@sassiball Så känner jag med. Därför gick jag ju halvt under när jag red på värdelösa 55% i helgen. Höll på att skämmas ihjäl.
Jag viger ju mitt liv åt detta, har inte ens man, barn, gård, karriär eller annat som ger nån mening till mitt liv utan jag gör just bara detta och vill så bara göra. Därför känns det ännu värre, för jag kan inte ens skylla på att nåt annat tar min tid och energi. Bortsett från min skadefrekventa häst då möjligen...
Jag är en allt eller inget-människa. Jag gör ingenting halvdant. Ska jag ha häst och träna så ska jag fanimig vara bra på det, då duger det inte att harva runt halvdåliga rundor i LB eller ens LA. Jag ska bli så bra att jag kan konkurrera i de högre klasserna. Högre klasser i mitt liv är alltså MSV, lite rimlighet får man kräva efter ens förutsättningar. Och jag anser väl att MSVB-A ska man banne mig ta sig till om man lägger ner sin själ i det som jag gör. Även om man inte är född med guldsked i mun eller har nån finansiär eller arbetsmässig hjälp.
Red fö ut på min superglada häst idag. Hon älskar det här vädret med 10-12 grader och mulet och duggregn. Helsike vad fint om alla dressyrtävlingar kunde gå i detta väder... kompakta och fina banor utan lera och ingen värmebölja som tar kål på både mig och min häst
Travade fram och fick hålla i mig för hon tyckte det var lajbans. Galopperade två vändor i våran galoppbacke, blev inte fler då det dök upp travekipage som givetvis skulle ägna sig åt backträning. Så jag sket i att brottas med min häst jämte travare i full speed och red bort till hoppbanan vi har en bit bort. Joggade där några varv och min häst kändes väldigt trevlig och fin, sen skrittade vi hem och sparade energi till morgondagens träning och tillhörande träningsdiskussion om framtiden. Ser så mkt fram emot det
*kl
Jag har ju inte riktigt bestämt mig om det där jobbet jag skrev om innan, men jag tänkte att jag söker iaf och sen får man se vad som händer. Jag hade ju en stark misstanke om att mitt ex också kommer att söka det, så jag hörde av mig till honom och påtalade att han kan låta mig veta om han gör det eller ej. Eftersom jag är den som skrivit hans "personliga" brev till tjänster han sökt tidigare i år, så ser det ju jävligt lustigt ut om vi är två med samma företag i grunden som har exakt likadana "personliga" brev
Fick nu svar att han ska söka. Jaha. Det sätter ju en viss press på mig måste jag medge. Skulle han nu bli erbjuden den här tjänsten stänger det ju automatiskt dörren för mig även framöver då jag aldrig i livet kommer söka mig dit så länge han är där