Min aldste var 10 ar nar den yngste var 8-10 manader. Det var larar traff med aldste sonen's froken och sonen fick ansvar att passa lillebror som sov sott nar jag gick. Det skulle ta MAX en halv timma, men som alltid blev det lite langre. Sonen hade telefonnummret till grannen Eva, sjukskoterska som var helt inforstadd med det hela, i stora bokstaver pa spegeln ovanfor hustelefonen.
Motet tog nog en timma ungefar, nar jag kommer inrusande mots jag av min 10-aring som hyshar och sager till mig att vara tyst, han har just lagt lillebror. "Vad menar du, har du haft honom uppe" fragade jag ... kanske inte sa intelligent.
"Ja" sager sonen, "Han fick krupp, men nu ar det battre och jag har lagt honom igen."
"Ringde du Eva?" fragar jag.
"Nej jag gjorde vad du brukar gora, jag gav honom medicin" ... dar avbrot jag for att fraga hur han viste vilken medicin han skulle ge.
"Det star pa flaskan" svarade 10-aringen. Och det gor det ju ... sa jag slappte det om an nagot motvilligt (Jag AR en controllfreak)
"Hur visste du hur mycket du skulle ge honom" fragade jag och fick det lakoniska svaret att det ocksa star pa flaskan ... och ja, det gor det ju.
"Sedan tog jag med honom in i TV rummet och vi satt dar tills han inte hostade och andades mycket battre ... precis som du brukar gora ... och nu har jag precis lagt honom."
Well ... jag visste ju inte riktigt vad jag skulle saga sa just da sa jag bara att det lat val bra. Sa har i "hindsight" tycker jag dock att det var MYCKET "Well done!"
Namnda 10 aring skulle dock inte ha klarat av att vara hemma sjalv en helg i manga ar ... han var var "fest prisse" som hangde med kompisar och blev meddragen i an det ena och det andra ... Att ta ansvar for lillebror var en helt annan sak.
Motet tog nog en timma ungefar, nar jag kommer inrusande mots jag av min 10-aring som hyshar och sager till mig att vara tyst, han har just lagt lillebror. "Vad menar du, har du haft honom uppe" fragade jag ... kanske inte sa intelligent.
"Ja" sager sonen, "Han fick krupp, men nu ar det battre och jag har lagt honom igen."
"Ringde du Eva?" fragar jag.
"Nej jag gjorde vad du brukar gora, jag gav honom medicin" ... dar avbrot jag for att fraga hur han viste vilken medicin han skulle ge.
"Det star pa flaskan" svarade 10-aringen. Och det gor det ju ... sa jag slappte det om an nagot motvilligt (Jag AR en controllfreak)
"Hur visste du hur mycket du skulle ge honom" fragade jag och fick det lakoniska svaret att det ocksa star pa flaskan ... och ja, det gor det ju.
"Sedan tog jag med honom in i TV rummet och vi satt dar tills han inte hostade och andades mycket battre ... precis som du brukar gora ... och nu har jag precis lagt honom."
Well ... jag visste ju inte riktigt vad jag skulle saga sa just da sa jag bara att det lat val bra. Sa har i "hindsight" tycker jag dock att det var MYCKET "Well done!"
Namnda 10 aring skulle dock inte ha klarat av att vara hemma sjalv en helg i manga ar ... han var var "fest prisse" som hangde med kompisar och blev meddragen i an det ena och det andra ... Att ta ansvar for lillebror var en helt annan sak.