Vinterföräldrar -17/18 del 2

Jo det börjar ju faktiskt närma sig... December har gått så otroligt fort men samtidigt känns varenda timma dagar lång för jag vill bara träffa den lilla krabaten nu :love: Jag är också otroligt trött på att vara höggravid, orkar i princip ingenting men samtidigt är jag så less på att bara vara hemma och titta på film/tv. Varje gång jag försöker mig på något projekt som typ en längre promenad med hunden eller åka hem till någon vän för att umgås så kraschar jag dock. Antingen så säger ryggen/höfterna ifrån eller så blir jag så trött mentalt av att vara social att jag börjat välja bort allt fler aktiviteter och hamnar på soffan istället... Min sambo är lagom trött på min gnällighet också, vilket ger mig skuldkänslor deluxe :meh: Minsta lilla förvärk hoppas jag ska utvecklas till något mer och jag vill bara att det ska dra igång nu, jag är redo både fysiskt och mentalt!

Heja heja! :) Låter verkligen som att bebis kan komma nu :laugh:
 
Väcka på natten eller inte?

Vad anser ni?
Vår tös skulle nog kunna sova hela natten om det inte var för att vi väckte henne för att mata henne.

Har pratat med vänner som också har smått om detta ämne och det verkar finnas många som inte väcker sina nyfödda för matning på natten, utan väntar tills bebis väcker föräldrarna istället.

Vi känner oss lite kluvna i frågan.
För många timmar utan mat är ju inte heller bra, men om bebis själv sover jätte igenom utan att väcka oss för mat, så borde bebis väl klara Det?
Tänker mest att bebis borde ju vakna om bebis har ett behov som behöver uppfyllas?
 
Väcka på natten eller inte?

Vad anser ni?
Vår tös skulle nog kunna sova hela natten om det inte var för att vi väckte henne för att mata henne.

Har pratat med vänner som också har smått om detta ämne och det verkar finnas många som inte väcker sina nyfödda för matning på natten, utan väntar tills bebis väcker föräldrarna istället.

Vi känner oss lite kluvna i frågan.
För många timmar utan mat är ju inte heller bra, men om bebis själv sover jätte igenom utan att väcka oss för mat, så borde bebis väl klara Det?
Tänker mest att bebis borde ju vakna om bebis har ett behov som behöver uppfyllas?

Vi väckte aldrig dottern, dock vaknade hon ganska mycket den första tiden.
Vi tänkte som så, att så länge hon ökade i vikt som hon skulle, så fanns inte behovet. Sedan åt hon väldigt bra på dagarna.
Kommer nog tänka liknande nu, men det beror som sagt på hur själva fl går oxå.
 
Vi väckte aldrig dottern, dock vaknade hon ganska mycket den första tiden.
Vi tänkte som så, att så länge hon ökade i vikt som hon skulle, så fanns inte behovet. Sedan åt hon väldigt bra på dagarna.
Kommer nog tänka liknande nu, men det beror som sagt på hur själva fl går oxå.

Vår vaknar inte själv, utan vi sätter kl var 4:e timme. Men jag är samtidigt rädd för att det ska bli en onödig "vana" för tösen. Sover hon gott så sover hon.

Hon hade ökat från 3095 i torsdags till 3240 i måndags. Så vikten går ju stadigt upp.
 
Vår vaknar inte själv, utan vi sätter kl var 4:e timme. Men jag är samtidigt rädd för att det ska bli en onödig "vana" för tösen. Sover hon gott så sover hon.

Hon hade ökat från 3095 i torsdags till 3240 i måndags. Så vikten går ju stadigt upp.
Jag hade nog möjligtvis satt klockan på 5-6h så länge det ser bra ut. 1 mål om natten är inge fara att hoppa över, så länge det äts på dagen istället. Så fick jag lära mig i vart fall.

Men sedan behöver inte BVC veta allt, utan så länge allt visar åt rätt håll så kommer man långt på sunt förnuft ☺️
 
Vår vaknar inte själv, utan vi sätter kl var 4:e timme. Men jag är samtidigt rädd för att det ska bli en onödig "vana" för tösen. Sover hon gott så sover hon.

Hon hade ökat från 3095 i torsdags till 3240 i måndags. Så vikten går ju stadigt upp.

Jag hade inte väckt barnet. Jag vet folk vars barn sov hela nätter i princip från första början, men en del ammande mammor fick emellanåt väcka barnen ändå för att lätta på trycket i de fall det inte funkade att pumpa.
 
Väcka på natten eller inte?

Vad anser ni?
Vår tös skulle nog kunna sova hela natten om det inte var för att vi väckte henne för att mata henne.

Har pratat med vänner som också har smått om detta ämne och det verkar finnas många som inte väcker sina nyfödda för matning på natten, utan väntar tills bebis väcker föräldrarna istället.

Vi känner oss lite kluvna i frågan.
För många timmar utan mat är ju inte heller bra, men om bebis själv sover jätte igenom utan att väcka oss för mat, så borde bebis väl klara Det?
Tänker mest att bebis borde ju vakna om bebis har ett behov som behöver uppfyllas?

Jag skulle aldrig väcka en bebis på nätterna för att äta om den går upp i vikt som den ska
 
Vår vaknar inte själv, utan vi sätter kl var 4:e timme. Men jag är samtidigt rädd för att det ska bli en onödig "vana" för tösen. Sover hon gott så sover hon.

Hon hade ökat från 3095 i torsdags till 3240 i måndags. Så vikten går ju stadigt upp.
Går hon upp som hon ska och verkar må bra hade jag inte väckt. Sov om ni kan.
 
Jag tycker verkligen att det är underligt att du ska laga ALL mat och ALLT till gottebordet när det är hans släkt som ska komma, gravid eller inte hade jag tyckt det var rejält oacceptabelt.

Ja, fast det var inte så att han inte jobbade lika mycket, han skötte all städning och inköp av gran, pynt av huset osv sov så vi gjorde exakt lika många timmar bara det att jag gjorde det som är lättare att göra som gravid. :)
 
Nu har jag landat i min bubbla efter några dagar utan jobb. Det var verkligen det bästa beslutet på väldigt länge känns det som! Jag har haft förmiddagarna fria och spritt ut det så att jag gjort stallet direkt på morgonen och sen kunnat slöa hemma ett par timmar innan jag gjort nåt mindre ärende och sedan hämtat sonen. I måndags var det verkligen så perfekt. Jag landade i soffan med två närhetstörstande pudlar och såg en film som min man aldrig skulle välja att se:D och så var det mitt på dagen så att jag inte somnade heller:laugh: dessutom hade jag fri sikt ut mot fågelbordet men på längre avstånd och då kom det flera nya skogsfåglar som inte vågat sig fram när man stått i köket på närmare håll. Nu behöver jag bara en kikare så att jag kan se dem bättre från soffan:D

Idag kom pyssellusten som ett brev på posten så nu har jag precis köpt 6 m tyg så att jag kan sy mig ett par amningsklänningar. Frågan är bara om de blir klara innan bebis kommer? :p jag ska försöka ta mig samman och få dem färdiga innan julafton.
 
Hur nära inpå BF planerar ni att jobba? Jag har ett stillasittande arbete och kan jobba mycket hemifrån. Jag mår bra och är inte så värst trött heller så jag tänkte försöka jobba så länge som möjligt. BF är 30:e januari, en tisdag, så jag funderar på att gå på föräldraledighet från den 29:e januari. Blir hon sen så är det i så fall max två veckor hemma vilket känns lagom, blir hon tidig så får hon väl bli det. Jag har en känsla av att jag kommer att gå över tiden, då jag inte har några sammandragningar alls (vad jag har märkt i alla fall, och det borde man väl göra?) och känner mig allmänt väldigt pigg. Gick in i vecka 35 idag.
 
Väcka på natten eller inte?

Vad anser ni?
Vår tös skulle nog kunna sova hela natten om det inte var för att vi väckte henne för att mata henne.

Har pratat med vänner som också har smått om detta ämne och det verkar finnas många som inte väcker sina nyfödda för matning på natten, utan väntar tills bebis väcker föräldrarna istället.

Vi känner oss lite kluvna i frågan.
För många timmar utan mat är ju inte heller bra, men om bebis själv sover jätte igenom utan att väcka oss för mat, så borde bebis väl klara Det?
Tänker mest att bebis borde ju vakna om bebis har ett behov som behöver uppfyllas?

Jag väckte de två första veckorna efter att han blivit så trött på bb att han inte orkade amma utan fick koppas igång.
 
Tack för lite medhåll. :heart Tycker också att det inte vore allt för mycket begärt att önska att min man insåg vissa saker utan att jag skulle behöva säga det rakt ut. Under de veckor det bara är vi fungerar det toppen och då är han fantastisk, men under barnveckor fungerar det inte alls.. Och jag förstår ju att det är svårare då, men det gör att jag inte kan låta bli att tänka hur det hade varit om han inte hade haft barn. Vilket är helt värdelöst, för det gör mig bara mer ledsen att tänka så och det leder ju inte till något konstruktivt överhuvudtaget. :banghead:

Jag är imponerad av dig och hur du verkar vara som "bonusmamma". Jag har full förståelse för att det är tufft att vara gravid för första gången, behöva och vilja ha mycket stöd av sin partner och samtidigt ha två stora barn att förhålla sig till och som har stort behov av sin pappa. Tycker du verkar göra det jättebra och att dina tankar och känslor är fullt rimliga. Jag känner också så i bland, att min partner borde förstå saker utan att jag ska behöva vara övertydlig, men det kan vara svårt även för oss som inte har barn än. Även om ens partner rent intellektuellt förstår att det är tufft att vara gravid, så tror jag faktiskt att det är en unik upplevelse som någon som inte kan bli gravid riktigt kan sätta sig in i.
 
Hur nära inpå BF planerar ni att jobba? Jag har ett stillasittande arbete och kan jobba mycket hemifrån. Jag mår bra och är inte så värst trött heller så jag tänkte försöka jobba så länge som möjligt. BF är 30:e januari, en tisdag, så jag funderar på att gå på föräldraledighet från den 29:e januari. Blir hon sen så är det i så fall max två veckor hemma vilket känns lagom, blir hon tidig så får hon väl bli det. Jag har en känsla av att jag kommer att gå över tiden, då jag inte har några sammandragningar alls (vad jag har märkt i alla fall, och det borde man väl göra?) och känner mig allmänt väldigt pigg. Gick in i vecka 35 idag.
Mina arbetsuppgifter har varit anpassade båda graviditeterna men jag har tyckt att stillasittandet varit tungt båda gångerna så här i slutet, jag behöver kunna tippa över och avlasta kroppen med jämna mellanrum (nu sista veckorna har det lösts genom att besöka vilorummet på jobbet en kortis då och då).
Sen har jag känt psykiskt att det är viktigt för mig att gå in i någon form av avslappningsbubbla. Jag märker att jag blir väldigt introvert och vill vara för mig själv.

Med andra ord, du får helt enkelt känna efter vad du själv behöver och försöka komma ihåg att det inte bara är fysiken som sätter gränserna:)

Och som ett tillägg: jag hade inga förvärkar med sonen och inga andra känningar om att nåt skulle vara på g heller. Han kom 9 dagar innan bf;)
 
Älskar när man inte lyckas att trycka ihop alla besök på mvc.
Jag har som sagt snitt 6/2 och fram till dess har jag precis fått alla besök till mvc. Jag ska förtusan dit 12 gånger till. 12 gånger på ca 45 dagar. alltså, hallå?!
Där tillkommer 4 besök hos diabetsläkare samt 3 samtal..
 
Jag är imponerad av dig och hur du verkar vara som "bonusmamma". Jag har full förståelse för att det är tufft att vara gravid för första gången, behöva och vilja ha mycket stöd av sin partner och samtidigt ha två stora barn att förhålla sig till och som har stort behov av sin pappa. Tycker du verkar göra det jättebra och att dina tankar och känslor är fullt rimliga. Jag känner också så i bland, att min partner borde förstå saker utan att jag ska behöva vara övertydlig, men det kan vara svårt även för oss som inte har barn än. Även om ens partner rent intellektuellt förstår att det är tufft att vara gravid, så tror jag faktiskt att det är en unik upplevelse som någon som inte kan bli gravid riktigt kan sätta sig in i.

Åh, gud vad gullig du är! Tack snälla, det gjorde mig jätteglad! :heart Det är en svår balansgång, för jag är själv skilsmässobarn och kände mig hemskt utanför när min pappa träffade en ny och vi skulle bo ihop, och så vill jag aldrig att mannens barn ska känna. Men även om man rent intellektuellt inser att barnen ibland är i större behov av sin pappa och man tycker att det är helt rätt att han ger dom den tiden så kan det ändå vara jobbigt, speciellt när man är ett hormonstint preggo som bara törstar uppmärksamhet och förståelse. :angel:

Tror också att det är svårt för dom att förstå och relatera. Jag hade ingen aning om hur det skulle kännas att vara gravid trots att jag ändå är kvinna (och därmed vet hur hormoner kan påverka en) och har hört x antal vänner och bekanta beskriva hur det är. Så för en man tror jag att det är nästintill omöjligt. :p
 
Hur nära inpå BF planerar ni att jobba? Jag har ett stillasittande arbete och kan jobba mycket hemifrån. Jag mår bra och är inte så värst trött heller så jag tänkte försöka jobba så länge som möjligt. BF är 30:e januari, en tisdag, så jag funderar på att gå på föräldraledighet från den 29:e januari. Blir hon sen så är det i så fall max två veckor hemma vilket känns lagom, blir hon tidig så får hon väl bli det. Jag har en känsla av att jag kommer att gå över tiden, då jag inte har några sammandragningar alls (vad jag har märkt i alla fall, och det borde man väl göra?) och känner mig allmänt väldigt pigg. Gick in i vecka 35 idag.

Jag ska jobba så länge det går! Har också ett lugnt och stillasittande jobb, så jag tänkte försöka jobba ända fram. Jag har dock börjat få mycket sammandragningar när jag jobbar så jag får vara lite lyhörd på min kropp och kanske jobba kortare dagar och så, men har inte planerat att gå hem på heltid innan bebis kommer. :)
 
Nu har jag landat i min bubbla efter några dagar utan jobb. Det var verkligen det bästa beslutet på väldigt länge känns det som! Jag har haft förmiddagarna fria och spritt ut det så att jag gjort stallet direkt på morgonen och sen kunnat slöa hemma ett par timmar innan jag gjort nåt mindre ärende och sedan hämtat sonen. I måndags var det verkligen så perfekt. Jag landade i soffan med två närhetstörstande pudlar och såg en film som min man aldrig skulle välja att se:D och så var det mitt på dagen så att jag inte somnade heller:laugh: dessutom hade jag fri sikt ut mot fågelbordet men på längre avstånd och då kom det flera nya skogsfåglar som inte vågat sig fram när man stått i köket på närmare håll. Nu behöver jag bara en kikare så att jag kan se dem bättre från soffan:D

Idag kom pyssellusten som ett brev på posten så nu har jag precis köpt 6 m tyg så att jag kan sy mig ett par amningsklänningar. Frågan är bara om de blir klara innan bebis kommer? :p jag ska försöka ta mig samman och få dem färdiga innan julafton.

Låter riktigt härligt
Jag tror många glömmer bort hur viktigt och nyttigt det är att ge sig själv en paus innan det är dags.

Själv gick jag 3 veckor innan mitt planerade snitt. Riktigt skönt att bara ha tid för mig själv och göra precis det jag kände för.
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Det är dags för en ny tråd :heart Försökte hitta den senaste listan men vet att det hänt en hel del sen dess, så uppdatera gärna...
38 39 40
Svar
787
· Visningar
74 035
  • Låst
Gravid - 1år Eftersom vi fyllt den gamla tråden startar jag en ny. Kopierar in vad jag tror är den senaste listan. Mars 28/2, KarinStarfighter, 33...
102 103 104
Svar
2 071
· Visningar
117 605
Senast: lillebill
·
Gravid - 1år Scrollade i gamla tråden och tror att jag hittade sista listan. Ber om ursäkt om det fanns en senare och någon är missad. September 9/9...
18 19 20
Svar
391
· Visningar
28 144
Gravid - 1år Eftersom som ingen annan startat en ny tråd om våra bebisar kommer det en här :D Tror detta är senaste listan från förra tråden...
34 35 36
Svar
707
· Visningar
46 480
Senast: BusBarro
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp