Tack! Ska tänka på bilarna ocksåMin man gjorde omedvetet precis det han skulle göra. Han fanns där som mitt mentala stöd.
Vi pratade om förlossningen innan och konstaterade att vi inte visste nånting. Vi gick igenom mina behov och önskemål, även om de fanns med i journalen, så att jag kände mig trygg med att han kunde ta kommandot om jag försvann. Och jag bad i förväg om ursäkt för allt det otrevliga jag eventuellt skulle säga. Sen gick allt på autopilot för oss. Trots den fruktansvärda smärtan jag hade i ena sidan och att vi var så trötta.
Min man blev bra hjälpt av den förlossningsföreläsning vi var på i höstas. Den gav verkligen honom jättemycket.
Sen rekommenderar han alla partners att ha med sig en påse Bilar till Förlossningen. Utan en bil i varje näsborre hade han inte stått ut. "Spelar ingen roll hur mycket skräck- och splatterfilmer du sett - ingenting förbereder dig på alla lukter".
Tack för allt stöd. Ni är så fina allihop