Viktoperationer för eller emot?

[AgentCarter]

En remiss från en läkare är inte = operation. Och är det fel att fråga?

Min läkare ville ge mig reductil trots att jag inte bett om det. Eller ens frågat om det.

Med hennes vikt tycke jag det var fel. För hon har verkligen inte bmi över 35.

 

[lil-sis]

Med hennes vikt tycke jag det var fel. För hon har verkligen inte bmi över 35.

Hur vet du det?

Jag var minst i min grupp om folk får gissa. Mitt BMI är ändå 42 och för 15kg sedan beskrev en barsk överläkare mig som lindrigt överviktig och det är ju inte sant om man kollar vågen.

Dessutom kan man ha annan problematik som gör att behovet inträder tidigare.

Jag är än så länge frisk. Och det är toppen.

 

[ztsu]

Med hennes vikt tycke jag det var fel. För hon har verkligen inte bmi över 35.

Vad vet du om hennes övriga sjukdomsstatus? Har man diabetes eller andra sjukdomar som kan bli bättre eller rent av försvinna av viktnedgång behöver man inte uppnå BMI-kriteriet.

 

[AgentCarter]

Vad vet du om hennes övriga sjukdomsstatus? Har man diabetes eller andra sjukdomar som kan bli bättre eller rent av försvinna av viktnedgång behöver man inte uppnå BMI-kriteriet.

Jag vet att hon inte har det
Annars hade jag inte nämnt det om det förelåg sådana sjukdomar

Jag har en annan kompis som gjorde det och det var nog det bästa beslutet hon kunde gjort med både hennes nuvarande sjukdomsbild och den ärftliga bilden

 

[Grazing]

Men underhållning från England är väl inte den bästa källan till varför folk opererar sig i Sverige?
Det är ju sällan de skarpaste knivarna i lådan som är med i de programmen och antagligen inte särskilt representativa för patienter i England heller.

Det kommer alltid finnas folk som gör saker av "fel" anledning och med tokig inställning men det är ju trist att utgå från de personerna som norm.

Men det är trots allt program som pratar för riskerna med operationerna och om personerna som gör dom. Du kanske har missat det men det har kryllat av olika viktprogram från england det senaste där dom tar upp väldigt mycket sådant. Tror inte direkt dom ljuger heller eller letat upp dom som är dummast i england liksom. Det är ju mycket prat om det av en anledning så att folk ska veta om vad dom ger sig in i.

 

[lil-sis]

Men det är trots allt program som pratar för riskerna med operationerna och om personerna som gör dom. Du kanske har missat det men det har kryllat av olika viktprogram från england det senaste där dom tar upp väldigt mycket sådant. Tror inte direkt dom ljuger heller eller letat upp dom som är dummast i england liksom. Det är ju mycket prat om det av en anledning så att folk ska veta om vad dom ger sig in i.

Skrev ingenstans att de ljuger.

Komplikationer tas upp på första mötet, sen hos SSK, dietist och läkare. Jag tror att det är få i Sverige som tar oinformerade beslut.

 

[Grazing]

Skrev ingenstans att de ljuger.

Komplikationer tas upp på första mötet, sen hos SSK, dietist och läkare. Jag tror att det är få i Sverige som tar oinformerade beslut.

Antagligen lika många som i alla andra länder, eller skulle sverige vara speciellt pålästa och duktigare och vettigare än alla andra? Vad har du för grund till det? Tror faktiskt att det inte är så jättestor skillnad på människor, tror vi fungerara relativt lika oavsett land.

 

[Rie]

Jag var en sådan bebis, fick äta väldigt begränsat och sluta även om jag ville ha mera. Har aldrig varit överviktig, har aldrig haft ett problem med att sluta äta senare i livet, gick över till och med ganska direkt efter ammningen tror jag det var, när jag började med vanlig mat. Men det höll ju på att gå överstyr i början. Visst var det säkert jobbigt för mina föräldrar när jag aldrig blev nöjd och åt alldeles för snabbt i början men uppenbart så lärde sig min kropp och psyket vad som var rätt väldigt fort.

Har två vänner med barn nu som är väldigt feta redan nu när dom är under 2 år, dom säger att dom får äta tills dom är nöjda och jag tror att det där kan vara en väldigt bra grund till att senare ha problem att kontrollera matintaget och lära kroppen när den ska vara nöjd.

Oavsett ålder, varför måste man vara mätt för att sluta äta? Räcker det inte med att vara ohungrig? Viss skillnad.

 

[Grazing]

Oavsett ålder, varför måste man vara mätt för att sluta äta? Räcker det inte med att vara ohungrig? Viss skillnad.

Det där beror nog på hur man definierar mätt. Uppenbart så definierar inte alla det likadant.

 

[Philosophia]

Själv skulle jag aldrig någonsin göra det trots att jag tycker att jag har en del kilon för många. Det finns de som det gått riktigt illa för och jag skulle aldrig utsätta mig för den risken. Jag försöker att tänka annorlunda och få min hjärna att ändra sitt sätt att reagera. På det sättet lyckades jag sluta röka efter 25 år som rökare, utan några hjälpmedel.

Hur kan man veta sådant så säkert? Fetma och kraftig övervikt är ju förknippat med en hel del förändringar i kroppen (t.ex. insulinresistens) som försvårar möjligheten att gå ner i vikt. Stigmatiseringen av människor med fetma bidrar sannolikt också till en känsla hos många att känna sig misslyckade, med allt det gör för deras psyken som kan motverka varje försök att "tänka annorlunda och få sin hjärna att ändra sitt sätt att reagera".

Även om det är en operation som är förknippad med stora risker så finns det överhängande risker även med fetma. Hade risken med fetma inte varit större än risken med operation så hade aldrig landstinget betalat för det. Skulle jag själv vara hämmad i livet och riskera min hälsa pga fetma och år efter år inte ha lyckats gå ner i vikt själv så lämnar jag helt öppet för att jag hade ansökt om en operation. Det du själv skriver - "Det finns de som det har gått riktigt illa för och jag skulle aldrig utsätta mig för den risken" - borde väl även gälla att fortsätta att leva med fetma trots att det faktiskt finns en effektiv behandling?

 

[cirkus]

Hur kan man veta sådant så säkert? Fetma och kraftig övervikt är ju förknippat med en hel del förändringar i kroppen (t.ex. insulinresistens) som försvårar möjligheten att gå ner i vikt. Stigmatiseringen av människor med fetma bidrar sannolikt också till en känsla hos många att känna sig misslyckade, med allt det gör för deras psyken som kan motverka varje försök att "tänka annorlunda och få sin hjärna att ändra sitt sätt att reagera".

Även om det är en operation som är förknippad med stora risker så finns det överhängande risker även med fetma. Hade risken med fetma inte varit större än risken med operation så hade aldrig landstinget betalat för det. Skulle jag själv vara hämmad i livet och riskera min hälsa pga fetma och år efter år inte ha lyckats gå ner i vikt själv så lämnar jag helt öppet för att jag hade ansökt om en operation. Det du själv skriver - "Det finns de som det har gått riktigt illa för och jag skulle aldrig utsätta mig för den risken" - borde väl även gälla att fortsätta att leva med fetma trots att det faktiskt finns en effektiv behandling?

Men även efter en operation så måste man ju ändra sin livsstil för att det ska fungera - dvs ändra sitt förhållningssätt till mat eller som Görel uttryckte det "tänka annorlunda och få sin hjärna att ändra sitt sätt att reagera".

 

[Kattennizze]

Hur kan man veta sådant så säkert? Fetma och kraftig övervikt är ju förknippat med en hel del förändringar i kroppen (t.ex. insulinresistens) som försvårar möjligheten att gå ner i vikt. Stigmatiseringen av människor med fetma bidrar sannolikt också till en känsla hos många att känna sig misslyckade, med allt det gör för deras psyken som kan motverka varje försök att "tänka annorlunda och få sin hjärna att ändra sitt sätt att reagera".

Även om det är en operation som är förknippad med stora risker så finns det överhängande risker även med fetma. Hade risken med fetma inte varit större än risken med operation så hade aldrig landstinget betalat för det. Skulle jag själv vara hämmad i livet och riskera min hälsa pga fetma och år efter år inte ha lyckats gå ner i vikt själv så lämnar jag helt öppet för att jag hade ansökt om en operation. Det du själv skriver - "Det finns de som det har gått riktigt illa för och jag skulle aldrig utsätta mig för den risken" - borde väl även gälla att fortsätta att leva med fetma trots att det faktiskt finns en effektiv behandling?

