Ja det var en bra tröst om det inte går som planeratDet hoppas jag också att du gör Men får du det kan jag trösta med att det gick över fort med behandling och har inte kommit tillbaka sen dess
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Ja det var en bra tröst om det inte går som planeratDet hoppas jag också att du gör Men får du det kan jag trösta med att det gick över fort med behandling och har inte kommit tillbaka sen dess
Den köpte jag till sambon också, väldigt uppskattad hos oss också. Mycket humorJag köpte Pappalogi av Manne Forssberg till maken, han älskade den! Kostar typ en femtiolapp på Adlibris, så det är ju inga pengar att snacka om
Jag har tänkt läsa den själv också, den verkar ha en bra balans mellan rolig och informativ!Den köpte jag till sambon också, väldigt uppskattad hos oss också. Mycket humor
Tog ett snack med sambon igår, först skyllde han på att jag var så sur och tvär att det inte gick att prata med mig (mycket lämpligt att säga så till ett hormonmonster, jag blev inte precis mindre sur och tvär efter detta )
När det ser ut som man kissat på sig lite så är det nog mer än vanligt .
(Har vänner med småbarn som tjatat på mig några år att jag måste skaffa barn. De har berättat att det var lite jobbigt på slutet och att förlossningen inte var så kul och så. Men de missade visst att säga att livet kretsar mycket mer kring kiss, bajs och övriga kroppsvätskor i början...)
Jag vet att dessa ökar massor under grav, men vart är ökat mer än vid en vanlig grav?
Jag lever på trosskydd och nya trosor känns det som.
Haha, jag vet. Det här med kroppsvätskor är ganska intressant, nu har jag iof ett jobb där vi snackar väldigt öppet om sådant (äldrevård samt boende med autism). Men det blir lite mer på riktigt såhär. Haha.
Har samma upplevelse. Det enda negativa jag hört innan är illamående och foglossning. Inte alla de andra grejerna som ju är ganska många!Jag tycker att alla man har pratat med innan man blev gravid var i sjunde himlen och älskade att bära runt på en kotte i magen.
Man jag känner redan nu att "låt mig slippa". Jag har aldrig känt mig så osexig, fet och klumpig. Jag pendlar i humör likt Willy Wonka och jag vet aldrig hur jag mår nästa dag. Jag vill kunna jobba och fortfarande vara pigg om kvällarna, samtidigt som jag självklart älskar att vara gravid och det som komma skall. Men det är aldrig någon som nämner de här jobbiga bitarna, kroppen, humöret, orken.. Allt förändras.
Försökte prata med min sambo igår kväll, fick precis samma reaktion. "Du lyssnar ju inte, dig går det inte att prata med som du är nu" jag surade ihop fullständigt och vi har nog aldrig sedan vi träffades sovit så långt ifrån varandra
I morse gjorde jag ett försök till och det gick i vart fall lite bättre. Vi diskuterar mycket kring föräldraledigt och de där första 10 dagarna som han har rätt att ta ut efter förlossningen. Samt om han ska ta semester veckan innan BF.
Känns som att han tycker lite att "det blir problem på jobbet om jag ska ta de dagarna över jul och nyår" samt "vi har inte råd att jag inte jobbar". Jag skiter väl fullständigt i om hans jobb får problem att fylla upp med folk över jul och nyår, han jobbar precis så de 10 dagarna blir just över jul och nyårshelgen och sedan tillbaka på jobbet som vanligt.
Om bebis kommer 11/12 som planerat, jag med diabetes kommer till 99% chans att ligga inne i 5 dagar för både min och bebis skull innan vi får åka hem. Då blir två av sambons jobbdagar VAB och föräldradagarna går in från den dag vi kommer hem från BB. Men då tycker att att han kan arbeta de 3-5 passen han har innan jul. Så alltså är han av åsikt att samma dag som vi kommer hem från BB så ska han till jobbet och stanna där i typ två dygn.
Han jobbar dessa dagar, tors till fre kommer han sova på stationen och han har typ 60min till jobbet bilväg:
Ons, 7.30-16.25
Tors, 21.15-07.40
Fre, 15.40-03.00
Samt att ta semester veckan innan BF verkar inte som att han vill alls. För jag kan ju alltid ringa honom om det händer något.. Ja, jag kan alltid ringa men han kan inte svara på jobbet och jag tvivlar starkt på att jag bör köra bil 4mil till förlossningen om värkarna har börjat och då har han även 60min hem innan han är hemma..
Han förstår inte alls varför jag hade känt mig lugn av att han var hemma veckan innan, för säkerhets skull. Svärmor, är dock villig att ta semester under 2v för att kunna ha hunden ifall det skulle hända något innan BF. Hon bor 3 mil bort.
Summa sumarum, det är viktigare för honom att jobbet har folk (det är ändå 4 månader dit) än att jag som bär hans barn ska känna mig lugn och säker första tiden med bebis!
Om bebis kommer 11/12 som planerat, jag med diabetes kommer till 99% chans att ligga inne i 5 dagar för både min och bebis skull innan vi får åka hem. Då blir två av sambons jobbdagar VAB och föräldradagarna går in från den dag vi kommer hem från BB.
Har ni kollat upp att de där extra dagarna på bb räknas som att barnet "ligger på sjukhus" så att pappan kan vab:a? Tänkte bara så att ni inte får några tråkiga överraskningar?
Inte bara min sambo alltså. Han tror på något sätt att han är mer oumbärlig på jobbet än hemma när bebisen är född Han skulle kolla med löneassistenten på jobbet om det var ok att han tog 20 halva dagar istället för 10 hela dagar. Ok, men sen när är det upp till deras löneassistent att avgöra? Han skall nog fråga mig istället, om det är ok med mig. Jag skulle kunna tänka mig en kompromiss kanske, 5 hela dagar och sedan 10 halva, om allt känns under kontroll efter de 5 dagarna. Sen bör det vara julhelg i faggorna och hans jobb stänger några dagar. Ang att han skulle vara ledig innan har vi inte ens diskuterat, han har direkttelefon, kan vara hemma på typ 25-30 min och han skall ta bilen sista tiden innan så det känns ok ändå. Skulle det krisa har jag bussen precis utanför och faktiskt gångavstånd till sjukhuset
Vad skönt att läsa.Japp. Pappa vabbar tills den dag vi är hemma från sjukhuset. De 10dagarna räknas inte fören den dag man kommer hem från BB.
Vare sig det är jag eller bebis som ligger inne får han vabba. Ligger jag inne så får han ta bebis. Ligger bebis inne får vi båda ta bebis.
Japp. Pappa vabbar tills den dag vi är hemma från sjukhuset. De 10dagarna räknas inte fören den dag man kommer hem från BB.
Vare sig det är jag eller bebis som ligger inne får han vabba. Ligger jag inne så får han ta bebis. Ligger bebis inne får vi båda ta bebis.
Vad bra att det fungerar så! Är det rutin när man har diabetes?
För om man "bara" råkar hamna lite längre på BB så kan man inte använda sig av vab tydligen, så länge barnet inte är sjukt och man får läkarintyg för det.
Det är förklaringen jag har fått. Men kan självklart ha fel, men så förstod jag det när jag pratade med f-kassan.
Att det funkar på samma sätt som att skulle jag och bebis ligga hemma i kräksjuka bådatvå så är pappa hemma och vabbar bebis. För att jag är inte kapabel till att ta hand om bebis när jag är dålig.
Men lita som sagt inte på mitt ord!
Det kan ju vara nåt särskilt för er i o m att du har diabetes. Men i normalfallet kan inte pappan vabba för tiden bebis är på BB om inte barnet är sjukt dvs. Men detta kanske framgått tydligt tidigare tänker bara så att inte någon annan tror att det funkar såDet är förklaringen jag har fått. Men kan självklart ha fel, men så förstod jag det när jag pratade med f-kassan.
Att det funkar på samma sätt som att skulle jag och bebis ligga hemma i kräksjuka bådatvå så är pappa hemma och vabbar bebis. För att jag är inte kapabel till att ta hand om bebis när jag är dålig.
Men lita som sagt inte på mitt ord!
Inte bara min sambo alltså. Han tror på något sätt att han är mer oumbärlig på jobbet än hemma när bebisen är född Han skulle kolla med löneassistenten på jobbet om det var ok att han tog 20 halva dagar istället för 10 hela dagar. Ok, men sen när är det upp till deras löneassistent att avgöra? Han skall nog fråga mig istället, om det är ok med mig. Jag skulle kunna tänka mig en kompromiss kanske, 5 hela dagar och sedan 10 halva, om allt känns under kontroll efter de 5 dagarna. Sen bör det vara julhelg i faggorna och hans jobb stänger några dagar. Ang att han skulle vara ledig innan har vi inte ens diskuterat, han har direkttelefon, kan vara hemma på typ 25-30 min och han skall ta bilen sista tiden innan så det känns ok ändå. Skulle det krisa har jag bussen precis utanför och faktiskt gångavstånd till sjukhuset