Viktoperationer för eller emot?

[Cherarriduracell]

Jag tycker det känns märkligt när normalviktiga som aldrig varit överviktiga berättar för överviktiga hur de ska göra och agera. Det blir lite som om icke-förälder-cherarriduracell ska berätta för stallkompisen med nr 2 påväg hur man är mamma. Man vet inte. Det man vet som normalviktig är hur man själv utifrån sina förutsättningar kan hålla normal vikt men man vet inte hur det är att leva som överviktig, vad som föreligger övervikten, vad hen har för förutsättningar.

Så länge objektiv omfattande information om ingreppet/ev bieffekter serjag inte vad felet i att en människa manipulerar sin kropp för att nå bättre hälsa, fysisk eller psykisk, på ett enligt läkare okej sätt. My body my choices, typ.

 

[Lona]

Jag känner ganska många som opererat sig och får erkänna att jag tänkt på det själv även om jag inte är "tillräckligt" överviktig.
Men efter att ha följt några kompisar på nära håll och pratat med en del läkare så nej, jag har bytt inställning. Så mycket svåra komplikationer som det kan bli så skulle jag nog bara se det som en sista utväg om man är extremt, direkt livshotande överviktig och har försökt allt annat.
Men med tanke på hur mycket överviktiga personer faktiskt kostar samhället i form av följdsjukdomar med mera så tycker jag att det är ytterst märkligt att det inte satsas mer på olika former av terapi och andra behandlingsmetoder utan att man behöver sätta kniven i folk.
(Jag är alltså överviktig själv, jag menar absolut inte att skuldbelägga men det är ju rent faktum att fetma leder till andra sjukdomar.)
Nog borde vårdcentralerna eller annan "institution" kunna erbjuda samtalsgrupper, terapi, vägning och annat? Jag har i alla fall fått blankt nej när jag frågat om hjälp på VC för jag har inga följdsjukdomar - än. Att jag har typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärtfel på nära håll i släkten spelar ingen roll.

 

[pulkaskurk]

Jag tycker det känns märkligt när normalviktiga som aldrig varit överviktiga berättar för överviktiga hur de ska göra och agera. Det blir lite som om icke-förälder-cherarriduracell ska berätta för stallkompisen med nr 2 påväg hur man är mamma. Man vet inte. Det man vet som normalviktig är hur man själv utifrån sina förutsättningar kan hålla normal vikt men man vet inte hur det är att leva som överviktig, vad som föreligger övervikten, vad hen har för förutsättningar.

Så länge objektiv omfattande information om ingreppet/ev bieffekter serjag inte vad felet i att en människa manipulerar sin kropp för att nå bättre hälsa, fysisk eller psykisk, på ett enligt läkare okej sätt. My body my choices, typ.

Nej det är inte speciellt märkligt.
Vikt är ett tämligen enkelt ämne, det handlar om kalorier in och ut, plus och minus helt enkelt.
Äter man för mycket går man upp i vikt, äter man mindre än vad man gör av med går man ned.
Därmed inte sagt att det alltid är enkelt att gå ned, det krävs ju att man faktiskt gör något tex äta lite och röra sig mycket vilket resulterar i en hungrig mage som kan vara ack så jobbigt.
Men vill man så kan man.
Folk är ju inte dumma i huvudet för att de är överviktiga, även om det många gånger känns så eftersom de gärna idiotförklarar sig själva gång på gång.

Hur man tar hand om och uppfostrar barn är långt mer komplicerat.

 

[Enya]

Det är intressant att en sådan här tråd endast talar om överätande som orsak till övervikt. All övervikt kommer ju inte av att man trycker i sig mat dagarna i ända.

 

[Cherarriduracell]

Nej det är inte speciellt märkligt.
Vikt är ett tämligen enkelt ämne, det handlar om kalorier in och ut, plus och minus helt enkelt.
Äter man för mycket går man upp i vikt, äter man mindre än vad man gör av med går man ned.
Därmed inte sagt att det alltid är enkelt att gå ned, det krävs ju att man faktiskt gör något tex äta lite och röra sig mycket vilket resulterar i en hungrig mage som kan vara ack så jobbigt.
Men vill man så kan man.
Folk är ju inte dumma i huvudet för att de är överviktiga, även om det många gånger känns så eftersom de gärna idiotförklarar sig själva gång på gång.

Hur man tar hand om och uppfostrar barn är långt mer komplicerat.

det är din åsikt. Själv vet jag ju inte iom att jag aldrig varit överviktig - varför tror du att de "idiotförklarar" sig själva? Beror det på missbruksproblematik, lågt självförtroende/skadad självkänsla? Det är inte så otroligt enkelt som du får det att låta iom att förutsättningar för att kontrollera kcal in/ut är olika för alla iom att alla är olika psykiskt.

 

[Kattennizze]

Jo förvisso men det är ju det som är problemet, på sikt finns det inget som hindrar en att äta upp sig igen. Eller ens gå ner särskilt många kilon alls. Det är ju det som är intressant, kan det verkligen inte finnas andra sätt! eller är kirurgerna för glada i att operera, har alla andra metoder verkligen utvärderats, finns det andra metoder som inte får någon chans just pga det rådande entusiastiska läget för att göra dessa irreversibla ingrepp? Studier visar ju att just operation är det enda verkliga alternativet för kraftigt överviktiga människor, men det jag funderar på är om man inte ska börja arbeta med andra metode också? Samt utveckla annan behandling också för Tt råda bot på fetmaepidemin?

 

[Kattennizze]

Det är intressant att en sådan här tråd endast talar om överätande som orsak till övervikt. All övervikt kommer ju inte av att man trycker i sig mat dagarna i ända.

Men om inte övervikten kommer att för jag kaloriförbrukning , var kommer den då ifrån?

 

[Kattennizze]

Jag tror att vården generellt behöver bli mkt bättre på att individanpasa olika behandlingar för olika individer, och inte som idag operera hej vilt känns det som.

 

[pulkaskurk]

det är din åsikt. Själv vet jag ju inte iom att jag aldrig varit överviktig - varför tror du att de "idiotförklarar" sig själva? Beror det på missbruksproblematik, lågt självförtroende/skadad självkänsla? Det är inte så otroligt enkelt som du får det att låta iom att förutsättningar för att kontrollera kcal in/ut är olika för alla iom att alla är olika psykiskt.

Normalbegåvade människor kan läsa och räkna och tom anväda en miniräknare och en våg.
Överviktiga är oftast minst normalbegåvade alltså klarar dem av det.
Lämpligtvis med hjälp av en dietist och en personlig tränare eller en hälsopedagog.

Jag är själv överviktig just nu och har många tjocka runt omkring mig och har dessutom arbetat som hälsopedagog.
Så jag vet precis hur skitjobbigt det är att kämpa sig ned i vikt när man är hungrig och känner sug efter allt möjligt ät och drickbart.
Själv går jag och lägger mig hungrig ikväll tex, för annars går jag upp i vikt.

Se alla i biggest looser tex de går ju ned i vikt av träning och bra mat, de är vanliga människor som alla andra.

Rörelse och bra mat i rätt mängd är receptet på en bra viktnedgång.

 

[Enya]

Jag dör hellre av fetma än opererar mig. Jag har inga viktrelaterade sjukdomar, inget som alltså är orsakat av min vikt. Men det är stora risker med en viktoperation, det känns inte speciellt lockande att operera sig till problem och liknande. Förutom att jag tycker att jag är ful och inte hittar snygga kläder att ha på mig så har jag inga problem med vikten, ridningen saknar jag, men jag orkar rida, det är bara inte rätt mot min häst.

 

[pulkaskurk]

Det är intressant att en sådan här tråd endast talar om överätande som orsak till övervikt. All övervikt kommer ju inte av att man trycker i sig mat dagarna i ända.

Fast det är ju inte konstigt? Tråden handlar ju om viktminsknings operationer som begränsar ätandet.
Det finns ju både sjukdomar och mediciner som gör att man går upp i vikt.
Men då är ju inte lösningen att äta mindre.
Då är ju lösningen att bota sjukdomen eller sluta med medicinerna.

 

[Enya]

Men om inte övervikten kommer att för jag kaloriförbrukning , var kommer den då ifrån?

Jag har i dag ätit 3 knäckemackor, en utan smör eller annat på och två med smör i liten mängd och leverpastej. Jag har druckit en halvliter loka med päronsmak. En mugg te till mina knäckemackor i morse. Vatten till morgonmedicinen, vatten i kväll till medicinen och jag sitter nu och känner mig lite hungrig.

Detta är ingen ovanlig kost för mig. Snarare tvärtom. Jag har inget stillasittande liv, har hundar och jobbar och tycker inte om att sitta stilla för länge.

 

[Enya]

Fast det är ju inte konstigt? Tråden handlar ju om viktminsknings operationer som begränsar ätandet.
Det finns ju både sjukdomar och mediciner som gör att man går upp i vikt.
Men då är ju inte lösningen att äta mindre.
Då är ju lösningen att bota sjukdomen eller sluta med medicinerna.

Alla sjukdomar går inte att bota och alla mediciner går inte att sluta med.

Jag kände bara att det låg väldigt stort fokus i tråden på att tjocka aktivt äter alldeles för mycket mat. Att äta för lite mat är ju också en orsak till övervikt.

En trist syn på tjocka är många gånger att tjocka bara käkar chips, godis, tårtor och kakor och mat i mängder. Det behöver ju inte vara så. Inte är det väl en psykolog och terapi man behöver ha för att gå ner i vikt när man inte trycker i sig allt det där utan då är det ju en dietist som hjälper till med att lägga fokus på att äta bra mat ofta.

