"Veckans ekipage" på ridskolor

Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

kl

Jag fattar inte hur man ens orkar såga något så rakt av utan att ha en aning om kriterierna?

Jag tänkte direkt att det var en grej som kunde göras väldigt positiv!

Det lilla jag känner till om ridskole/stora stallvärlden med barn/ungdomar är typ rakt av negativ. På en hoppträning är man direkt "lite bättre" om man får hoppa banan en gång högre än de andra, om man får rida en lite svårare variant av övningen, om ens häst bockar och far men man ändå kan fortsätta (spelar ingen roll hur, man är automatiskt mer häftig än den vars häst går stadigt runt banan). Liknande vid dressyrträningar, ens häst anses svår - man är lite duktigare, ens häst får beröm osv osv.

Använder ridläraren metoden rätt skulle den ju tydligt kunna peka ut bra saker som inte ha direkt med prestation/vad som anses häftigt i stallet att göra. Bågra få grejer jag direkt bollade i huvudet att belöna:

En fegare ryttare som vågar hoppa fler hinder på raken/vågar rida stor häst för första gången/vågar galoppera själv osv
En ryttare som är för "mesig" i sin ridning vågar säga till en häst som utnyttjar det/en häst som går och latar sig/inte lyssnar på förhållningar, inte står still vid uppsittning osv
En ryttare som är för "hård" i sin ridning/tar ut sitt humör på hästen håller humöret under kontroll vid div situationer som kan uppkomma/berömmer sin häst bättre än vanligt/inser att kunskap funkar bättre än våld osv

Eller rent "teoretiska/praktiska" grejer som att en ryttare lyckades jättebra med en övning, en del i sitsen, en häst, har ett jättebra skänkelläge eller liknande. Sådant är ju dessutom väldigt mycket enklare att direkt SE för de andra istället för att bara höra ridlärarens förklaring.

Jag är helt FÖR att berömma och peka ut BRA grejer! Man ska lära sig både att få beröm och att andra får beröm. Däremot är jag helt EMOT att belöna den som enbart hoppar högst tex. Men det finns ju sååååååååååå mycket mer att belöna. Att faktiskt lyfta fram det i en grej likt veckans ekipage tycker jag borde kunna göras väldigt snyggt.
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

Jag ser tydlig skillnad på barn i detta avseende och det som betyder mest är hur föräldrarna beter sig. Om föräldrarna ser tredje platsen som bra är mingla barn också glada. Fast detta igen ser inte jag som en tävling alls...

Men jag tror omgivningens reaktion är det som betyder något.
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

Men hur många barn är det inte som lipar när de kommer ut från banan och inte fått någon rosett? Eller som föräldrarna köper en rosett till bara för att barnet vill ha, inte för att ekipaget är felfri (som det ju var förr på clearrounder, numera P&J)?

Där har vi ju ett klockrent exempel på att barn faktiskt inte får lära sig hantera tävlingsmoment/motgång.

Jag tycker barnen ska lära sig att det är KUL att rida, ÄVEN om andra får så tydlgit beröm som veckans ekipage eller liknande. Det måste LÄRA SIG att tävlingsmomentet med hästar faktiskt inte handlar om att vinna eller vara en looser, utan att även det handlar om att ha KUL. För det är inga maskiner vi har, utan djur.

I mångt om mycket tycker/tror/är jag ganska övertygad om att det är föräldrarna som ligger bakom det allra mesta av barnens uppfattning om tävlingsmomentet. Besviken kan man självklart bli men man ska uppfostras till att hantera det när man har djur med i leken, så är det bara.
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

Och det säger du med vetskapen att minst en elev faktiskt är ledsen merparten av lektionerna och inte alls uppfattar att inte vinna som något positivt. Det är ingen som kritiserar att rodlärare berömmer eller pekar ut det som är bra eller för den delen dåligt, kritiken ligger i att det uppenbarlige inte fungerar på det vis du utmålar så tjusigt.
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor


Oavsett om man har barn själv eller inte så har man ju faktiskt själv varit barn. Kanske till och med i en hästfamilj. Uppvuxen på ridskola, eller på en tävlingsbana. Och man har kanske umgåtts både med äldre och yngre barn, och kanske fortfarande gör, eller tränar, eller har vänner som har barn som gör det samma, eller är funktionär på div tävlingar, eller sitter på läktaren på div träningar.
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

Jag ser det som att barn gråter och att den som talar om att barnen lipar saknar total respekt för barnens känslor.

Vad får dig att tro att barnet gråter för att någon annan får beröm? Varför ska ridundervisiningen överhuvudtaget lära ut tävling var gång, om det nu inte är en tävlingsgrupp? Väldigt många har inte ens sikte på att tävla.
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

Och det säger du med vetskapen att minst en elev faktiskt är ledsen merparten av lektionerna och inte alls uppfattar att inte vinna som något positivt. Det är ingen som kritiserar att rodlärare berömmer eller pekar ut det som är bra eller för den delen dåligt, kritiken ligger i att det uppenbarlige inte fungerar på det vis du utmålar så tjusigt.

Så bara för att minst en (många fler...) barn är ledsna när de kommer ut från tävlingsbanan så är det inte heller bra menar du?

Det är knappast situationen som är problemet utan barnets uppfostran, DET oroar mig BETYDLIGT mycket mera!

Däremot tycker jag ridläraren bör informeras (inte läst tråden jättenoga, kanske den redan gjort?), för uppenbarligen går ju inte budskapet fram! Och meningen är ju inte att göra barnen ledsna, det fattar jag ;)
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

Vill poängtera att varken connemara eller jag använt termen lipa.
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

Oavsett om man har barn själv eller inte så har man ju faktiskt själv varit barn. Kanske till och med i en hästfamilj. Uppvuxen på ridskola, eller på en tävlingsbana. Och man har kanske umgåtts både med äldre och yngre barn, och kanske fortfarande gör, eller tränar, eller har vänner som har barn som gör det samma, eller är funktionär på div tävlingar, eller sitter på läktaren på div träningar.

Var du det barnet som van och fick beröm och blev kallad veckans ekipage, eller det barnet som aldrig vann. Eller är du rent utav en som föraktar de svagare som lipar?
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

men de barn som vill tävla är det väl helt ok för, men det finns massor av barn utan tävlingsambitioner ;)
Som vill bara ha närheten av hästen, inte känna någon prestige i sin ridning.

Har barnen + föräldrar blivit informerade om upplägget så fine, om de har fått möjlighet att byta grupp om det inte passade. Men att lägga in det som ett inslag utan att konsultera föräldrarna till barnen i gruppen tycker är helt fel!

Alla barn har verkligen inte några tävlingsambitioner, då ska väl de kunna lulla omkring på ridskolan som sig bör.
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

Jag ser det som att barn gråter och att den som talar om att barnen lipar saknar total respekt för barnens känslor.

Vad får dig att tro att barnet gråter för att någon annan får beröm? Varför ska ridundervisiningen överhuvudtaget lära ut tävling var gång, om det nu inte är en tävlingsgrupp? Väldigt många har inte ens sikte på att tävla.

Barnet grät för att den inte blev veckans ekipage. Eftersom vi inte har en aning om vad som krävs för att bli veckans ekipage kan vi ju inte säga ett jota om anledningen till gråten.

Ridundervisning ska lära barnen ha kul med sina hästar på ett vettigt sätt. Jag ser inte alls problemet med att utmärkande grejer premieras utan som ett sätt att styra fokus FRÅN "tävling" (jag har redan skrivit i mitt första inlägg att jag tycker det är alldeles (!!!) för mycket fokus på just att hoppa högst/rida svårast häst/få göra svårast övning osv i stora stall/ridskolor bland barnen själva). Att man helst enkelt kan vara duktigt/unik/utmärkande genom andra egenskaper (kanske då främst grejer som visar på ökat självförtroende/ödmjukhet).

Veckans ekipage kan alltså användas på ett sådant sätt. Hur det används vet vi ju inte alls.
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

Jag kan berätta att jag var varken eller. Jag var en av dom som kom trea och blev glad för en guldstjärna men red för att det var kul.

Jag tänker på detta som något man vill göra för att stötta de som inte är uppenbart bäst. Typ någon som ramlar av men sitter upp igen!
Jag är snäll med barn ochbeundrar alla som gör sådant de inte vågar. Är man inte rädd behöver man inte vara modig!
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

Barnet grät för att den inte blev veckans ekipage. Eftersom vi inte har en aning om vad som krävs för att bli veckans ekipage kan vi ju inte säga ett jota om anledningen till gråten.
Läs det du skrivit igen, först talar du om varför barnet grät och sedan säger du att vi nte har en aning. Hur ska du ha det?
 
Sv: "Veckans ekipage" på ridskolor

Var du det barnet som van och fick beröm och blev kallad veckans ekipage, eller det barnet som aldrig vann. Eller är du rent utav en som föraktar de svagare som lipar?

Vad har det med saken att göra öht?

Men nej, jag har inte många blågula rosetter, bra många mer 40+ % och utvägrade 30 cm P&J :p Och konvalecentponnyer som i långa perioder bara skulle pussas på och borstas varje dag som man inte ens visste om de skulle för överleva eller inte. Och sådana som dog såklart.

Men vet du vad, redan då var jag GLAD och snäll mot mina ponnyer (en i foderponny i taget måste jag kanske påpeka oxå?). Och redan då tyckte jag synd om många ponnyer vars ryttare var arga/sura på dem både på träning/tävling/hemmaplan/muntligen när man pratade med dem.

Barn som var ledsna för att de kändes sig otillräckliga tyckte jag alltid synd om och kände sympati för (jag känner mig fortfarande inte särskilt duktig även om jag kände mig rätt odödlig några år där i tonåren ;)), jag förstod dock aldrig hur de kunde missa glädjen med sin ponny. Hur de bara såg att de var DÅLIGA och inte allt bra? Hur fin ponnyn var och hur bra det gick förra gången de red och var så lyckliga och ÄLSKADE sin ponny? I min värld älskade man sin ponny lika mycket hela tiden och lät inte besvikelsen över en dålig dag gå ut över ponnyn.

Jag har gråtit en gång när jag tävlat efter en usel dressyrritt. Det var för att jag var så ledsen över att mina fina, fina ponny som var en riktigt prinsessa på hemmaplan helt enkelt inte vill tävla och gick jättedåligt. Jag var så ledsen för att domaren skulle tycka att hon gick dåligt och var en trög, tråkig ponny att jag grät när jag red ut från banan, jag grät och klappade min fina, fina ponny (jag får fortfarande tårar i ögonen RIP).

På hemmaplan har jag gråtit betydligt mer, pga min egen otillräcklighet. Mina ponnyer har ALDRIG varit dumma (men väldigt olydiga, oridna, avkastarkungar, stickare, stegrare, segproppar osv). Mina föräldrar tog nog ur mig det innan jag var född ens.

Så, nu kan du kritisera the story of my life!

Kanske borde tillägga att jag har periodvis varit grymt feg också! Och lätt sämst i gruppen.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 696
Senast: Anonymisten
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 200
Senast: Snurrfian
·
Relationer Gammal användare med nytt nick på grund av känsligt ämne och jag MÅSTE få ventilera och höra utomståendes perspektiv. Jag insåg tidigt...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
19 304
Senast: TinyWiny
·
Hästhantering Jag har lite problem med min shetlandsponny. Han är sex år gammal, har varit hos mig ett drygt halvår, och har innan dess enbart varit...
Svar
17
· Visningar
2 455
Senast: ameo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp