Vinterföräldrar -17/18 del 2

[Rugge]

Nu har vi kommit hem.
Hunden tog emot den nya flockmedlemmen med glädje och nyfikenhet.
Esther som hon ska heta fick rena fina fötter av vovven

 

[Nattljus]

Nu har vi kommit hem.
Hunden tog emot den nya flockmedlemmen med glädje och nyfikenhet.
Esther som hon ska heta fick rena fina fötter av vovven

Hur mår du nu efter snittet? Ser fram emot att läsa din berättelse sen

 

[FeatherCloud]

Nu har vi kommit hem.
Hunden tog emot den nya flockmedlemmen med glädje och nyfikenhet.
Esther som hon ska heta fick rena fina fötter av vovven

Skönt att vara hemma, och vilket fint namn! Fanns på vår lista ifall vi hade väntat en tjej

 

[Rugge]

Hur mår du nu efter snittet? Ser fram emot att läsa din berättelse sen

Jodå bättre än förväntat .
Den kommer under helgen

 

[YaHilweh]

@cili hur går det för er? Tänkt på er hela morgonen. (min morgon började ändå 5 i morse)

 

[cili]

@cili hur går det för er? Tänkt på er hela morgonen. (min morgon började ändå 5 i morse)

Läget ser stabilt ut. Jag får dessvärre inte åka dit sedan igår eftersom jag fått ont i halsen, och idag vaknade sambon med samma symptom . Man förstår ju att det är en onödig risk för smitta, men det känns ändå jobbigt att ingen av oss får komma in i dagsläget.
Läkaren tror att det eventuellt kan vara virus/bakterie utifrån som ligger bakom försämringen, så hon har fått antibiotika insatt i förebyggande syfte (jag har dock inte full koll, eftersom jag bara hört andrahandsinformation från sambon). Igår kväll fick hon fortfarande inte äta, så sockerdroppet var kvar.
Vi ska ringa om en stund igen och fråga vad dom kom fram till på dagens rond. Förhoppningsvis kan dom byta dropp mot mat snart igen (om det inte redan gjorts).

 

[Positron]

Läget ser stabilt ut. Jag får dessvärre inte åka dit sedan igår eftersom jag fått ont i halsen, och idag vaknade sambon med samma symptom . Man förstår ju att det är en onödig risk för smitta, men det känns ändå jobbigt att ingen av oss får komma in i dagsläget.
Läkaren tror att det eventuellt kan vara virus/bakterie utifrån som ligger bakom försämringen, så hon har fått antibiotika insatt i förebyggande syfte (jag har dock inte full koll, eftersom jag bara hört andrahandsinformation från sambon). Igår kväll fick hon fortfarande inte äta, så sockerdroppet var kvar.
Vi ska ringa om en stund igen och fråga vad dom kom fram till på dagens rond. Förhoppningsvis kan dom byta dropp mot mat snart igen (om det inte redan gjorts).

Jag hoppas verkligen att det lättar för er snart! Just nu känns det bara som kaka på kaka alltihop

 

[Sofie_B]

Läget ser stabilt ut. Jag får dessvärre inte åka dit sedan igår eftersom jag fått ont i halsen, och idag vaknade sambon med samma symptom . Man förstår ju att det är en onödig risk för smitta, men det känns ändå jobbigt att ingen av oss får komma in i dagsläget.
Läkaren tror att det eventuellt kan vara virus/bakterie utifrån som ligger bakom försämringen, så hon har fått antibiotika insatt i förebyggande syfte (jag har dock inte full koll, eftersom jag bara hört andrahandsinformation från sambon). Igår kväll fick hon fortfarande inte äta, så sockerdroppet var kvar.
Vi ska ringa om en stund igen och fråga vad dom kom fram till på dagens rond. Förhoppningsvis kan dom byta dropp mot mat snart igen (om det inte redan gjorts).

Åh, förstår att det är jobbigt! Hoppas att det vänder snart!

 

[Positron]

Besök hos bm nu på morgonen.

Hon hade inget bra svar på det här med rotationen. Hon hade inte ens tänkt på att de alltid roterar samma håll? (Är inte människor nyfikna liksom?)

Däremot berättade en kompis att man kan få bebisen att vända sig genom att lysa med en ficklampa på magen

I övrigt såg allt bra ut. Bebis har sjunkit ner men det har jag själv känt av för det gjorde aldrig sonen. Men fortfarande rörlig. Blodtrycket var lite knepigt men inom referensvärdet, det var det övre trycket som hade ökat en del.
Nu återstår det att se om det blir något mer besök, nästa inplanerade är dagen innan bf.

 

[Sofie_B]

Besök hos bm nu på morgonen.

Hon hade inget bra svar på det här med rotationen. Hon hade inte ens tänkt på att de alltid roterar samma håll? (Är inte människor nyfikna liksom?)

Däremot berättade en kompis att man kan få bebisen att vända sig genom att lysa med en ficklampa på magen

I övrigt såg allt bra ut. Bebis har sjunkit ner men det har jag själv känt av för det gjorde aldrig sonen. Men fortfarande rörlig. Blodtrycket var lite knepigt men inom referensvärdet, det var det övre trycket som hade ökat en del.
Nu återstår det att se om det blir något mer besök, nästa inplanerade är dagen innan bf.

Spännande! Jag hade också besök hos bm på morgonen. Jag vet inte, jag tycker att dom är så intetsägande? Min bebis ligger också med huvudet ner men är inte fixerad än (men det vet jag ju sedan jag var på förlossningen i början av veckan). Magen har nu gått över den översta kurvan på SF-måttet, men det verkar bm inte vara orolig för. Inget TUL är inplanerat, hon tror inte att det är en särskilt stor bebis. Vi tror fortfarande att han är + 2 veckor, och hon med, men det är inget man korrigerar såhär sent. Vikten står still på mig. Ja, typ så. Hjärtljuden är bra.

 

[Positron]

Spännande! Jag hade också besök hos bm på morgonen. Jag vet inte, jag tycker att dom är så intetsägande? Min bebis ligger också med huvudet ner men är inte fixerad än (men det vet jag ju sedan jag var på förlossningen i början av veckan). Magen har nu gått över den översta kurvan på SF-måttet, men det verkar bm inte vara orolig för. Inget TUL är inplanerat, hon tror inte att det är en särskilt stor bebis. Vi tror fortfarande att han är + 2 veckor, och hon med, men det är inget man korrigerar såhär sent. Vikten står still på mig. Ja, typ så. Hjärtljuden är bra.

Vad är det för info du hade velat ha som du känner att du inte får?

 

[Sofie_B]

Vad är det för info du hade velat ha som du känner att du inte får?

Nej, jag vet inte? Haha. Jag antar att det inte är mer dom kan berätta men jag trodde liksom att det skulle vara mer spännande på något sätt. Det var så jag hade föreställt mig det, nu känner jag mest bara att graviditeten är en enda lång transportsträcka. Jag mår bra, bebis mår bra, allt är bra, men jag känner mig inte så känslomässigt engagerad i graviditeten och det känns varken stort eller spännande. Det känns mest bara lite "jaha" över allting.

 

[Positron]

Nej, jag vet inte? Haha. Jag antar att det inte är mer dom kan berätta men jag trodde liksom att det skulle vara mer spännande på något sätt. Det var så jag hade föreställt mig det, nu känner jag mest bara att graviditeten är en enda lång transportsträcka. Jag mår bra, bebis mår bra, allt är bra, men jag känner mig inte så känslomässigt engagerad i graviditeten och det känns varken stort eller spännande. Det känns mest bara lite "jaha" över allting.

Det är nog vanligt att känna så Sen kan säkert dina förväntningar göra sitt också, att det skulle vara mer spännande.

 

[Emrox]

Nej, jag vet inte? Haha. Jag antar att det inte är mer dom kan berätta men jag trodde liksom att det skulle vara mer spännande på något sätt. Det var så jag hade föreställt mig det, nu känner jag mest bara att graviditeten är en enda lång transportsträcka. Jag mår bra, bebis mår bra, allt är bra, men jag känner mig inte så känslomässigt engagerad i graviditeten och det känns varken stort eller spännande. Det känns mest bara lite "jaha" över allting.

Jag känner lite som dig också. BM besöken är liksom bara delstopp i graviditeten som mest bara talat om för mig vad jag redan gissat/vetat. Har också känt att det varit svårt att bli känslomässigt engagerad i gravidteten, och det trodde jag inte innan jag blev gravid. Längtar som tusan efter att den lilla ska komma ut nu så att jag får knyta an "på riktigt".

 

[Sofie_B]

Det är nog vanligt att känna så Sen kan säkert dina förväntningar göra sitt också, att det skulle vara mer spännande.

Ja, det är nog det. Och precis som du är inne på så spelar det nog in mycket att jag trodde att det skulle vara mer spännande.

 

[Sofie_B]

Jag känner lite som dig också. BM besöken är liksom bara delstopp i graviditeten som mest bara talat om för mig vad jag redan gissat/vetat. Har också känt att det varit svårt att bli känslomässigt engagerad i gravidteten, och det trodde jag inte innan jag blev gravid. Längtar som tusan efter att den lilla ska komma ut nu så att jag får knyta an "på riktigt".

Skönt att höra att jag inte är ensam om att känna så! Längtar också tills han ska komma ut och det ska komma igång på riktigt så att säga.

 

[Positron]

För att fortsätta på gårdagens jobbtema: jag tog mig till jobbet idag. Har ätit julgodis och fixat med en del privata grejer nu ska jag städa ur mina skåp så att de kan storstäda i jul. Och sen ger jag upp för den här jobbperioden och blir hemma nästa vecka som jag faktiskt planerat att jobba

I sann pantamera-anda ger jag mig själv en klapp på axeln för att jag tar mogna beslut för min hälsas skull och ger upp envisheten

 

[Rugge]

I natt har varit riktigt jobbigt.
Jag har valt att amma och kommer göra det i så stor utsträckning som möjligt.
Men igår kväll/i natt var katastrof. Hinner inte med att producera den mängden mjölk som tösen vill ha för att vara nöjd. Vilket resulterade i att hon i princip antingen låg och skrek av hunger eller låg vid mitt bröst utan större resultat.
Så himla hjälplöst och frustrerande det kändes.
Man kan hängde på låset till ICA och köpte ersättning. 15 minuter senare somnade tösen mätt och sov sen 4 timmar. Stackars liten.
Blir att stödmata tills mjölkfabriken är up and running

 

[Evenstar]

I natt har varit riktigt jobbigt.
Jag har valt att amma och kommer göra det i så stor utsträckning som möjligt.
Men igår kväll/i natt var katastrof. Hinner inte med att producera den mängden mjölk som tösen vill ha för att vara nöjd. Vilket resulterade i att hon i princip antingen låg och skrek av hunger eller låg vid mitt bröst utan större resultat.
Så himla hjälplöst och frustrerande det kändes.
Man kan hängde på låset till ICA och köpte ersättning. 15 minuter senare somnade tösen mätt och sov sen 4 timmar. Stackars liten.
Blir att stödmata tills mjölkfabriken är up and running

Vi fick tilläggsmata redan på BB, eftersom hon vägde mycket i förhållande till sin längd. Hon fick inte få för lågt blodsocker. Men sen allt eftersom mjölken kommit så har vi kunnat fasa ut. Men ligger vid bröstet gör hon ju hela dagarna ändå Mina stackarna bröst hade gärna vilat lite.

 

[Rugge]

Min KS berättelse.

Måndagsmorgon inleddes med en dusch och tvätt av kropp med Descutan.
Kl 0700 skulle vi befinna oss på perinatalavdelningen där inskrivning och BB fanns.
Vi tilldelades som tur var ett eget rum vilket innebär att mannen kunde sova över. Inte möjligt om man får dela rum med annan familj.
Fick och reda på att vi var först ut av 3 som skulle snittas samma dag. Kl 0745 skulle vi befinna oss på operationsavdelningrn. Väldigt skönt att inte behöva sitta och vänta.
Kl 0715 tas det blodtryck och HB, därefter vidare för att få kateter isatt. Sjukt obehagligt.

Efter det så fick vi vänta 5 min på vårt rum innan de kom och hämtade oss och så fick vi promenera bort till OP. Här började min nerver vakna. Innan dess hade jag inte varit ett dugg nervös.

Väl inne på OP-rummet började de med att sätta en infart. Misslyckades 2 ggr sen så jag att de fick lov att låta bli, be narkosläkare göra det. Jag blir alltid nåldyna (svårtstucken). Han lyckades direkt.

Sen var det dags för epiduralen. Jag är smärtkänslig och var redan uppe i puls efter infarterna. Denna var inte trevlig att få.
Benen började somna fort, lika så blodtrycket(bieffekt av epiduralen) och jag mådde riktigt illa. Hävdes med något intravenöst.
Mannen placerades på vänster sida om mig, sen åkte det blås skynket upp framför oss. Mannen är dock så lång så han såg över .

De frågar om allt känns Bra, de har såklart testat så att epiduralen funkar utan att jag märkte det.

Sen började kirurgen sitt arbete.
Något av det konstigaste jag känt. Jag känner hur det är någon och rotar rundor därnere, men ingen berörings/smärta alls.
Efter några minuter så känner jag hur de börjar pressa över bröstkorgen och fortsätter neråt. Detta upprepas ett par gånger. Mycket obehagligt och får mig att tappa andan.

Sen ser jag bara kirugens huvud stick fram över skynket och han säger Grattis med ett stort ledsen.
Mannen sitter lugn som en filbunke, men märker att han berörd av att se mig i den situationen.
Han säger lugnt - Nu är hon ute.
Och skriker gör hon direkt

Hon hålls fram till mig så att jag får titta på henne innan de går vidare till undersökningsrummet. Mannen går med dem in.
Tårarna bara rinner. Glädje och överväldigande känsla.

Efter en liten stund kommer du ut till mig igen med tösen och lägger henne på mitt bröst. Där får hon ligga en stund. Går i te att beskriva den känslan.
Sen går de iväg igen och mannen hänger med dem igen. Nu ska han ta hand om henne på BB, medan jag får ligga på uppvaket tills epiduralen har gått ur kroppen.
0910 var jag på uppvaket och fick ligga där 2 timmar innan jag rullades tillbaks till BB och fick återförenas med min familj .
Där låg mannen med tösen på sitt bröst. Såg så mysigt ut.
Min man har växt otroligt mycket i mina ögon dessa dagar. Han är helt fantastisk.

Angående själva snittet så gjorde det ganska rejält ont de först 2 dagarna, men nu har de börjat avta. Tar bara smärtlindring innan läggdags. Mest för att slippa ett störningsmoment på natten.

Vi stannade totalt 3 dagar.
2 på BB, sen 1 på familje BB(patienthotell).
Ganska skönt att ha stödet av personalen de första dagarna, men också att inte behöva tänka på att laga mat osv. Allt serverades där på plats.

Ja det blev en liten kortfattad historia. Säkert missat en del för en del var lite luddigt under de dagarna