Hon hade dock dåliga höfter och gick på smärtlindring sista åren, men hon hade inte ont och verkade glad med medicinen.Mastiffen jag växte upp med blev 14 år, men hon var "liten" (bara 50 kg). Men hennes kullsyster blev max 10 år.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Hon hade dock dåliga höfter och gick på smärtlindring sista åren, men hon hade inte ont och verkade glad med medicinen.Mastiffen jag växte upp med blev 14 år, men hon var "liten" (bara 50 kg). Men hennes kullsyster blev max 10 år.
De flesta stora raser har förstås kortare livslängd än de små, men just den irländska varghunden har jag förstått är rätt extrem även bland de större. Åtta till tio år är någonting ovanligt och bara ett fåtal procent, inte någonting man kan räkna med.Finns det stora raser som lever länge?
Jag förstår dig helt! Och det är ju synd om hunden i fråga också.
De är båda så fantastiskt fina!Jag skulle vilja ha en trädskällare (Norrbotten spets eller finsk spets) men det är så dåligt med skogsfågel på marken att det inte blir försvarbart att skaffa hund för det.
När vi letade ny hund och var på Stockholmsmässan mötte vi en så fin norbottens tik Sedan träffade vi en till nästan lika fin inne på NK. Men mitt behov av en trädskällare är obefintligt.Jag skulle vilja ha en trädskällare (Norrbotten spets eller finsk spets) men det är så dåligt med skogsfågel på marken att det inte blir försvarbart att skaffa hund för det.
Kusinerna mina har alltid haft antingen eller/både och finnar och norrbottningar och jag är störtförälskad. Men de jagar givetvis aktivt. För mig blir det nog aldrig aktuellt heller....När vi letade ny hund och var på Stockholmsmässan mötte vi en så fin norbottens tik Sedan träffade vi en till nästan lika fin inne på NK. Men mitt behov av en trädskällare är obefintligt.
(Vi valde bort jakthundarna även om vi gillar både tax och borderterrier. Den jakt man ägnar sig åt med podengo gör det inte så mycket om de avlar bort)
Haha, jag tänker detsamma! På en jobbrunda jag körde förut så bodde en bullterriertant. En gång kom hon ut med matte precis när jag skulle dela post där och blev jättejätteglad åt att se mig. Matte höll kopplet kort ifall jag skulle vara rädd eller så, men jag frågade om jag fick hälsa och sedan hade vi en liten mysstund där i trapphuset. Så glad, söt och småknäpp och när matte berättade om alla egenheter hunden hade för sig så gick det bara att skratta Men, det är absolut inte en hund för mig.Bullterrier skulle jag inte själv vilja ha. Men jag skulle gärna vilja att en bekant till mig hade en.
Jag har en tomt som är 800kvm och har två Broholmermetoo!
Och Broholmer, den dagen jag har en relativt stor gård.
Jag var på kurs med någon norrman som kör malletikar i agility - därav har schäfern konkurrens på drömtoppen (en riktig brukshund som inte innebär att agility är pas question. Sorry alla aussie-ägare)En malle till agility Alltid tyckt att de varit så sjukt häftigaoch suktade i smyg när jag tränade bruks tillsammans med ett helt gäng mallar. Men inser att det inte skulle funka
Den skotska hjorthunden då? Har för mig att du sa att den var lite mera hälsosam men inte riktigt ändå..?De flesta stora raser har förstås kortare livslängd än de små, men just den irländska varghunden har jag förstått är rätt extrem även bland de större. Åtta till tio år är någonting ovanligt och bara ett fåtal procent, inte någonting man kan räkna med.
Jag menar inte att det inte går, tror säkert det funkar fint Men jag vill oavsett ha gården (eller ett lantligt hus med stoor tomt iaf!), och kan vänta med broholmern tills dess.Jag har en tomt som är 800kvm och har två Broholmer
Säkert kombinationen raggig + stor + snäll som charmar många (fast inte mig Hade nog kunnat gilla dem mer om de inte räknades in i vinthundsgruppen dock).En till här som kan drömma ibland om friska och långlivade varghundar. Jag undrar vad det är som vi alla har charmats av så? Jag minns att jag föll pladask när en flock på fem gick förbi mig en gång som barn, och de lunkade så härligt