 

[prinsessfeminist]

kl

Jag är ganska övertygad om att op har räddat livet på en del, bidragit till bättre livskvalité för många och också (tyvärr) orsakat en del lidande och besvär.

Tycker dock inte att man skall moralisera utan se denna metod som en av flera för ett växande hälsoproblem i framför allt västvärlden, men också fattiga länder.

 

[AVB]

Problemet är väl framförallt att det är en metod med svåra biverkningar, som inte är långsiktigt beprövad. Alla mina läkarkompisar snackat om hur många tarmvred och allvarliga, ibland livshotande, problem en sån operation orsakar på lite sikt. Hur opererade individers ålderdom kommer se ut vet man inte, men mycket talar emot att den skulle bli varesig trevlig eller lång.

Sen finns ju frågan om hur/i vilken grad som staten ska finansiera folks misslyckade livsstilar..

Och hade jag varit staten hade jag kanske hellre dumpat folk med helikopter i Lappland nånstans och låtit dem traska neråt och leva på naturen ett tag, INNAN jag började skära av deras vitala organ. Kalla mig naturromantiker.

 

[Philosophia]

Det är väl just det som är frågan på lång sikt, hur många blir hjälpta av op i längden? Hur är det med alla komplikationer, risker på en gruppnivå? Hur effektiv är op på en gruppnivå på lång sikt? Kan andra alternativ vara lika effektiva såsom KBT, eller andra metoder?

Det är ju omöjligt att veta ännu. Men jag ser inte riktig varför det skulle vara ett argument för den enskilda individen att avstå från operation när denne har prövat alla möjliga alternativ under flera års tid.

 

[Philosophia]

Men även efter en operation så måste man ju ändra sin livsstil för att det ska fungera - dvs ändra sitt förhållningssätt till mat eller som Görel uttryckte det "tänka annorlunda och få sin hjärna att ändra sitt sätt att reagera".

Insulinresistens och andra fysiska konsekvenser orsakade av fetma kan man inte påverka genom att tänka på vare sig det ena eller andra sättet. Fettvävnad är inte bara ett energilager. Det producerar även hormoner som medverkar i regleringen av energibalansen.

 

[cirkus]

Insulinresistens och andra fysiska konsekvenser orsakade av fetma kan man inte påverka genom att tänka på vare sig det ena eller andra sättet. Fettvävnad är inte bara ett energilager. Det producerar även hormoner som medverkar i regleringen av energibalansen.

Eh ja?

 

[Philosophia]

Eh ja?

Prosit! … eller hur man nu förväntas svara på en sådan kommentar?

Du skrev att man även efter operationen måste ändra sin livsstil. Livsstilen kan vara nog redan så förändrad för somliga människor utan att vikten påverkas nämnvärt.

 

[kryddelydd]

@kryddelydd Att spara på resurser är ju egentligen inte fel.
Bättre med en fungerande GBP än att personen äter ihjäl sig.

Vi vet inte om det sparar liv, vi vet inte om det sparar resurser. Det har nämligen inte gått tillräckligt lång tid med GBP som rutinmetod för att kunna få säkra data på "hårda end-points" som förtidig död/ stroke/hjärtinfarkt.
Det är troligt att det minskar komplikationer till diabetes typ II, men ännu inte visat.
Vi vet att GBP ökar sannolikheten för varaktig viktnedgång jämfört med Xenical (det finns det forskning på).

Vi vet att en del personer som blivit opererade, inte går ner i vikt.
Vi vet att många (de flesta? samma argument som förut; tillräckligt lång tid har inte gått) som blivit av med sin typ II diabetes, återfår sjukdomen några år senare (ca fem år senare är ganska vanligt). De åren kan dock innebära en avsevärd fördel sett till komplikationer så det är sannolikt av värde.
Vi vet att en del personer som är opererade, får komplikationer.
Vi vet att i stort sett alla opererade personer behöver livslång extra ersättning med järn, B-vitaminer och calcium eftersom upptaget av dessa ämnen självklart blir stört av operationsmetoden.
Vi vet att alkoholberoende är vanligare efter GBP-operation.

Vi vet inte alls vilka senkomplikationer som kommer att uppstå.

Om man jämför GBP med att eventuellt (eventuellt eftersom det mig veterligen inte finns någon vettig forskning på beteendeterapins resultat på viktnedgång, vilket i sin tur kan bero på att det inte erbjuds som långsiktigt eller utbrett alternativ medan GBP blivit mycket vanligt) behandla med beteendeterapi, skulle jag gissa (jo, gissa; vet gör jag ju förstås inte) att beteendeterapi skulle vara betydligt mer kostnadseffektivt.
Jag är helt säker på att det skulle innebära betydligt färre komplikationer, åtminstone!