C
Ciceron
Sv: Verkas barfotahäst annorlunda än häst som ska ha skor?
kl
Har i dag fyra hästar i stallet som går barfota. Samtliga rids på alla underlag och tre av dom tävlas. Den fjärde är ganska ung ännu - så där får vi se om hon har lika bra fötter. Boots eller järnskor med broddar kan behövas om det är ishalka.
Har en enklare hovutbildning (vanlig) i bagaget. Har haft hästarna skodda av vanlig hovslagare men pga av en kraftig fång (rotation och hovbenssänkning) så började jag fundera över både veterinärens råd och hovslagarens åtgärd.
Skaffade litteratur från både hovslagarutbildningen och har även läst barfotasidorna.
Det jag kunnat konstatera är att det är mer som förenar än vad som skiljer när det gäller grundsynen på hur en fot ska verkas.
Båda menar att hästens fot påverkas kraftigt av beslag och man ska därför inte sätta på skor i onödan.
Skillnaderna som jag uppfattar det är; en vanlig hovslagare tar många gånger hänsyn till användningsområdet. En travare får lite längre tår för att inte ha så lätt att rulla upp i galopp, en häst som galopperas mycket får alltså kortare tå. En häst som ska ha höga belyft får då en något högre trakt. osv.
Den typen av åtgärder talas aldrig om när man talar barfotaverkning.
Sen lämnar vissa av de "vanliga" hovslagare en "kant" att gå på. De som inte gör det verkar i grunden likadant som en barfotaverkare.
När man talar om barfotaverkning som revolutionerande, så är det nog i en del andra länder så. Är det nån som sett hur lippizanarna verkas i hemlandet för att dom ska gå rätt?? Även i vissa delar av USA lär det vara rätt nyttigt med en alternativ syn. Ur en svensk hovslagares perspektiv lär det inte vara något nytt.
Kvaliten på utfört jobb beror på den som gör det - oavsett vilket utbildning man har. Erfarenheten är oftast det som på sikt gör den skickliga yrkesmannen/kvinnan. Det är inte alltid roligt att träffa nyutbildat folk - gäller hovslagare, barfotaverkare och även veterinärer.
Till sist; vanligt bondförstånd hos alla parter ger nog bästa vägledningen. Hästen är inte född med skor. Om hästen klarar det - kanonbra. Är det omöjligt eller så att man inte vill/ids/orkar vänta ut hästen - sko!!! Det är inte konstigare än så.
kl
Har i dag fyra hästar i stallet som går barfota. Samtliga rids på alla underlag och tre av dom tävlas. Den fjärde är ganska ung ännu - så där får vi se om hon har lika bra fötter. Boots eller järnskor med broddar kan behövas om det är ishalka.
Har en enklare hovutbildning (vanlig) i bagaget. Har haft hästarna skodda av vanlig hovslagare men pga av en kraftig fång (rotation och hovbenssänkning) så började jag fundera över både veterinärens råd och hovslagarens åtgärd.
Skaffade litteratur från både hovslagarutbildningen och har även läst barfotasidorna.
Det jag kunnat konstatera är att det är mer som förenar än vad som skiljer när det gäller grundsynen på hur en fot ska verkas.
Båda menar att hästens fot påverkas kraftigt av beslag och man ska därför inte sätta på skor i onödan.
Skillnaderna som jag uppfattar det är; en vanlig hovslagare tar många gånger hänsyn till användningsområdet. En travare får lite längre tår för att inte ha så lätt att rulla upp i galopp, en häst som galopperas mycket får alltså kortare tå. En häst som ska ha höga belyft får då en något högre trakt. osv.
Den typen av åtgärder talas aldrig om när man talar barfotaverkning.
Sen lämnar vissa av de "vanliga" hovslagare en "kant" att gå på. De som inte gör det verkar i grunden likadant som en barfotaverkare.
När man talar om barfotaverkning som revolutionerande, så är det nog i en del andra länder så. Är det nån som sett hur lippizanarna verkas i hemlandet för att dom ska gå rätt?? Även i vissa delar av USA lär det vara rätt nyttigt med en alternativ syn. Ur en svensk hovslagares perspektiv lär det inte vara något nytt.
Kvaliten på utfört jobb beror på den som gör det - oavsett vilket utbildning man har. Erfarenheten är oftast det som på sikt gör den skickliga yrkesmannen/kvinnan. Det är inte alltid roligt att träffa nyutbildat folk - gäller hovslagare, barfotaverkare och även veterinärer.
Till sist; vanligt bondförstånd hos alla parter ger nog bästa vägledningen. Hästen är inte född med skor. Om hästen klarar det - kanonbra. Är det omöjligt eller så att man inte vill/ids/orkar vänta ut hästen - sko!!! Det är inte konstigare än så.