Jag hoppas inte att jag trampar på någons tår nu. Men VILL du faktiskt gå ner i vikt? Eller är det för att andra tycker det?
Jag har bara läst till sida 8 och kanske har missat något. Men jag tror det är ganska bra att rota i varför man vill göra något. Du säger att du inte har några problem med hälsan idag, och att det mest handlar om utseende?
Först och främst tror ju jag att övervikt påverkar hälsan i det långa loppet oavsett hur man mår just nu. Det finns bla nya studier som länkar cancer till bukfetma (om jag inte minns fel nu) och leder och sånt slits ju såklart mer. Vill man ändå inte gå ner i vikt, gör inte det. Det är verkligen helt och hållet upp till var och en hur man vill leva.
Sen tänkte jag på det här med att du vill äta ofta. Är det enbart pga operationen eller för att du tror att man "ska" göra det? Mår du bättre av det själv? Varför anser du att du behöver äta oftare?
Jag tycker rent allmänt att du har rätt osunda tankar kring mat. Har du fått hjälp där?
För mig har det hjälpt mycket att kolla på ren fakta. Inte lägga värderingar i min vikt (även om det är svårt, det gör man ju ändå men försöker verkligen att tänka annorlunda). Först och främst så är man ju överviktig pga ett kaloriöverskott. Varför man äter i ett kaloriöverskott kan ju dock vara väldigt olika. Psykisk ohälsa, fysisk sjukdom, mediciner osv. Försök att inte lägga någon värdering i din vikt? Om du vill gå ner i vikt, ta ett kilo i taget? Lägg in matrutiner som DU mår bra av. Ät mat som DU mår bra av. Sluta se mat som bra och dålig (som du skriver flera gånger i tråden). Mat är bara mat. Viss mat har mer näring och mindre kalorier och annan mat har högre kalorimängd och lägre näring.
Jag har själv gått ifrån ett BMI på 36,6 till 31,6 på typ 1 år eller något. Väldigt långsamt med andra ord. Och jag har mer fokuserat på att lägga om vanor, tillåta mig själv att må dåligt och äta skräp i perioder för då blir det inte heller att jag bingear och tänker att allt är förstört. Inget är förstört för att man inte får resultat direkt, för att man går upp i vikt eller liknande. Det är bara till att göra andra justeringar och fortsätta. Om man nu vill gå ner i vikt då alltså. I vissa perioder har jag helt skitit i min vikt. Och det har helt klart hjälpt min hjärna att inte tänka att "nu är allt förstört" bara för att man gör något som man anser är "fel".
Själv följer jag David Haroun på instagram. Han har tävlat inom fitness och jobbar med att hjälpa folk och sågar väldigt mycket skit inom "hälsovärlden" och varför tex kostscheman och annan skit inte är bra för att man inte lär sig något. Han har även en podd tillsammans med en annan person. Smartare fitness. Själv gillar jag hans humor och sätt. Han är säkert inte för alla.
Kunskap är lite makt. Och jag tror att om man vill ha en förändring så måste man läsa på. På ett sunt vis. Se det mer som fakta än värderingar. Följa folk som inte lägger värderingar i vikt på en utseendenivå osv så man själv börjar tänka på det annorlunda.
Nej, verkligen inte. Övervikt och speciellt fetma beror på så mycket annat än att man "bara" äter fel och/eller för stora mängder. Genetik och uppväxt är två av de största bidragande faktorerna till vilken vikt man får som vuxen, och är kroppen väl inställd på att lätt lägga på sig och hålla sig kvar på en högre vikt så är det extremt svårt, ibland till och med omöjligt, att ändra det.
Hade det varit så enkelt som att leva på kaloriunderskott så hade vi tjockisar knappast funnits, och inte heller så drastiska saker som operation för att få till större viktnedgång. Men det är väl lätt att svälja samhällets hjärntvätt och få för sig att övervikt är så enkelt som att man har svag karaktär.
Till TS: jag hoppas att du hittar något som fungerar för dig utan att ta till kirurgi. Att lägga sig under kniven är för mig alldeles för stort och inget jag någonsin kommer rekommendera.
Fast detta håller jag inte med om. Man blir överviktig pga kaloriöverskott. Det betyder dock inte att det behöver vara lätt bara för det eller bero på svag karaktär?
Dieter är jag inte intresserad av. Det kan passa vissa, men passar inte mig. Det finns människor som tycker mat och kost är intressant, roligt och glädjefyllt, för min del är det ett måste, och när det är så fritt som nu kommer det tillfällen då det infinner sig någon form av matglädje.
Dieter, räkna kalorier, ordna med mat jag aldrig hört talas om, räkna så jag får i mig allt dittan och dattan är ett mycket utmärkt sätt att ta död på det lilla positiva jag kan känna inför mat ibland.
Det jag vill är att äta oftare fast ändra sakta över tid, och att även ändra vad jag äter så det blir mer nyttigt, men utan att det blir en massa kollande och onaturligt .... funderande eller vad jag ska säga, på om jag fått i mig protein eller vad tusan som helst, för dagen. För som det ser ut nu så verkar jag få i mig allt som krävs och mer därtill då jag inte har några brister och är fet som ett hus.
Om nu fastedieter är så hemskt bra borde min kropp ändå gå ner lite i vikt, då min kost faktiskt inte är helt pissig rakt igenom alltid. Periodvis har jag ju varit riktigt noga i mina försök att gå ner i vikt. Utan resultat.
Det handlar egentligen inte om dieter utan om att ändra sin livsstil och äta i ett kaloriunderskott. Varför tappar du matglädjen för att du lär dig om mat och näring? Det är inte fastan som gör att man går ner i vikt. Det är kaloriunderskott över tid som gör det. Ofta så äter folk helt enkelt mindre när de har mindre ätfönster och därför så får man i sig färre kalorier.
Hemsk telefon du har!
Jag hade alarm för min medicin också, min läkare var hård och sa "Sätt nu alarm på din telefon klockan 8 och klockan 20 varje dag!!" Och jag löd, förstås! Vilket jävla liv på telefonen, och jag var upptagen med annat och fick till slut spader på telefonen som störde mitt i allt!
Det blev helt enkelt så att det var enklare att komma ihåg själv än att störas av telefonen, även om jag då och då glömde medicinen. Nu går det automatiskt. Förutom medicinen vid lunch, den är ett helvete att komma ihåg. Ännu en sak jag inte fått rutin på ännu....
Nej jag måste inte skala ägget, har bara sett andra göra det och inte tänkt att man kan göra som du. Mycket tidsbesparande och okrångligt!
Keso låter bra! Yoghurt avvaktar jag med, har ingen vettig burk som håller tät och inte är lång så det blir krångligt att äta.
Här återigen. Vill DU ändra det eller inte? Om du inte kommer ihåg, inte vill ställa larm så blir det ju svårt att ge något annat tips på just den förändringen?
)
