Vispgrädde?

[glömmerallt]

Precis sa ... Jag kanner det ocksa som om gradde gor maten "kleggig" och aldeles for "stampig".



Personligen ater jag normalt inte efteratt eller 'bakverk'. Jag bakar mycket matbrod och garna hart brod, men gillar inte "fika brod". Det blir bade for sott och ofta for "kleggigt" Om jag gor paj ... blir det oftast en barsas till eller nagon enstaka gang en klick glass. Jag ater kanske glass nagon gang per ar ... utom i Sverige dar jag rent fanatiskt vraker i mig lakrits glass.
Jag har bara gradde till pankakor om jag gor pannkaks tarta till den av sonerna som langtar efter det till sin fodelsedag. Pannkakor ska, i mina ogon, atas med bar eller sylt.

Det kan kanske ha något men saken att göra jag är förtjust i både fikabröd och sötsaker och vill gärna ha vispad grädde både till efterättspajer och pankakor.

Det kan ju vara så enkelt som om en gillar grädde/smak av grädde så använder en mycket mer grädde än de som inte tycker så mycket om det. Det vanliga är väl(?) att en försöker laga och äta mat som en tycker om.

Jag sitter för övrigt just nu och smaskar på "chokladgegga" vilket är socker , kakao och grädde som jag rört ihop.

 

[Petruska]

Jag äter inte "ute" så det har jag lite dålig koll på.

Jag är född 1987 så köttkonsumtionen har ju enligt siffrorna du nämner ökat väldigt mycket även sedan jag var liten men jag har väl inte riktigt insett eller märkt av hur mycket/ snabbt den ökat.

Min egen köttkonsumtion har inte följt samma mönster och det är jag tacksam för det är ju lätt att liksom dras med i sådanna normer tänker jag mig.

Jag tycker ibland det känns som att jag äter mycket kött(många tillfällen på en vecka) men jämfört med många andra äter jag nog ganska lite.

Vad räknas för övrigt som kött i sammanhanget? Räknas även fisk och fågel eller bara typ däggdjur?

Fågel ingår, kyckling har ökat jättemycket (har siffrorna på jobbet men inte i huvudet). Fisk ingår inte (om jag inte har fattat helt fel).

 

[Petruska]

Ja och en hel del annat år en slatt grädde av bara farten. En utomordentlig smakbärare

Alltså, mat helt utan fett smakar ju betydligt mindre än mat med något fett i. Men det är ju nästan omöjligt att laga mat helt utan fett, så det är ju ett ganska hypotetiskt problem. Den här idén om grädde som smakbärare, vilar väl på just att fett får vissa smaker att framträda (dvs vissa smakämnen är fettlösliga), men det betyder ju inte att det blir mer smak ju mer fett man har i maten. De mängder grädde man ofta stöter på, och som många recept förespråkar, döljer enligt min mening mer smak än det lyfter fram.

Blir du inte orolig för barnens framtida matvanor om de tar för vana att allting ska smaka grädde? Vi har ju ändå en överviktsepidemi, och grädde är ju långt ifrån det enda energirika livsmedel vi lätt kommer i kontakt med.

 

[glömmerallt]

Fågel ingår, kyckling har ökat jättemycket (har siffrorna på jobbet men inte i huvudet). Fisk ingår inte (om jag inte har fattat helt fel).

Tack, det är väldigt intressant.

Lite konstigt att kyckling att just kyckling ökat så mycket, den produktionen tillhörväl inte de trevligaste. (Jag ska påpeka att jag har dålig koll så folk får gärna rätta mig om jag har fel) Kan det vara en kostnadsfråga? Kyckling är väl relativt billigt jämmfört med mycket annat kött?

 

[Petruska]

Tack, det är väldigt intressant.

Lite konstigt att kyckling att just kyckling ökat så mycket, den produktionen tillhörväl inte de trevligaste. (Jag ska påpeka att jag har dålig koll så folk får gärna rätta mig om jag har fel) Kan det vara en kostnadsfråga? Kyckling är väl relativt billigt jämmfört med mycket annat kött?

Ja, det är tydligt en kostnadsfråga. Köttkonsumtionen har ökat överlag. Kött är ganska priskänsligt på så vis att många köper det billiga köttet - tänk dansk fläskfilé och svensk kyckling. Knappast produkter från de trevligaste produktionssystemen, om man säger så. Priskänsligheten kan tolkas som att man vill ha kött till middag, men det är inte jätteviktigt vilket kött man får till middag, bara det är kött. Sen går ju kyckling snabbt att laga (om den inte tillagas hel i ugnen, det tar ju lite tid) och många barn gillar det, så man kan förstå att konsumtionen ökar när det är billigt.

 

[sjoberga]

Nu när middagen är intagen (?), krävs det både omdöme och recept för denna förmodade läckerhet. Jag missade helt att laga mina sparris idag så det här låter som morgondagens njutning. Annars får du aldrig möjlighet att rättvisemärka denna rätt, det ska jag se till

Sparris
Smör
Hasselnötter

Hur gör man?

 

[glömmerallt]

Alltså, mat helt utan fett smakar ju betydligt mindre än mat med något fett i. Men det är ju nästan omöjligt att laga mat helt utan fett, så det är ju ett ganska hypotetiskt problem. Den här idén om grädde som smakbärare, vilar väl på just att fett får vissa smaker att framträda (dvs vissa smakämnen är fettlösliga), men det betyder ju inte att det blir mer smak ju mer fett man har i maten. De mängder grädde man ofta stöter på, och som många recept förespråkar, döljer enligt min mening mer smak än det lyfter fram.

Gör inte mjölkprodukter generellt mat "mildare"?

För mig som har svårt för stark mat kan jag tex slå på lite grädde och sedan äta mat som annars varit för stark, fast det brukar ju vara mat som det redan är grädde(eller åtminstonde mjölkprodukter) i, grädde passar ju inte till allt.

Jag kan ibland tycka att grädde gör att det går att ha mycket smak utan att det blir för starkt.

 

[sjoberga]

Ja, det är tydligt en kostnadsfråga. Köttkonsumtionen har ökat överlag. Kött är ganska priskänsligt på så vis att många köper det billiga köttet - tänk dansk fläskfilé och svensk kyckling. Knappast produkter från de trevligaste produktionssystemen, om man säger så. Priskänsligheten kan tolkas som att man vill ha kött till middag, men det är inte jätteviktigt vilket kött man får till middag, bara det är kött. Sen går ju kyckling snabbt att laga (om den inte tillagas hel i ugnen, det tar ju lite tid) och många barn gillar det, så man kan förstå att konsumtionen ökar när det är billigt.

Fast kyckling blir ju tokgott som helstekt (och arbetsinsatsen är liten, även om tiden är lite längre) och ofta mindre bra om man steker vattenmarinerade, dvs billiga, filéer. Fyll kycklingen med smaker, späcka skinnet med lite smaksmör och kör i lergrytan i 160 grader 1,5h.

Jag har jobbat med att "packa" levande kycklingar för slakt och det är inte en alldeles trevlig hantering. Det här med lugn inför slakt och de goda effekter det medför för produkten har inte nått kycklingnäringen.

Danskt griskött är nog minst 5 år sedan det senast inhandlades. Med den information som finns tillhanda är det lätt att välja bort. Men även svensk produktion av gris är tveksam tycker jag och väljer gärna kött från utegrisar när det är möjligt. Och är det inte möjligt så avstår jag gärna köttet.

 

[sjoberga]

Gör inte mjölkprodukter generellt mat "mildare"?

För mig som har svårt för stark mat kan jag tex slå på lite grädde och sedan äta mat som annars varit för stark, fast det brukar ju vara mat som det redan är grädde(eller åtminstonde mjölkprodukter) i, grädde passar ju inte till allt.

Jag kan ibland tycka att grädde gör att det går att ha mycket smak utan att det blir för starkt.

Nja, det är lite olika. Är smakämnena fettlösliga kan man få en rejäl boost genom att addera en liten mängd grädde (eller annat fett).

Men här hemma används det ofta för att mildgöra smaker, det ska erkännas.

 

[glömmerallt]

Ja, det är tydligt en kostnadsfråga. Köttkonsumtionen har ökat överlag. Kött är ganska priskänsligt på så vis att många köper det billiga köttet - tänk dansk fläskfilé och svensk kyckling. Knappast produkter från de trevligaste produktionssystemen, om man säger så. Priskänsligheten kan tolkas som att man vill ha kött till middag, men det är inte jätteviktigt vilket kött man får till middag, bara det är kött. Sen går ju kyckling snabbt att laga (om den inte tillagas hel i ugnen, det tar ju lite tid) och många barn gillar det, så man kan förstå att konsumtionen ökar när det är billigt.

