Finns det någon som skulle kunna ge mig lite tips på hur jag ska gå till väga med min ivriga labrador på 2 år!
Vi håller på och tränar inför öppenklass, men vet inte hur vi ska få honom att spåra i ett lite lugnare tempo!
Han blir alldeles övertaggad så fort han märker att det är spårning på gång, och det leder ofta till mindre kortslutning. Spåra kan han, men hjärnan ställer verkligen till det! Han når alltid slut målet men spårningen dit är allt annat än snygg och tempot han spårar i gör att han ofta missar och måste flamsa fram och tillbaka, plus att husse som oftast är föraren blir alldeles slut efter att spårat med vårt lilla ånglok som gärna kör på i 180 genom buskar och snår.
Så är det någon som har något bra tips på hur vi ska gå tillväga? Spåra oftare för att försöka få honom att inte tycka viltspår är guds gåva till hundar? Låta honom springa ett halvt maraton innan så den yttersta udden av energin försvinner?
Han älskar det ju verkligen och matte och husse skulle älska det minst lika mycket om vi bara hade en ärlig chans att hänga med i tempot