Sv: Vem skall verka och sko?
Wisst kan man lära sig mycket om diwerse symptom genom att lusläsa nätet, men diagnostiken bör öwerlåtas till dem som ser hela bilden.
Men ibland är inte bilden så stor.
Om hästen har ett sår som är 10cm långt och 1cm djupt så är det inte svårt att se.
En hovböld kan man också hitta med en visitertång och litet erfarenhet.
Kolik är också lätt att veta, dock inte varför och hur.
Allting är inte så svårt med en jättebild att se.
F.ö. så har jag läst in teorin för hovslageri med den kurslitteratur som hovslagare och veterinärer har i ämnet.
Jag kan inte tro att man lär sig mera ut en bok bara för att man sedan har skrivit ett prov på den.
Att komma till läkaren och säga "du, jag har borrelia, ta ett blodprow och ge mig ett recept på antibiotika" är .. ohyfsat!
Varför det?
Jag hade ett jättemärke av typiskt Borreliautslag runt ett sår där det hade suttit en fästing.
Och ont hade jag också.
Det fanns inga tvivel om att det var Borrelia.
Och i den fasen kan man inte se Borrelia på några blodprov.
Då så är det väl enklast att svar "Jag har fått Borrelia" på frågan "Vad söker du för?".
När jag kommer in till en djurägare som direkt talar om för mig wilken diagnos deras djur har blir jag smått allergisk.
Men det beror väl på?
Om hästen har skadat sig i hagen och har ett stort sår så har den ju det.
Skall djurägaren då vara "ödmjuk" och säga "Åh Vördade Veterinär det är upp till Dig att ställa diagnos på"?
Det verkar ju fånigt.
Vill du inte veta om hästen har kolik, hovböld eller kvarka?
Jag kan tänka mig att det är sjukt irriterande för en howslagare att ha en förståsigpåare hängande öwer a eln när h*n skor.
Mina hovslagare har då aldrig klagat.
Det är ju de som har lärt upp mig.
Så numera uppskattar de att vi kan hjälpas åt.
Men när de kan mitt jobb bättre än jag och berättar hur jag ska utföra det önskar jag ibland att jag slapp ta mig an fallet.
Men ibland så är det tyvärr så att man kan mera än veterinären.
Vad skall jag göra då?
Titta på medan den fipplar och sticker sönder hela halsen på hästen i sin jakt på blodkärl?
Och inte säga något när den i stället råkat träffa artären så att blodet formligen sprutar?
Eller när det kommer en veterinär som verkligen inte kan skära upp en hovböld?
Är det inte lättare att jag skär då och veterinären sederar, bedövar och sedan tittar så att det blir rätt?
Jag wet inte hur ödmjuk du är irl, men jag kan kanske förstå att du retat gallfeber på en del på forumet bara genom att förenkla!
Om jag säger så här - jag vet vad jag kan och vad jag inte kan.
I verkliga livet så diskuterar jag ju mera saker som jag inte kan än vad jag gör här.
Att svara i en tråd och skriva "Jag vet inte" ger ju inte så mycket.
Jag är mycket van vid att få ut nya Veterinärer till mig och de brukar känna sig trygga med att jobba med mig som djurägare.
Det är ganska så populärt att varken vara särskilt blödig eller svimma av blod.
Det är tufft som veterinär att stå med en kolikhäst om inte djurägaren är litet delaktig i behandlingen.