Vinterföräldrar -17/18, del 5

[Sofie_B]

Jag kan inte heller lägga ner bebis. Hon sover på/bredvid mig, ibland i vagnen men det brukar inte vara så länge. Sonen var likadan, jag tror det är extremt vanligt att de vill vara nära hela tiden. Med sonen började jag känna mig väldigt låst efter ett tag, men den här gången känns det lite lättare, jag vet att det går över om ett tag. Visst att man kanske inte hinner ha det perfekt städat, tvättkorgen är ofta full och disken kanske står kvar lite länge på diskbänken. Men så är det väl för de flesta som har småbarn
Och om du dessutom tycker om det och inte har behov av någon ändring just nu så skulle jag inte ändra något. Det där med att sova själv kommer!

Han var mycket mer fine med att sova själv i början, så är osäker om det är jag som skämt bort/gjort honom såhär (min man och min mamma hävdar ju det) eller om hans behov av att vara nära följer ålder och utveckling (jag tror ju det). Vad tänker ni som har äldre barn om det?

 

[Sofie_B]

Lilla A sover i selen eller i famnen på dagarna, på nätterna samsover vi. Enda gången han fortsätter att sova ett tag utan kroppskontakt är när han somnat för natten (så lägger jag mig efter honom kan jag få sova ett pass i självvald sovställning, min kropp tackar så mycket för det!). Alla mina barn har varit likadana... det är klart att livet vore lättare med en bebis som gick att lägga ifrån sig, men livet är också lättare med en bebis som får sova som den behöver än en som är tröttgrinig...

Jag har aldrig tagit någon kamp om sovandet, utan det har löst sig med tiden (möjligen lite kamp om att sluta med nattamningen men då var de större). Jag tvättar, diskar och lagar mat så att huset är beboeligt och de stora barnen inte blir vanskötta , men allt som sker därutöver är en bonus.

Härligt att höra! Jag håller efter här hemma men städar inte. Tänker att det kan vi isf göra när mannen är hemma och turas om att hålla i bebis. Eller, om han tycker att det är jätteviktigt, kan han göra det.

 

[Evenstar]

Han var mycket mer fine med att sova själv i början, så är osäker om det är jag som skämt bort/gjort honom såhär (min man och min mamma hävdar ju det) eller om hans behov av att vara nära följer ålder och utveckling (jag tror ju det). Vad tänker ni som har äldre barn om det?

Jag tänker att man inte kan skämma bort en bebis. Den visar sina behov helt enkelt.
Det kan säkert gå i perioder också, det där med att sova själv eller inte. Det kommer ju utvecklingssprång, sjukdomar, tänder, stimulans, magknip och massa annat som kan ställa till det och göra att de vill vara nära.

 

[pollex]

Han var mycket mer fine med att sova själv i början, så är osäker om det är jag som skämt bort/gjort honom såhär (min man och min mamma hävdar ju det) eller om hans behov av att vara nära följer ålder och utveckling (jag tror ju det). Vad tänker ni som har äldre barn om det?

Med andra barnet var jag beredd att vara lite ”hårdare”, eftersom jag också hade en treåring att ta hand om. Hårdare = han fick sova själv i den mån det gick dagtid när han var nykläckt. Det fungerade ibland i början, men så fort han blev aningens större och mer medveten så var det som förgjort . Jag tänker som du - i början har de fullt upp med att bara existera utanför magen, men vartefter de börjar ”vakna till” får de preferenser - sova på någon, föredra kända personer etc. Saker med ett stort överlevnadsvärde om man ser till mänsklighetens historia, skulle jag säga!

 

[pollex]

Härligt att höra! Jag håller efter här hemma men städar inte. Tänker att det kan vi isf göra när mannen är hemma och turas om att hålla i bebis. Eller, om han tycker att det är jätteviktigt, kan han göra det.

Håller med dig! Och så är det ju faktiskt föräldraledighet, inte hushållstjänst, som gör att man över huvud taget är hemma

 

[YaHilweh]

Lilla A fick första dosen av rotavaccinet igår. Har ni andra också blivit uppmanade att ringa 112 vid (misstänkt) tarminvagitation?

Ja det blev vi. Om hon skulle börja skrika utan dess like fick vi förklarat för oss.

 

[YaHilweh]

En annan sak som jag är tudelad inför är det här med att John sover på eller nära mig (på dagarna sover han på mitt bröst, jag bär honom tills han somnat och sen sätter jag mig ner och på nätterna sover han bredvid mig, jättenära. Jag håller i hans ena hand och fot och han håller i mitt finger och sen ligger vi ansikte mot ansikte). Jag personligen tycker att det är hur mysigt som helst och njuter av det big time. Mannen tycker dock att det är jobbigt och önskar att han skulle vara tryggare med att sova själv i vaggan eller vagnen så att man kan göra mer när han sover. Och visst kan jag förstå det, hemmet blir ju lite eftersatt när man bara är med bebis, men å andra sidan tänker jag att den här tiden är så kort så jag skiter i ett lite smutsigt/stökigt hem och vill fortsätta med något som både jag och bebis njuter av. Samtidigt inser jag ju att det blir jättesvårt att vänja honom med att sova själv om inte jag tar den ”kampen” eftersom det är jag som är med honom 97 % av tiden. Hur tänker ni andra kring det här? Visa bifogad fil 14536

En nöjd bebis, ger en nöjd mamma. Bebis är nr 1 och huset nr 2. Det är fullt upp med bebis så hemmet släpar efter.

Jag har dock tur då Ronja gärna somnar ensam, precis som syrran gjorde. Men de stunderna behöver jag för mig själv. Är inte alltid så pigg att ge mig upp med dammsugaren just då.

Men såhär sover gärna Ronja.

 

[soom]

Efter era svar så bestämde jag mig för att inte byta blöja i natt, och att inte ha dåligt samvete för det. Kände i den välfyllda blöjan på morgonen och det visar sig vara sant att den inte känns blöt

 

[soom]

Han var mycket mer fine med att sova själv i början, så är osäker om det är jag som skämt bort/gjort honom såhär (min man och min mamma hävdar ju det) eller om hans behov av att vara nära följer ålder och utveckling (jag tror ju det). Vad tänker ni som har äldre barn om det?

Jag är övertygad om att det handlar om utveckling. Min har gjort likadant, sov själv i början men inte längre.

I Vi Föräldrar 2017-11 finns en artikel om detta. Det står att det har med anknytningssystemet att göra och att det "går över" av sig själv. Det står också att det inte är nån vits att försöka lära bebis att sova själv, eftersom behovet triggas automatiskt. Bebis kan inte styra över det.
(Om man vill läsa artikeln eller kanske visa sin man den så finns tidningen på Readly, och jag tror att de har en gratis provperiod)

 

[soom]

Angående det här med att suga på tummen/napp. Jag är tudelad. John gillar inte napp, spottar oftast ut den och det är ytterst sällan han suger på den. Kanske har hänt typ 5 ggr på tre månader att han uppskattar den. Han gnager/suger desto mer på sina händer och häromdagen såg jag att han hade hittat tummen. Jag har egentligen inget behov av att ha napp till honom och tänker att det är skönt om han aldrig vänjer sig med det, men är osäker på hur ”illa” det är om han hittar tummen? Om jag kanske ska försöka truga på honom napp istället. Kan inte riktigt bestämma mig.

Min gör likadant, och jag tror att hon är en blivande tumsugare. Jag har erbjudit napp så fort hon verkar vilja suga, men det vill hon absolut inte ha. Jag hade föredragit napp för jag tror att det är enklare att sluta med, och lättare att se till att det som åker in i munnen är rent. Tandställning lär mitt barn behöva oavsett, så den aspekten bryr jag mig inte om, jag vill bara ha så lite kamp som möjligt Funderar på att skaffa en snuttefilt och se om det kan duga, annars får hon väl ha tummen om det är det hon vill. Den har ju fördelar också, svår att tappa bort

 

[soom]

Angående nattblöja så byter vi generellt inte. Dock så kör ju vi babypotting, och om jag märker att hon ligger och knölar väldigt mycket när jag nattammar så behöver hon oftast bajsa. Händer inte varje natt men lite då och då. Det var väldigt länge sedan vi hade någon bajsblöja på natten, dock. Faktiskt så upplever jag (tack vare babypottingen?) att hon nästan håller sig tills vi pottar henne, för vi byter generellt bara ett par-tre bajsblöjor per vecka (och då oftast i situationer då vi inte kan potta som vanligt, på resande fot t.ex.). Ja, jag är ett fan av babypotting

Byter bara en bajsblöja i veckan här. Men den innehåller desto mer (så mycket att det inte får plats utan hela bebis blir kladdig, från knä till bröst ). Det hade ju onekligen varit praktiskt om den bajsen kunde kommit nån annanstans, typ i toaletten. Frågan är hur jag ska lyckas med det, vill inte gärna förflytta henne dit mitt i processen, det lär bli väldigt kladdigt. Jag märker när hon bajsar, men ser inga tecken före.

 

[Positron]

Känner att jag liksom... tappat tråden igen...

En sak kom jag på att jag skulle fråga i alla fall - hur har det gått med (kanske) nya jobbet @Positron ?

Som jag då, hinner ju inte skriva allt jag tänker att jag ska!

Jag var på intervju i torsdags och det kändes riktigt bra! Däremot tror jag att det (som alltid på min arbetsplats) är nåt fuffens med rekryteringen så jag skulle kunna sätta en femhundring på att tjänsten redan är tilltänkt till någon särskild. Eventuellt att jag gjorde så bra intryck på rekryteraren att hen står på sig mot den blivande chefen
Om inte annat så är rekryteringsbolaget inriktat på tjänster i mitt yrkesområde så det är mycket värt att jag gjorde så bra ifrån mig

 

[Cattaflajna]

3mån vaccin + rota igår. Väldigt gnällig bebis på kvällen igår. Knölsovit hela natten.

Hur har ers reagerat på vaccinet?

Hon har bara varit lite extra gnällig/tjurig och ska vara nära mycket mer, helst i famnen hela tiden. Igår och idag då vi slapp feber iaf! Och em/kväll idag har hon börjat kännas lite mer ”vanlig” igen, så imorgon är det nog över helt skulle jag tro

 

[Positron]

En annan sak som jag är tudelad inför är det här med att John sover på eller nära mig (på dagarna sover han på mitt bröst, jag bär honom tills han somnat och sen sätter jag mig ner och på nätterna sover han bredvid mig, jättenära. Jag håller i hans ena hand och fot och han håller i mitt finger och sen ligger vi ansikte mot ansikte). Jag personligen tycker att det är hur mysigt som helst och njuter av det big time. Mannen tycker dock att det är jobbigt och önskar att han skulle vara tryggare med att sova själv i vaggan eller vagnen så att man kan göra mer när han sover. Och visst kan jag förstå det, hemmet blir ju lite eftersatt när man bara är med bebis, men å andra sidan tänker jag att den här tiden är så kort så jag skiter i ett lite smutsigt/stökigt hem och vill fortsätta med något som både jag och bebis njuter av. Samtidigt inser jag ju att det blir jättesvårt att vänja honom med att sova själv om inte jag tar den ”kampen” eftersom det är jag som är med honom 97 % av tiden. Hur tänker ni andra kring det här? Visa bifogad fil 14536

Jag hade ärligt talat blivit rätt ordentligt sur på min man om han tyckte att jag skulle "träna" bebis i att sova ensam för att få mer gjort i hemmet på dagarna. OM bebis är nöjd med att ligga för sig själv, såväl vaken som sovande, så väljer jag att disponera den tiden på det vis jag själv vill (när tvååring är nöjd/inte hemma vill säga) och om det så är att jag slappar i soffan utan hudkontakt, ligger och tittar på bebis nör hon grejar, läser en bok, går på toaletten eller röjer här hemma har inte min man något med att göra. Föräldraledig är jag för att ta hand om barnen och allt jag gör utöver det är en bonus.
Och att skämma bort sina barn med närhet? Det är ju bara trams. Man har igen det många gånger om. Senast i förra veckan fick jag höra vilken trygg och självständig individ mitt stora barn är och det går typ inte att ha mer närkontakt än vad vi hade första 18 månaderna.

Sorry för det lite upprörda inlägget men jag blir så sur när folk tycker att man ska vara någon form av husa när man är föräldraledig.

 

[pollex]

Som jag då, hinner ju inte skriva allt jag tänker att jag ska!

Jag var på intervju i torsdags och det kändes riktigt bra! Däremot tror jag att det (som alltid på min arbetsplats) är nåt fuffens med rekryteringen så jag skulle kunna sätta en femhundring på att tjänsten redan är tilltänkt till någon särskild. Eventuellt att jag gjorde så bra intryck på rekryteraren att hen står på sig mot den blivande chefen
Om inte annat så är rekryteringsbolaget inriktat på tjänster i mitt yrkesområde så det är mycket värt att jag gjorde så bra ifrån mig

Härligt att höra att det gick bra! Hoppas att det inte är något fuffens... när får du veta?

 

[pollex]

Nu finns ju förresten nästa vinterbebistråd!

 

[leoparden]

Angående sova-själv diskussionen så kan jag ibland, om jag vet att bebis är trött, söva henne i vagnen. Dock så har hon nu på sistone kunnat skrika en längre stund innan hon somnar, kanske 10-15 minuter ibland. Förr somnade hon nästan så fort vagnen började röra sig. Skrikandet får mig lite villrådig. Jag vet ju att hon är trött, och att hon kommer somna, men känner mig ju som en kass mamma som låter henne skrika så pass länge utan att ta upp och trösta henne... på kvällarna söver jag nästan alltid henne i selen. Skapar jag en otrygg bebis som låter henne somna själv i vagnen, skrikandes? (Jag är ju där och pratar med henne osv, men tar inte upp henne i famnen.)

 

[Cattaflajna]

Angående sova-själv diskussionen så kan jag ibland, om jag vet att bebis är trött, söva henne i vagnen. Dock så har hon nu på sistone kunnat skrika en längre stund innan hon somnar, kanske 10-15 minuter ibland. Förr somnade hon nästan så fort vagnen började röra sig. Skrikandet får mig lite villrådig. Jag vet ju att hon är trött, och att hon kommer somna, men känner mig ju som en kass mamma som låter henne skrika så pass länge utan att ta upp och trösta henne... på kvällarna söver jag nästan alltid henne i selen. Skapar jag en otrygg bebis som låter henne somna själv i vagnen, skrikandes? (Jag är ju där och pratar med henne osv, men tar inte upp henne i famnen.)

Åh! Lillan här gör likadant i vagnen nu, nästan varje gång innan hon somnar skriker hon en del. Men jag tänker att det är för att hon inte riktigt vill sova, alltså hon är ju trött men på dagarna (söver aldrig kvällstid i vagn) så kämpar hon ofta mot sömnen, hon tycker väl det är för spännande att vara vaken eller nåt

Tror inte det skapar otrygghet, de ligger ju inte ensamma ändå, de ser ju att man är där

 

[Positron]

Angående sova-själv diskussionen så kan jag ibland, om jag vet att bebis är trött, söva henne i vagnen. Dock så har hon nu på sistone kunnat skrika en längre stund innan hon somnar, kanske 10-15 minuter ibland. Förr somnade hon nästan så fort vagnen började röra sig. Skrikandet får mig lite villrådig. Jag vet ju att hon är trött, och att hon kommer somna, men känner mig ju som en kass mamma som låter henne skrika så pass länge utan att ta upp och trösta henne... på kvällarna söver jag nästan alltid henne i selen. Skapar jag en otrygg bebis som låter henne somna själv i vagnen, skrikandes? (Jag är ju där och pratar med henne osv, men tar inte upp henne i famnen.)

Man får ju göra det som känns rätt för en själv.
Jag har noll tålamod med bebisskrik så jag ammar eller bär tills hon somnar.

 

[Positron]

Härligt att höra att det gick bra! Hoppas att det inte är något fuffens... när får du veta?

De skulle höra av sig i veckan och då kan det bli aktuellt med ytterligare samtal där chefen också är med och går man vidare från det steget ska lön och tillträde diskuteras så det är en seg process!