Såklart, senaste veckorna har det bara varit inga nätter alls.Därför prövar man nätter innan man är ledig, förstås.
Men jag tycker att du bör ta reda på om man inte har rätt till läkarbesök på arbetstid. Eller åtminstone rätt att ta ledigt för det.
Det andra handlar nog om att ha rätt vs. få rätt och om jag orkar bråka. Det här problemet fanns redan innan jag blev anställd då jag bara arbetstränade. Det var bråk och tjafs och sura minner varje gång jag behövde gå till arbetsförmedlingen eller rehabilitering vilket jag hade min fulla rätt till. Då hette det att sånt får man göra på sin privata tid, hur ska det annars gå när du får jobb.
Det som gör det svårt är såklart akuta besvär (som nu) och att jag inte har ett fast schema. Jag kan alltså inte heller boka tider långt i förväg utan risk att behöva omboka på grund av arbete. Detta är såklart ett arbetsplatsproblem men som är mycket enklare att hantera när man mår bra.
Senaste besöket slutade i kaos. Hade ett möte med psykiatrin jag redan behövt omboka en gång. Frågade men fick till svar att min chef inte kunde lägga om schemat nu men om det verkligen behövdes kunde jag fråga om någon ville ta mitt pass. Vilket jag gjorde men sen blev olyckligtvis den personen sjuk och jag fick ett samtal kl. 5 på morgonen och ett argt telefonsvar (jag sov och hörde inte telefonen) där mitt agerande blev rätt kraftigt ifrågasatt.
Senast ändrad: