Vinterföräldrar 21/22 del 2

[PathOfClovers]

Japp, naglarna också. Ebba Scissorhands kallas hon ibland.

Haha klockrent!

Pappan kallar vår för Stön & Stånk AB

 

[PathOfClovers]

Lova firade sin 3 månadersdag idag med besök på BVC, inklusive första vaccinsprutorna.

5985 gram och 62 cm lång. De var två sköterskor som tog en spruta var samtidigt, jösses vad hon skrek! Och tårarna sprutade på både henne och mig... det gick dock över ganska fort när vi gosade, för att sen brista fullständigt igen när jag la henne på bordet för att sätta på byxorna igen, lilla pluttan!

Lite gnällig under kvällen men helt okej, har nu somnat bredvid mig här som vanligt, hoppas natten blir lugn också.

 

[Voeux]

Lova firade sin 3 månadersdag idag med besök på BVC, inklusive första vaccinsprutorna.

5985 gram och 62 cm lång. De var två sköterskor som tog en spruta var samtidigt, jösses vad hon skrek! Och tårarna sprutade på både henne och mig... det gick dock över ganska fort när vi gosade, för att sen brista fullständigt igen när jag la henne på bordet för att sätta på byxorna igen, lilla pluttan!

Lite gnällig under kvällen men helt okej, har nu somnat bredvid mig här som vanligt, hoppas natten blir lugn också.

Åh jag vet, Ebba fick för 3 veckor sen. Jag var inte alls beredd på att de skulle ta dem samtidigt och att det skulle se så läskigt ut. Det högg verkligen till i hjärtat. Hon fick sen 38,7 graders feber, som gick över efter en natt men hon var lite extra hängig och gosig två dygn till

 

[PathOfClovers]

Åh jag vet, Ebba fick för 3 veckor sen. Jag var inte alls beredd på att de skulle ta dem samtidigt och att det skulle se så läskigt ut. Det högg verkligen till i hjärtat. Hon fick sen 38,7 graders feber, som gick över efter en natt men hon var lite extra hängig och gosig två dygn till

Jag var ändå det för hon hade berättat det gången innan Men det hjälpte inte, det var nåt inifrån som reagerade riktigt starkt! Jag trodde däremot inte att jag skulle hålla i henne tror jag. Tänkte som med djur att man inte vill att de kopplar ihop en med det tråkiga liksom. utan att jag bara skulle ta upp henne efteråt.

Pluttan då! Vi kollade aldrig tempen igår faktiskt, vi var iväg igår kväll och hon somnade i bilen på vägen hem så struntade i det. Nu är hon superpigg på morgonen och sov som en stock inatt så vi verkar ha haft tur.

 

[orkide]

Lova firade sin 3 månadersdag idag med besök på BVC, inklusive första vaccinsprutorna.

5985 gram och 62 cm lång. De var två sköterskor som tog en spruta var samtidigt, jösses vad hon skrek! Och tårarna sprutade på både henne och mig... det gick dock över ganska fort när vi gosade, för att sen brista fullständigt igen när jag la henne på bordet för att sätta på byxorna igen, lilla pluttan!

Lite gnällig under kvällen men helt okej, har nu somnat bredvid mig här som vanligt, hoppas natten blir lugn också.

Men mycket hellre båda sprutorna samtidigt! Där vi bor tar man en i taget, så man får uppleva samma gallskrik två gånger.

Skönt att hon verkar må bra trots vaccin!

 

[Human]

Inatt slog min unge till och sov i FEM sammanhängande timmar, kl 21-02. Nytt rekord, väldigt efterlängtat! Morsan lyckades dock inte med samma rekord. Jag somnade vid 21.30 och vid 12 vaknade jag eftersom H brukar vakna då... Sov sen lite oroligt med några uppvak fram till 02 när ungen vaknade på riktigt. Sen sov han på nytt från 02.30-5. Tack tack ljuvliga unge, och låt gärna detta bli en vana!

 

[PathOfClovers]

Inatt slog min unge till och sov i FEM sammanhängande timmar, kl 21-02. Nytt rekord, väldigt efterlängtat! Morsan lyckades dock inte med samma rekord. Jag somnade vid 21.30 och vid 12 vaknade jag eftersom H brukar vakna då... Sov sen lite oroligt med några uppvak fram till 02 när ungen vaknade på riktigt. Sen sov han på nytt från 02.30-5. Tack tack ljuvliga unge, och låt gärna detta bli en vana!

Så skönt! Men åh vad känner igen det, jag vaknar också före henne på nätterna nu när hon sover längre och typ (ofrivilligt) väntar på att hon ska bli hungrig och vakna..

 

[Human]

Det är så lustigt, när H föddes var han oerhört lik mig. Det var liksom till 100 % min unge och kommande veckor letade pappan efter någon som helst likhet med honom och slog till sist fast att det inte var uteslutet att munnen kom från honom. När vi var ute och gick häromdagen så träffade vi en granne som inte hade sett H på ett tag så han kikade ner i vagnen och utbrast spontant "Oj, här är det någon som är lik sin pappa!". Och det roliga är att han har rätt, H har helt bytt utseende och är inte lik mig längre och de senaste dagarna har jag också noterat att han börjat se ut som min mans släktingar.

Jag tycker sånt här är fascinerande, vad är det som gör att H plötsligt är lik sin pappa? För enskilda drag är fortfarande från mig, både näsa och ögon är mina, och inga såna är från pappan, men helhetsbilden är ändå väldigt mycket pappa.

Är era ungar lika någon av er?

 

[PathOfClovers]

Det är så lustigt, när H föddes var han oerhört lik mig. Det var liksom till 100 % min unge och kommande veckor letade pappan efter någon som helst likhet med honom och slog till sist fast att det inte var uteslutet att munnen kom från honom. När vi var ute och gick häromdagen så träffade vi en granne som inte hade sett H på ett tag så han kikade ner i vagnen och utbrast spontant "Oj, här är det någon som är lik sin pappa!". Och det roliga är att han har rätt, H har helt bytt utseende och är inte lik mig längre och de senaste dagarna har jag också noterat att han börjat se ut som min mans släktingar.

Jag tycker sånt här är fascinerande, vad är det som gör att H plötsligt är lik sin pappa? För enskilda drag är fortfarande från mig, både näsa och ögon är mina, och inga såna är från pappan, men helhetsbilden är ändå väldigt mycket pappa.

Är era ungar lika någon av er?

Ja det där är verkligen fascinerande!

Vår tjej har hela tiden också varit mest lik mig. Typ kopia från ögonen och neråt. Men typ ögonbrynen och ovanför ögonen har varit mest lik sambon. Hon är dock mer lik honom när hon ser sur ut. Och blir mer lik honom nu när hon är lite större. Andra tycker att man verkligen ser båda i henne.

Myten säger ju att de ska vara mer lika pappan o början för att de lättare ska ta barnet till sig, men verkar inte stämma för oss då!

 

[Hedinn]

Det är så lustigt, när H föddes var han oerhört lik mig. Det var liksom till 100 % min unge och kommande veckor letade pappan efter någon som helst likhet med honom och slog till sist fast att det inte var uteslutet att munnen kom från honom. När vi var ute och gick häromdagen så träffade vi en granne som inte hade sett H på ett tag så han kikade ner i vagnen och utbrast spontant "Oj, här är det någon som är lik sin pappa!". Och det roliga är att han har rätt, H har helt bytt utseende och är inte lik mig längre och de senaste dagarna har jag också noterat att han börjat se ut som min mans släktingar.

Jag tycker sånt här är fascinerande, vad är det som gör att H plötsligt är lik sin pappa? För enskilda drag är fortfarande från mig, både näsa och ögon är mina, och inga såna är från pappan, men helhetsbilden är ändå väldigt mycket pappa.

Är era ungar lika någon av er?

Ja, det är så häftigt! Jag tyckte ju att J var lik sin pappa redan på ultraljudet () och även när han föddes. Sen såg jag mer drag av mig trots att mycket detaljer är pappa. Flera säger nu att han är en kopia av mig, andra tycker han är mest lik sin pappa. Jag ser väldigt tydliga drag av oss båda, men kanske mer detaljer från pappa och helhet från mig, typ, vilket känns lite märkligt.

 

[Hedinn]

Här verkar det för övrigt som att det snart är slut på lugnet. Igår kväll var det nån som kravlade sig från min sida sängen till sin pappas sida och idag har han kravla runt ett halvt varv i babygymmet.

 

[Hedinn]

Nu har han knäckt koden för att vända sig från mage till rygg också. Två gånger igår och en idag har han vänt sig direkt då jag lagt honom på mage.

 

[Voeux]

Här är också en som kan vända sig halva varv!

Ebba är definitivt mest lik mig. Vi såg först nästan ingenting av hennes pappa, sen såg vi en baby-bild på honom och de såg likadana ut Men det var när hon var nyfödd. Nu drar hon mer och mer åt mitt håll.

 

[vemsomhelst123]

Det är så lustigt, när H föddes var han oerhört lik mig. Det var liksom till 100 % min unge och kommande veckor letade pappan efter någon som helst likhet med honom och slog till sist fast att det inte var uteslutet att munnen kom från honom. När vi var ute och gick häromdagen så träffade vi en granne som inte hade sett H på ett tag så han kikade ner i vagnen och utbrast spontant "Oj, här är det någon som är lik sin pappa!". Och det roliga är att han har rätt, H har helt bytt utseende och är inte lik mig längre och de senaste dagarna har jag också noterat att han börjat se ut som min mans släktingar.

Jag tycker sånt här är fascinerande, vad är det som gör att H plötsligt är lik sin pappa? För enskilda drag är fortfarande från mig, både näsa och ögon är mina, och inga såna är från pappan, men helhetsbilden är ändå väldigt mycket pappa.

Är era ungar lika någon av er?

Min är ju inte bebis längre, men var så otroligt lik mig som barn/bebis fram tills hon var typ 2. Sen tycker jag inte hon varit lik någon tills svärmor hittade en bild på sin mamma som typ var en kopia. Min lillebror var det likadant med, jag är lik mamma och storebror pappa, men ser man bilder på våran farfar som barn är han kusligt lik min lillebror..

 

[PathOfClovers]

Självförtroendet över vad som får plats i munnen är det inga problem med iallafall!

Nu har jag anmält till babysim också, börjar på onsdag. Är jättenervös! Haha har inte trott jag törs, tänk om hon skriker hela passet? Men blivit peppad av vänner; kan ju inte fastna hemma bara för att jag är rädd för det..

 

[Anna]

Det är så lustigt, när H föddes var han oerhört lik mig. Det var liksom till 100 % min unge och kommande veckor letade pappan efter någon som helst likhet med honom och slog till sist fast att det inte var uteslutet att munnen kom från honom. När vi var ute och gick häromdagen så träffade vi en granne som inte hade sett H på ett tag så han kikade ner i vagnen och utbrast spontant "Oj, här är det någon som är lik sin pappa!". Och det roliga är att han har rätt, H har helt bytt utseende och är inte lik mig längre och de senaste dagarna har jag också noterat att han börjat se ut som min mans släktingar.

Jag tycker sånt här är fascinerande, vad är det som gör att H plötsligt är lik sin pappa? För enskilda drag är fortfarande från mig, både näsa och ögon är mina, och inga såna är från pappan, men helhetsbilden är ändå väldigt mycket pappa.

Är era ungar lika någon av er?

Hoppar in från hösttråden

När Julia föddes sa alla, inklusive barnmorskorna, att hon var så himla lik mig, och det har fortsatt så från både närstående och främlingar - utom min mamma, som tycker att hon är en kopia av sin pappa men så hittade hon nyss bebisbilder på mig när jag var nästan exakt lika gammal som Julia är nu och vi ser ju precis likadana ut, så då fick hon ge sig

Hon ÄR helt klart lik sin pappa också, och jag ser inga tydliga likheter mellan hur jag ser ut nu och hur hon ser ut, men det är väl sådant man inte nödvändigtvis fattar själv om det nu är så uppenbart för alla andra.

Som sidonot - min man har en dotter som är 13. Jag tyckte att hon var en kopia av honom när vi började träffas för fyra år sedan - men när jag sedan träffade hennes mamma tyckte jag att hon var vansinnigt lik henne. Så det är väl ofta drag och sådant som kommer fram i olika sinnesstämningar.

 

[Voeux]

Lite nedstämd idag. Jag kan inte fatta att min kropp fortfarande mår så fruktansvärt dåligt. Jag har ont i knän och rygg och bär fortfarande varenda gravidkilo. Amningen går ju som ni vet - sådär. Jag kommer knappt utanför dörren på grund av ovan tillsammans med stressen över skrikiga barnvagnspromenader. Jag kommer inte i ett enda plagg i min garderob så jag bor fortfarande i mjukiskläder och känner mig allmänt isolerad och trasig.

Lillan blir snart 4 månader och jag vet inte men.. jag hade verkligen trott att jag skulle må bättre nu. Jag VET att en graviditet och amning är en stor belastning för kroppen men ändå känns det som att jag är den enda mamman i hela stan som inte kommer vidare. Som inte lyckas komma igång med aktiva dagar utan bara.. är instängd här och inte orkar/klarar någonting alls

 

[gulakatten]

@Voeux Vad tufft du har det :/. Går du till nån föräldragrupp? Det tror jag kan göra jättemycket gott!

 

[nejlica]

Lite nedstämd idag. Jag kan inte fatta att min kropp fortfarande mår så fruktansvärt dåligt. Jag har ont i knän och rygg och bär fortfarande varenda gravidkilo. Amningen går ju som ni vet - sådär. Jag kommer knappt utanför dörren på grund av ovan tillsammans med stressen över skrikiga barnvagnspromenader. Jag kommer inte i ett enda plagg i min garderob så jag bor fortfarande i mjukiskläder och känner mig allmänt isolerad och trasig.

Lillan blir snart 4 månader och jag vet inte men.. jag hade verkligen trott att jag skulle må bättre nu. Jag VET att en graviditet och amning är en stor belastning för kroppen men ändå känns det som att jag är den enda mamman i hela stan som inte kommer vidare. Som inte lyckas komma igång med aktiva dagar utan bara.. är instängd här och inte orkar/klarar någonting alls

I efterhand undrar jag varför jag höll i så länge med att pumpa när amningen inte fungerade, jag blev ju så fruktansvärt låst och kom aldrig iväg på någonting, känner sååå igen känslan av att liksom aldrig komma igång med föräldraledigheten "på riktigt". Så mycket lättare när vi började ge ersättning och allt bara funkade!

+ Köp lite nya kläder som passar och känns rätt NU, helt hopplöst att gå och vänta på att sådan man haft tidigare ska passa det är ju liksom inte säkert att de någonsin gör det. Lättare att komma ut när man sen har något man känner sig bekväm i också.

+Förlåt för "gör si, gör så" Gör såklart det som passar dig, ovan är bara vad jag själv tänker att jag kunnat göra annorlunda!

 

[Voeux]

@Voeux Vad tufft du har det :/. Går du till nån föräldragrupp? Det tror jag kan göra jättemycket gott!

Nej faktiskt inte. Fick inbjudan i mars av BVC till en föräldragrupp men träffen låg 2 h efter ett vanligt BVC besök så jag visste inte hur jag skulle få ihop det att gå utanför dörren två gånger den dagen, eller hänga kvar på BVC i 2 h. Därefter var jag med i en WhatsApp grupp de gjort och de bjöd in till barnvagnspromenad men jag orkade inte det heller. Så jag tackade nej och gick ur gruppen. Har inte orkat ha press på mig att komma ut på utsatta tider när det känts övermäktigt att ens komma ut med hunden när han behöver. Så jag har nog tänkt lite att jag har er, och vänner som nyligen fått barn som jag pratar en del med.