lite extra.

Håller alla tummar och tår för er. Känner så mycket för alla olyckskorpar där ute - 2018 skall bli vårt år!

 

[tuaphua]

Tack för stödet snälla ni. Här går det tyvärr inte superbra. Han är både dålig i magen och har dålig andedräkt. Troligen grovtarmsinflammation (igen) och/eller magsår. God fortsättning på julen typ. Är trött som satan nu. Men det är i alla fall ingen feber (eller var inte tidigare idag) och han äter bra (även om han hostar när han äter ibland). Så länge det är så behöver vi nog inte veterinärbesök. Det blir väntan till nästa vecka och förhoppning om att det ska lösa sig med lite diarsanyl, gastro gard och mer hö än hösilage att äta. Så ni får hålla tummarna för oss lite extra.

Usch vad jobbigt ni har det!
Jag vet många hästar med magsår till mindre besvär som blivit helt bra av Succeed. Det säljs på nätet och hos någon vet-klinik.
Vet flera rehabfolk som använder det och även proffstränare som reser mkt och har tillfälliga hästar som kommer dit och inte mår toppen innan.
Har testat själv på rehabhästar med bra resultat efter en kur.

Hoppas det går fort åt rätt håll!

 

[Amanda_F]

Usch vad jobbigt ni har det!
Jag vet många hästar med magsår till mindre besvär som blivit helt bra av Succeed. Det säljs på nätet och hos någon vet-klinik.
Vet flera rehabfolk som använder det och även proffstränare som reser mkt och har tillfälliga hästar som kommer dit och inte mår toppen innan.

Hoppas det går fort åt rätt håll!

Tack, men han verkar inte tåla jäst. Har blivit sämre av det förr. Han är inte riktigt som alla andra. Det har ju gått bra fram till det att vi försökte med metacam igen. Men det är bara att hoppas att det läker ut och att vårt vanliga framgångsrecept med mest hö och lusern fortsätter funka när han är frisk i övrigt.

 

[tuaphua]

Tack, men han verkar inte tåla jäst. Har blivit sämre av det förr. Han är inte riktigt som alla andra. Det har ju gått bra fram till det att vi försökte med metacam igen. Men det är bara att hoppas att det läker ut och att vårt vanliga framgångsrecept med mest hö och lusern fortsätter funka när han är frisk i övrigt.

Håller tummarna att ni haft nog nu!

 

[Jfrelin]

Jag hade värsta bra passet idag. Hon kändes så fin. Älskar att rida då. Hade kunnat rida i timmar
har kaos veckor på jobbet nu 2,5 vecka framöver så hoppas verkligen Divan håller sig fin så det iallafall blir kul att åka till stallet.

Tänkte på en annan sak:
Vad/hur har ni själva utvecklats mest 2017?

Jag har verkligen tagit tag i min rädsla att rida utomhus, både på bana och i skogen. Det är jag JÄTTEnöjd med.

 

[spinxx]

Vad/hur har ni själva utvecklats mest 2017?

Jag har efter tränarbyte hittat gaspedalen och därmed blivit mycket bättre på bl.a. avståndsbedömning.
Tävlingsnerverna har också blivit märkbart bättre under året. Var inne på TDB utan pulshöjning igår, vilket inte gått förut (ingen överdrivt). Detta har resulterat i att jag fick glimtar av medvetenhet under årets ritter vilket såklart underlättar ridningen en hel del.

 

[Habina]

Tänkte på en annan sak:
Vad/hur har ni själva utvecklats mest 2017?

Jag tror att acceptans är ordet jag söker efter. 2017 har jag lärt mig mer att acceptera hur verkligheten ser ut, istället för att försöka ---> hela tiden.

Enda trista med det är att jag fortsätter att skjuta upp det jag vill göra, istället för att ta tag i det. Trodde att flytten skulle hjälpa mer, men tyvärr blev även den verkligheten nåt annat än jag trodde innan.

 

[Jfrelin]

@spinxx Heja dig! Det är ett stort steg mentalt för att komma vidare.

@Habina Spark i baken till 2018 åt dig då Vad är det som håller tillbaks dig från att göra det du vill?

 

[Habina]

@Habina Spark i baken till 2018 åt dig då Vad är det som håller tillbaks dig från att göra det du vill?

Haha, tack för det. Det är saker som boende, jobbsituation, ekonomi och diverse trista stallsysslor som tar all energi från det jag egentligen vill; bara stoppa in Ariel i en transport och åka till ridhus tre dagar i veckan.

 

[Fiorano]

2017 var året då jag slutade be om ursäkt för mig inne på tävlingsbanan. Att gå in på banan med självförtroendet att jag rider bra och kan vinna klassen utan att känna press att jag SKA vinna. När jag red hemma tog jag "minnesbilder" på känslan jag var ute efter tävlingsbanan, min position och hur jag löste ett eventuellt problem. Insåg då att jag inne på tävlingsbanan spänt rumpan en massa och inte varit lika dynamisk i sitsen som jag kan vara. Detta gjorde stor skillnad för mig och årets starter har jag haft ett annat lugn i, bättre ridning och gjort bättre resultat än nånsin .