Det är väl just det som är frågan på lång sikt, hur många blir hjälpta av op i längden? Hur är det med alla komplikationer, risker på en gruppnivå? Hur effektiv är op på en gruppnivå på lång sikt? Kan andra alternativ vara lika effektiva såsom KBT, eller andra metoder?

 

[Kattennizze]

Men även efter en operation så måste man ju ändra sin livsstil för att det ska fungera - dvs ändra sitt förhållningssätt till mat eller som Görel uttryckte det "tänka annorlunda och få sin hjärna att ändra sitt sätt att reagera".

Ja eller bli av med sitt ätstörda beteende. Det är det jag nog inte i grunden förstår riktigt, hur en op kan bota en kognitiv problematik.

 

[Kattennizze]

Sen finns det givetvis enskilda individer som fått ett helt nytt liv efter sina operationer och det är ju bara att gratulera dem. Det är ju ett helvete att vara fet på alla möjliga sätt i vårt utseendefixerade samhälle, men som sagt det är intressant att diskutera varför operationerna har ökat så mkt.

 

[Vira]

Det är väl just det som är frågan på lång sikt, hur många blir hjälpta av op i längden? Hur är det med alla komplikationer, risker på en gruppnivå? Hur effektiv är op på en gruppnivå på lång sikt? Kan andra alternativ vara lika effektiva såsom KBT, eller andra metoder?

KBT var en av metoderna som testades i den enorma studien, och som visades sakna effekt. Komplikationer och risker, liksom uppföljningar, kan jag lova att det också har gjorts studier på.

 

[lil-sis]

Det är väl just det som är frågan på lång sikt, hur många blir hjälpta av op i längden? Hur är det med alla komplikationer, risker på en gruppnivå? Hur effektiv är op på en gruppnivå på lång sikt? Kan andra alternativ vara lika effektiva såsom KBT, eller andra metoder?

2-3% råkar ut för komplikationer, de lindrigare medräknade.

De flesta blir varaktigt av med 75% av övervikten.

 

[lil-sis]

Ja eller bli av med sitt ätstörda beteende. Det är det jag nog inte i grunden förstår riktigt, hur en op kan bota en kognitiv problematik.

Troligen för att det just är en så stor sak och ett så stort ingrepp, som de flesta inte fattar beslut om över en natt.

Sen lägger man till skjutsen man får av att tappa mycket vikt fort utan att behöva vara hungrig.

 

[lil-sis]

Antagligen lika många som i alla andra länder, eller skulle sverige vara speciellt pålästa och duktigare och vettigare än alla andra? Vad har du för grund till det? Tror faktiskt att det inte är så jättestor skillnad på människor, tror vi fungerara relativt lika oavsett land.

Ja vi fungerar lika men inte sjukvård och utbildning.

Men jag kan bara diskutera utifrån hur jag har fått och samlat information i Sverige. Och hur sjukvården fungerar här (därmed inte sagt att den är bättre).

 

[prinsessfeminist]

Ja eller bli av med sitt ätstörda beteende. Det är det jag nog inte i grunden förstår riktigt, hur en op kan bota en kognitiv problematik.

Det förstår jag eftersom man ofta äter/dricker/röker/sportar av vana. Nu blir vanan annorlunda (eftersom man måste äta mindre) och så fungerar man på den nya vanan istället. Men att bryta en vana är svårt, och då kan denna op och "tvång" hjälpa till.

 

[svea]

2-3% råkar ut för komplikationer, de lindrigare medräknade.

De flesta blir varaktigt av med 75% av övervikten.

Fast ökad risk för vitaminbrist får väl räknas som en lindrig komplikation? Och det verkar inte så kul att behöva riskera att dumpa hela tiden. Det är väl också en komplikation. Det är en stor operation som fuckar upp kroppen och sätter stora spår i vardagen.

Jag vet att den har förbättrat livet för många. Men personligen ser jag ovanstående som två viktiga anledningar för att fortsätta mitt vardagsgnetande för att helst aldrig nånsin hamna i det läget att det är den mest rimliga utvägen.

I nuläget är det inte så troligt att jag ska hamna där. Men en rejäl svacka i livet, kanske kombinerat med någon sjukdom så att jag inte kan röra på mig tillräckligt...