Ja det är ju tråkigt det där, jag tycker det är problematiskt att det överhuvudtaget säljs "ovettigt pruducerat kött", eller inte just kött utan överhuvudtaget när det gäller olika produkter inte bara mat. Jag skulle nog vilja ha strängare regler för vad som som får säljas för det blir ett helt orimligt konsumentansvar.

Nu tror jag just i fallet dankfläskfile är rätt välkännt att det inte är så bra( trist att det ändå köps mycket). Men generellt är det ju omöjligt som konsument att vara superinsatt i allting, det fungerar ju liksom inte.

Nu kom jag nog ifrån ämnet lite men för att återgå till vad du nämnde att det går snabbt att laga så tror jag det ligger mycket i det. Det ska vara enkelt och gå snabbt och så handlar det nog mycket om vanor också, det är jobbigt att lägga om vanor, kanske lära sig nya maträtter och så vidare.

 

[glömmerallt]

Nja, det är lite olika. Är smakämnena fettlösliga kan man få en rejäl boost genom att addera en liten mängd grädde (eller annat fett).

Men här hemma används det ofta för att mildgöra smaker, det ska erkännas.

Skulle du eller någon annan kunna nämna exempel på smaker som är fettlösliga och sådanna som inte är det? Jag vet ju att det är skillnad men jag har dålig koll på vad som är vad.

Sen även om smakämnena är fettlösliga så spelar väl mängden grädde roll? har en i tillräckligt mycket så borde det väl ändå bli mildare?( fast kanske också betydligt tråkigare eftersom det mest smakar grädde då)

 

[sjoberga]

Skulle du eller någon annan kunna nämna exempel på smaker som är fettlösliga och sådanna som inte är det? Jag vet ju att det är skillnad men jag har dålig koll på vad som är vad.

Sen även om smakämnena är fettlösliga så spelar väl mängden grädde roll? har en i tillräckligt mycket så borde det väl ändå bli mildare?( fast kanske också betydligt tråkigare eftersom det mest smakar grädde då)

Svamp har mycket fettlösliga smakämnen. Selleri, chili och lök. Skaldjursskal. Curry.

 

[Petruska]

Nu när middagen är intagen (?), krävs det både omdöme och recept för denna förmodade läckerhet. Jag missade helt att laga mina sparris idag så det här låter som morgondagens njutning. Annars får du aldrig möjlighet att rättvisemärka denna rätt, det ska jag se till

Sparris
Smör
Hasselnötter

Hur gör man?

Rätten var moraliskt oantastlig: pappaodlad sparris, ekologiska nötter, kravmärkt smör.

Jag gillar att steka eller grilla sparrisen. Pga svinkallt och regn stekte jag den rätt hett i en liksom räfflad gjutjärnspanna med lite olivolja. Föredrar man smör, tar man smör. Jag rostade hasselnötterna (hackade) torrt i en teflonpanna, brynte smör, och hällde i nötterna i smöret. Sen hällde jag över nötsmöret över sparrisen, och lite flingsalt över alltsammans. Grön sparris, alltså.

 

[Petruska]

Skulle du eller någon annan kunna nämna exempel på smaker som är fettlösliga och sådanna som inte är det? Jag vet ju att det är skillnad men jag har dålig koll på vad som är vad.

Sen även om smakämnena är fettlösliga så spelar väl mängden grädde roll? har en i tillräckligt mycket så borde det väl ändå bli mildare?( fast kanske också betydligt tråkigare eftersom det mest smakar grädde då)

Jo, det är ju som jag upplever smaken. Om man tex kokar fond på skaldjursskal, så är det bra att först låta skalen fräsa i fett (jag tar olivolja oftast), och sedan koka fonden med vin och vatten. Då får man både de fett- och de vattenlösliga smakerna i fonden. Men det betyder ju inte att fonden blir bättre om man tar enbart olja och inget vatten, och inte heller betyder det "ju mer fett desto smakrikare". Jag har en känsla av att mycket av den i grädde dränkta maten man ser, missar den detaljen. Dock inte @sjoberga som ju skriver att grädden gör maten mild nog för att alla barnen ska bli nöjda. (Det hade fått även mig att äta betydligt mer grädde än jag nu gör.)

 

[sjoberga]

Jo, det är ju som jag upplever smaken. Om man tex kokar fond på skaldjursskal, så är det bra att först låta skalen fräsa i fett (jag tar olivolja oftast), och sedan koka fonden med vin och vatten. Då får man både de fett- och de vattenlösliga smakerna i fonden. Men det betyder ju inte att fonden blir bättre om man tar enbart olja och inget vatten, och inte heller betyder det "ju mer fett desto smakrikare". Jag har en känsla av att mycket av den i grädde dränkta maten man ser, missar den detaljen. Dock inte @sjoberga som ju skriver att grädden gör maten mild nog för att alla barnen ska bli nöjda. (Det hade fått även mig att äta betydligt mer grädde än jag nu gör.)

På vissa lunchrestauranger, särskilt den som alla mina kollegor gläds åt att gå till, är all mat indränkt i mängder av grädde. Uppenbarligen uppskattas det, men jag tycker att vissa rätter blir vidriga med grädde. Så jag går aldrig dit. Utom när man "tvingas" med kunder och någon annan som bestämt vart man ska gå. Men då är det svårt. Ibland har det slutat med "endast salladsbuffe" tack, trots att det finns typ 5 rätter att välja på. Men alla har fått en rejäl skvätt grädde inmosat och inkokt, oavsett om det passar eller inte.

I "vuxen" matlagning tycker jag att kanske 1 av 10 rätter blir bättre med en dos grädde.

 

[sjoberga]

För att gnälla vidare så fick den enda lunchrestaurangen värd att besöka i mitt närområde (jobbområde) slå igen. De hade mängder med anställda, entusiastiska yngre kockar som designade rätter dagligen av lokala råvaror med mycket varierande smakkaraktär och lite, lite dyrare (typ 85 kr istället för 75kr). Fick slå igen för att alltför få ville ha kvalitet på sin lunch. Många tyckte också att det inte var tillräckligt gott (bland annat för lite användning av grädde jfrt med den andra restaurangen)

Men det VAR en upplevelse att få äta lunch. Det var roligt att gå och äta lunch och välja på fläsklägg från gården bredvid, eller fisk fiskad i närheten, eller vegetariska specialrätter eller soppor med karaktär och omtanke. Dit kunde man ta kunder med stolthet, i den andra restaurangen får man skämmas - och faktum är att de internationella kunderna jag varit där med har varit icke-imponerade (men artiga såklart). Suck. Varför är människor så konservativa och tråkiga.

Gnäll. Gnäll.

 

[Modest]

För att gnälla vidare så fick den enda lunchrestaurangen värd att besöka i mitt närområde (jobbområde) slå igen. De hade mängder med anställda, entusiastiska yngre kockar som designade rätter dagligen av lokala råvaror med mycket varierande smakkaraktär och lite, lite dyrare (typ 85 kr istället för 75kr). Fick slå igen för att alltför få ville ha kvalitet på sin lunch. Många tyckte också att det inte var tillräckligt gott (bland annat för lite användning av grädde jfrt med den andra restaurangen)

Men det VAR en upplevelse att få äta lunch. Det var roligt att gå och äta lunch och välja på fläsklägg från gården bredvid, eller fisk fiskad i närheten, eller vegetariska specialrätter eller soppor med karaktär och omtanke. Dit kunde man ta kunder med stolthet, i den andra restaurangen får man skämmas - och faktum är att de internationella kunderna jag varit där med har varit icke-imponerade (men artiga såklart). Suck. Varför är människor så konservativa och tråkiga.

Gnäll. Gnäll.

Jag håller med dig. Äter ogärna lunch ute, förutom på Stångs - där blir man aldrig besviken.

 

[Dentaku]

För att gnälla vidare så fick den enda lunchrestaurangen värd att besöka i mitt närområde (jobbområde) slå igen. De hade mängder med anställda, entusiastiska yngre kockar som designade rätter dagligen av lokala råvaror med mycket varierande smakkaraktär och lite, lite dyrare (typ 85 kr istället för 75kr). Fick slå igen för att alltför få ville ha kvalitet på sin lunch. Många tyckte också att det inte var tillräckligt gott (bland annat för lite användning av grädde jfrt med den andra restaurangen)

Men det VAR en upplevelse att få äta lunch. Det var roligt att gå och äta lunch och välja på fläsklägg från gården bredvid, eller fisk fiskad i närheten, eller vegetariska specialrätter eller soppor med karaktär och omtanke. Dit kunde man ta kunder med stolthet, i den andra restaurangen får man skämmas - och faktum är att de internationella kunderna jag varit där med har varit icke-imponerade (men artiga såklart). Suck. Varför är människor så konservativa och tråkiga.

Gnäll. Gnäll.

Åh, vi har en sån fantastisk restaurang på orten. Förutom att de har fantastiska middagar så har de lunchmat som inte skiljer sig märkbart prismässigt från andra Dagens lunch-alternativ. Men det som serveras på denna restaurang är lokalt producerat, snyggt upplagt, serverat vid bordet plus att de har en fantastisk salladsbuffé, soppa och hembakt bröd. De har visserligen bara en rätt men det vägs upp av deras stående dagens - hemgjord blodpudding som inte går att jämföra med den man köper vare sig i smak eller konsistens. De brukar också ha ytterligare en veckans rätt, t ex kokt torsk med brynt smör eller hemgjorda köttbullar. Och lyckligtvis så är det många som äter där, blåkläder trängs med slipsar.

 

[hastflicka]

Det kan kanske ha något men saken att göra jag är förtjust i både fikabröd och sötsaker och vill gärna ha vispad grädde både till efterättspajer och pankakor.

Det kan ju vara så enkelt som om en gillar grädde/smak av grädde så använder en mycket mer grädde än de som inte tycker så mycket om det. Det vanliga är väl(?) att en försöker laga och äta mat som en tycker om.

Jag sitter för övrigt just nu och smaskar på "chokladgegga" vilket är socker , kakao och grädde som jag rört ihop.

Fast jag ocksa lagade mat med mycket gradde eller redda saser och tyckte att det var sa mat skulle smaka. Sedan flyttade jag till Saudi Arabien och det fanns ingen gradde att kopa. Inte ens lang hallbarhets gradde och plotsligt smakade all mat "pa stan" helt annorlunda mot i Sverige ocksa. I mitten pa 80 talet fanns inte alls manga matstallen med Arabisk mat i Sverige och jag fick en liten matchock ... men fick ju ata vad som fanns. Det drojde faktiskt inte lange (ett halvar ... nar jag kom tillbaka till Sverige forsta gangen) forran jag upptackte att jag foredrog mat som inte inneholl gradde eller redda saser annat an i undantagsfall. De frasha gronsaks blandningarna hade en spannande smakprofil som plotsligt helt klart var att foredra mot vad jag var van vid.

Gör inte mjölkprodukter generellt mat "mildare"?

För mig som har svårt för stark mat kan jag tex slå på lite grädde och sedan äta mat som annars varit för stark, fast det brukar ju vara mat som det redan är grädde(eller åtminstonde mjölkprodukter) i, grädde passar ju inte till allt.

Jag kan ibland tycka att grädde gör att det går att ha mycket smak utan att det blir för starkt.

I det sydamerikanska koket anvander man ofta graddfil ... eller avacado. Men om det ar for 'hot', men innom rimligheternas grans kan man pressa i lite citron, eller lime juice ... eller lite socker, farin, eller honung for att ta udden av hettan.

 

[glömmerallt]

Fast jag ocksa lagade mat med mycket gradde eller redda saser och tyckte att det var sa mat skulle smaka. Sedan flyttade jag till Saudi Arabien och det fanns ingen gradde att kopa. Inte ens lang hallbarhets gradde och plotsligt smakade all mat "pa stan" helt annorlunda mot i Sverige ocksa. I mitten pa 80 talet fanns inte alls manga matstallen med Arabisk mat i Sverige och jag fick en liten matchock ... men fick ju ata vad som fanns. Det drojde faktiskt inte lange (ett halvar ... nar jag kom tillbaka till Sverige forsta gangen) forran jag upptackte att jag foredrog mat som inte inneholl gradde eller redda saser annat an i undantagsfall. De frasha gronsaks blandningarna hade en spannande smakprofil som plotsligt helt klart var att foredra mot vad jag var van vid.



I det sydamerikanska koket anvander man ofta graddfil ... eller avacado. Men om det ar for 'hot', men innom rimligheternas grans kan man pressa i lite citron, eller lime juice ... eller lite socker, farin, eller honung for att ta udden av hettan.

Ja att det går att vänja sig av vid grädde i mat förstår jag absolut, jag tror det handlar mycket om vanor.

Däremot har jag svårt att tro att jag skulle börja ogilla fikabröd.

Gräddfil gillar jag men det hamnar lite i samma fack som grädde för mig, gillar man inte grädde i maten så borde en inte vilja ha på en massa gräddfil heller? Avokado är lite annorlunda även om det är milt krämigt och gott.

Vad som är rimligt kan ju dock varierea en del , det som är rimligt starkt för många kan jag nog ha svårt att få i mig även om jag dränker det i gräddfil .