 

[Novali01]

2017 var året när jag nollade varenda terrängstart! Fick högsta dressyrresultat ever på en fälttävlan, drygt 73% och tog fler placeringar än nånsin på en säsong! Dessutom red jag äntligen 100-klass igen, första sen 2012 och nollade terrängen...Allt tack vare mitt fantastiska irländska sto, Misty 6 år. Jag är så tacksam över den hästen, hon är en tanthäst som heter duga, kan vila i flera veckor o sen är det bara att sitta upp o rida ut. Bråkar aldrig, hittar aldrig på bus och är en dröm att ha med sig på träning/tävling.
Hoppas 2018 är ett ännu bättre år för oss!

 

[sassiball]

Jag tillhör ju inte längre tråden men följer den ändå så jag svarar också.
2017 var året då jag för första gången vann en dressyrtävling. Inte bara en utan två gånger. Det är jag otroligt stolt och glad och tacksam över.

Jag har börjat lära mig att rida min häst på ett bättre sätt.
Hoppas på ett bra 2018 också.

 

[Amanda_F]

Vi ska inte ropa hej för Casp har fortfarande dålig andedräkt men bajset börjar stabiliseras. Vi promenerar ganska mycket, 3-4 gånger 10-15 min, men så länge han håller sig lugn så gör jag hellre det, än att han tycker att det är för roligt. Är mycket lugnare än vad jag trodde han skulle vara. Säger väl boooooom när han känner sig friskare sen, misstänker jag?

 

[sassiball]

Vi ska inte ropa hej för Casp har fortfarande dålig andedräkt men bajset börjar stabiliseras. Vi promenerar ganska mycket, 3-4 gånger 10-15 min, men så länge han håller sig lugn så gör jag hellre det, än att han tycker att det är för roligt. Är mycket lugnare än vad jag trodde han skulle vara. Säger väl boooooom när han känner sig friskare sen, misstänker jag?

Skönt att magen börjar bli bättre på honom och att promenaderna funkar. Håller tummarna att det läker bra nu och att han sen får vara frisk

 

[Amanda_F]

Idag är jag och Caspian gladare. Han har fått tillåtelse att gå i lite större hage från i morgon 9*6 typ, och så får vi ta lite längre promenader och gå ut i skogen om han håller sig på mattan. Vi får börja tömköra och gå över bommar i nästa vecka och i veckan efter det kan vi smyga igång i trav om det inte blir några bakslag. Hurra!

Dessutom är han en toppenkompis just nu, för även om saker är läskiga går han att få tillbaka till verkligheten mentalt, så det går att fortsätta promenera även om han blivit rädd. Det gick inte före operationen, då blev han bara värre till han slog över.

Han verkar också äntligen vara helt bra i magen.

 

[Marvin]

2017 var året jag tränade på att inte ramla av... Rut fick ju ett totalt ryck i början av året och var rädd för allt och alla, inklusive sig själv, och jag flög som en vante. Tävlingssäsongen kom därför igång senare än jag tänkt, för det kändes puckat att åka 25 mil för att trilla av på framhoppningen och sen på första hindret. Sen när jag väl kom iväg så visade det sig att hon var coolare med att hoppa på nya ställen än på hemmaplan.

Vi gjorde 3 starter i H90 och 5 starter i H100, med ett stopp i terrängen totalt.

Jag har fått träna på, och blivit mycket bättre på, att hålla min position i hoppningen. Och jag har börjat kunna tänka fast jag rider på tävling! Har kunnat göra en plan när jag går banan (ffa banhoppningsmomentet, men även i terrängen) på hur jag ska rida, hur många galoppsprång jag ska ha om jag kommer in bra, men även att jag har en reservplan att ta till om det skulle vara så att vi kommer in på linjen jämfota... Har även hänt att jag har kunnat rida inne på dressyrbanan, komma ihåg att göra halvhalter och planera vägen!
2017 var året då jag lärde mig göra halt! (Hitta punkten och rid fram till den!)
Det hände även att jag red runt startfållan och såg fram emot starten, utan att vara kräkfärdig!

Jag har fått mitt första föl och håller långsamt på att vänja mig vid tanken på att skiljas från Chatsi.

Chatsi har haft en hovböld igen, förbannade lera!
Hon fick stå inne på natten efter att vi skurit upp den, och sen gå ut i rundkorallen med sitt bandage dagen efter. Dagen efter det mådde hon mycket bättre, hade rejsat runt så att även rundkorallen var full med lera, tagit några stora bett på staketet och vänt upp och ner på boxen, så nu går hon med flocken och fölis ute i hagen på dagen, och får komma in själv på natten för att låta hoven torka.