Viljan att ha barn kommer sent?

[starcraft]

De flesta av mina vänner har barn. Det gör mig snarare mer osugen. Innan typ 28 var barn ”nej”. Då började jag känna ”kanske om rätt person dyker upp i mitt liv”. Min sambo dök upp ett par år senare, jag är fortfarande inte helt säker på att jag vill, men med min sambo är det ett tänkbart senario det där med barn och familj, men inget jag går och längtar efter.

 

[machafuko]

@hemlig @AraSlei

Det är faktiskt en rolig diskussion i sig. Sambon och jag hade den i bilden på väg hem från uppfödaren vi köar hos. Just det här med att det ofta verkar som att kvoten djurägare som har mindre lust till barn är högre jämfört med kvoten icke-djurägare vad gäller samma sak. Just att det här omhändertagandet kanske uppfylls av oss som håller på med djur och därför känns behovet av barn mindre? Jag vet inte, ren spekulation och det var framförallt en väldigt intressant diskussion då det var sambon som drev och initierade den - och han är ändå en person som verkligen vill ha barn men han verkar fatta min grej.

 

[machafuko]

Grattis till er, @Cilla89a och @feny

 

[BernT]

Visste inte riktigt var jag skulle posta den här tråden, men det kanske är logiskt att den är här inne på Barn.

Jag har länge känt en motvilja till att ha barn. Det är absolut inget som lockat eller lockar mig, trots att alla mina närmaste vänner runtomkring mig nu skaffar barn på löpande band. Har väl tre nära tjejvänner som jag umgås och träffar en del (firar alla traditioner tillsammans och en av dem träffar jag minst en gång i veckan) och under förloppet av ett halvår har nu samtliga tre fått sina första barn. Nu är de visserligen något år äldre än mig och jag är fortfarande väldigt ung. Det blir dock ganska påtagligt nu framöver när varenda tillställning kommer vara så att varenda par har barn förutom vi. Känslan av att jag borde vilja ha barn någon gång kryper sig på. Borde jag inte vilja ha barn om några år i alla fall? Borde jag inte vilja...

Så min fråga är helt enkelt som så - ni som inte ville ha barn som "yngre" (jag fyller 24) men idag kanske har barn. När kommer er önskan om att få barn? Var ni 25, 30, 35 eller äldre? På något konstigt sätt vill jag vilja ha barn. Jag önskar liksom att viljan fanns i mig även om det kanske är längre fram i tiden, men som det ser ut idag finns inget sug alls.

Jag ville inte ha barn, möjligtvis kanske som 40+ (min mamma fick sitt sista som 45) och hade inte sörjt om det inte blev några tror jag.

Sen blev jag gravid med dåvarande kille när jag var 24. Jag kände att jag vill nog ha barn ändå nån gång, men han ville inte och det blev som han ville.

Men där vaknade iaf min "barnlängtan" eller ingen längtan men kände att jag vill ha barn ändå. Träffade kort därefter min sambo och blev oplanerat gravid (hade spiral som tog eget initiativ och trillade ut) efter 6 månader. Vi behöll och det är det bästa vi gjort. Vill ev ha 1-2 till barn. Det är så himla kul med barn och kan nästan känna att jag kunde lika gärna skaffat barn ännu tidigares

Men, hade jag inte blivit gravid som 24 eller 25 (eller senare i livet) så tror jag faktiskt inte att jag hade känt någon barnlängtan, jag hade nog aldrig aktivt försökt skaffa barn då tror jag. Sen vet man ju inte men de karriärsplaner jag hade då hade aldrig gått med barn, helt omöjligt.

 

[Lena Furberg]

Jag var 43 (!!!) när jag fick barn, mitt första och enda. För mig var det nog framförallt till att börja med en längtan efter en familj. Min pappa hade gått bort och jag kände att min familj krympte istället för att växa och det var en så bedrövande känsla. Tidigare hade jag ALDRIG velat ha barn, barn var som aliens för mig, helt obegripliga och inte alls trevliga. När jag så börjat leka med tanken kom en längtan istället, och när jag så fick mitt barn var det den mest vidunderligt underbara av upplevelser (och är fortfarande!). Idag önskar jag att jag börjat lite tidigare så mitt barn kunde fått ett syskon, men då hade jag å andra sidan inte haft just henne, och den tanken svindlar.

Men det var jag, det. Jag skulle aldrig rekommendera folk att skaffa barn, lika lite som jag någonsin skulle rekommendera någon att köpa hund, fastän jag själv älskar livet med hund.

 

[Kiwifrukt]

Jag har hela tiden sagt nej till barn. Tycker generellt inte om barn heller. Sen föddes min kusin, som är jag i miniformat. Ju äldre hon har blivit, ju roligare är hon. Det räcker rätt bra med att låna henne och göra roliga saker.

Nu är jag 28, fyller 29 i år. Jag har väl övergått till att med rätt man kanske jag vill skaffa barn. Ett. Kanske. Men eftersom den mannen fortfarande inte dykt upp, så är det inte aktuellt på många år. Kanske blir det barn längre fram, kanske inte. Men jag har ställt in mig på ett liv utan barn, för att inte bli besviken om det inte blir något.

När jag var 24 fanns det inte på kartan att skaffa barn, ens om jag hade haft ett förhållande. Det fanns, och finns fortfarande, andra saker som är viktigt i mitt liv just nu, som kan vara svårt att kombinera.

 

[Raderad medlem 120709]

Jag har aldrig haft någon barnlängtan, och jag fyller 30 i år, är alltså i den åldern där den där ökända biologiska klockan ska börja ticka. Men nej, det känns fortfarande helt otänkbart för mig att någonsin bli förälder. Jag tvivlar starkt på att det kommer ändras - möjligtvis om jag skulle träffa en partner som det verkligen känns helt rätt med, men det känns också väldigt osannolikt.

 

[Saigon]

När jag var 24 hade jag inte den minsta längtan efter barn. Fick barn vid 38 efter ett antal års försök. Den riktiga längtan kom faktiskt inte förrän efter ett par misslyckade försök.

 

[SaraXX]

Visste inte riktigt var jag skulle posta den här tråden, men det kanske är logiskt att den är här inne på Barn.

Jag har länge känt en motvilja till att ha barn. Det är absolut inget som lockat eller lockar mig, trots att alla mina närmaste vänner runtomkring mig nu skaffar barn på löpande band. Har väl tre nära tjejvänner som jag umgås och träffar en del (firar alla traditioner tillsammans och en av dem träffar jag minst en gång i veckan) och under förloppet av ett halvår har nu samtliga tre fått sina första barn. Nu är de visserligen något år äldre än mig och jag är fortfarande väldigt ung. Det blir dock ganska påtagligt nu framöver när varenda tillställning kommer vara så att varenda par har barn förutom vi. Känslan av att jag borde vilja ha barn någon gång kryper sig på. Borde jag inte vilja ha barn om några år i alla fall? Borde jag inte vilja...

Så min fråga är helt enkelt som så - ni som inte ville ha barn som "yngre" (jag fyller 24) men idag kanske har barn. När kommer er önskan om att få barn? Var ni 25, 30, 35 eller äldre? På något konstigt sätt vill jag vilja ha barn. Jag önskar liksom att viljan fanns i mig även om det kanske är längre fram i tiden, men som det ser ut idag finns inget sug alls.

För mig var det runt 30. Inte alls intresserad innan.

 

[Teilani]

Får ärligt säga att jag aldrig längtade efter barn, men kände ändå att det var en del av livet som jag inte ville missa. Vid 32 bestämde vi oss för att försöka, och det blev ett jättefint barn. Men jag är helt säker på att jag inte vill ha ett till, även om jag vacklar ibland...

 

[Dressyrtjejen_97]

Barnlängtan "sent" när man är 24 år?
Nu är jag visserligen 3-4 år yngre än dig och helt "anti-barn" (och alltid varit!), så jag personligen kanske ska knipa trut. Men jag kan på rak arm inte komma på en enda 24 åring jag känner, av det (stora flertalet) som inte redan har barn, som öht funderar på barn. Alltså om vi pratar typ mina kompisar i studentföreningen och så, även bland de som går ut om 5 veckor. Nu kanske jag ska vara lite försiktig med vad jag säger, men jag har iaf inte fått den uppfattningen att det skulle vara jättevanligt att 24 åringar har någon starkare barnlängtan. Man är fortfarande ganska ung då. Så du är definitivt inte onormal!

 

[kakan89]

Visste inte riktigt var jag skulle posta den här tråden, men det kanske är logiskt att den är här inne på Barn.

Jag har länge känt en motvilja till att ha barn. Det är absolut inget som lockat eller lockar mig, trots att alla mina närmaste vänner runtomkring mig nu skaffar barn på löpande band. Har väl tre nära tjejvänner som jag umgås och träffar en del (firar alla traditioner tillsammans och en av dem träffar jag minst en gång i veckan) och under förloppet av ett halvår har nu samtliga tre fått sina första barn. Nu är de visserligen något år äldre än mig och jag är fortfarande väldigt ung. Det blir dock ganska påtagligt nu framöver när varenda tillställning kommer vara så att varenda par har barn förutom vi. Känslan av att jag borde vilja ha barn någon gång kryper sig på. Borde jag inte vilja ha barn om några år i alla fall? Borde jag inte vilja...

Så min fråga är helt enkelt som så - ni som inte ville ha barn som "yngre" (jag fyller 24) men idag kanske har barn. När kommer er önskan om att få barn? Var ni 25, 30, 35 eller äldre? På något konstigt sätt vill jag vilja ha barn. Jag önskar liksom att viljan fanns i mig även om det kanske är längre fram i tiden, men som det ser ut idag finns inget sug alls.

Vid 24 var jag ytterst tveksam till om det skulle bli några barn. Nu är jag 28 och har en son. Började väl fundera någonstans vid 26-27 om det kanske eventuellt skulle bli något. Strax innan jag fyllde 28 bestämde jag mig.

 

[Lenis]

Tyckte att barn vore en mardröm som yngre, upp till 23-24 kanske. Lite äldre så tänkte jag att runt 30, inte förr. Runt 31 började det bli intensivt med barnlängtan. Vid 33 fick jag min son.

 

[Mellanmjölk]

Min sambo skulle absolut inte ha några barn, han kom från ett långt seriöst förhållande som delvis tog slut på grund av det och jag hade separerat 6 år tidigare då min exsambo ville ha barn då och inte kunde tänka sig att vänta längre medans jag inte alls kännde mig redo .

Efter ett år tillsammans kom han hem och frågade om jag inte kunde tänka mig att skaffa barn med honom nu har vi ett barn och syskonet på jäsning!

Jag tror att oavsett så är läget rätt och känslan bra så kommer suget! För de som någonstans långt inne vill ha barn men sen finns de ju faktiskt ett par till som faktiskt väljer att avstå barn och inte får suget och då är ju de valet lika rätt

 

[ameo]

Från tonåren upp till ca 25 års ålder var min fasta övertygelse att jag ALDRIG skulle ha några jävla ungar. Det var exakt så jag uttryckte mig.
Nånstans mellan 25-30 svängde det långsamt och min inställning förändrades via
"OM jag skulle råka bli gravid i ett förhållande och förutsättningarna i övrigt är bra, så kanske jag kan behålla graviditeten"
och
"Skulle jag råka bli gravid så kommer jag nog behålla barnet oavsett förutsättningarna"

Sen träffade jag maken, som tidigt aviserade att han ville ha ett fotbollslag...
Och jag tyckte att vi kunde börja med en...

Sen blev det som det blev och mellan 34-40 års ålder fick vi 4 barn.

Jag brukar säga att jag har full förståelse för den som absolut inte vill ha barn när hen är ung, men att det är en fördel att vänta med att sterilisera sig till man blivit lite äldre, eftersom jag har personlig erfarenhet av att det verkligen vände. (men nu är jag steriliserad, det funkar inte att bli gravid av att maken byter kalsonger i sovrummet, när man har fyllt 40, redan har 4 barn och bär på en hög med sjukdomar...)

 

[Digbil]

Jag har aldrig känt någon barnlängtan. Sa redan som 12-åring att jag aldrig ska ha barn.
När jag var drygt 30 tänkte jag att "man borde väl kanske...." men kände ingen längtan eller sug. Det "tog" sig inte och sen gjorde ändrade levnadsförhållanden att planerna sköts upp/lades ner. Nu är jag 45 och barnlängtan/barnsuget har ännu inte infunnit sig.

 

[Cattis_E]

Visste inte riktigt var jag skulle posta den här tråden, men det kanske är logiskt att den är här inne på Barn.

Jag har länge känt en motvilja till att ha barn. Det är absolut inget som lockat eller lockar mig, trots att alla mina närmaste vänner runtomkring mig nu skaffar barn på löpande band. Har väl tre nära tjejvänner som jag umgås och träffar en del (firar alla traditioner tillsammans och en av dem träffar jag minst en gång i veckan) och under förloppet av ett halvår har nu samtliga tre fått sina första barn. Nu är de visserligen något år äldre än mig och jag är fortfarande väldigt ung. Det blir dock ganska påtagligt nu framöver när varenda tillställning kommer vara så att varenda par har barn förutom vi. Känslan av att jag borde vilja ha barn någon gång kryper sig på. Borde jag inte vilja ha barn om några år i alla fall? Borde jag inte vilja...

Så min fråga är helt enkelt som så - ni som inte ville ha barn som "yngre" (jag fyller 24) men idag kanske har barn. När kommer er önskan om att få barn? Var ni 25, 30, 35 eller äldre? På något konstigt sätt vill jag vilja ha barn. Jag önskar liksom att viljan fanns i mig även om det kanske är längre fram i tiden, men som det ser ut idag finns inget sug alls.

Den har inte dykt upp alls än
Fyller 37 snart.

Fast jag skulle inte säga att jag vill vilja ha barn i och för sig.
Men du tror inte det uppkommit av att du vill "vara som många andra och skaffa barn"?
Det tar på lite att gå emot strömmen.
Jag minns första åren efter vi gift oss och folk envisades med att fråga om det inte var dags för barn snart hela tiden. Jag tycker det är så okänsligt, tänk om det hade varit så att vi försökt mycket med det inte blivit något?
Under den perioden så kände jag väl att jag också borde vilja ha barn, men det har passerat sedan ett antal år.

Men om du bara är 24 kan det säkert dyka upp.
Men vad gör i i dagsläget? Tillsvidareanställning?
Har du ett förhållande som varat ett tag?
Jag tror att många sådana faktorer påverkar viljan också faktiskt.
Ju mer ordnat saker runtomkring är, ju mer kanske man vill "boa" och skapa familj.

Fast nu gissar jag ju bara, eftersom jag själv inte vill ha barn...

 

[lytesout95]

Jag sa tvärnej fram tills jag var 39, då hade båda mina föräldrar gått bort och jag började tänka tanken "Varför inte?".

Blev sen gravid omgående och E är nu 20 mån.

 

[Poison-heart]

Jag har nog alltid känt att jag vill ha barn senare i livet. Men alltid tänkt att det är låååååångt tills det blir aktuellt. Sen har den känslan ändrat sig lite med tiden och jag kände mer och mer för barn. När jag träffade min sambo fick jag verkligen en jättestor barnlängtan och nu väntar vi våran bebis jag är 26 år. Det är ju så individuellt!

 

[pepp]

Fyller 33 och känner inte och har aldrig känt nån längtan efter barn.

Har en systerdotter jag träffar nån gång per år, det räcker gott och väl!