Men hon skriver ju just att det är inavelstrenden? Faktum är att P-E Sundgren nog skulle tycka att detta var ett mycket bra resultat.
"Det är inte mycket man kan göra åt det avelsarbete som redan är genomfört. Målsättningen är i stället att inte upprepa gångna tiders misstag i kommande generationer. Det är därför viktigare att undersöka vilken den förväntade ökningen av inavelsgraden blir av en planerad parning än att analysera hur inavlade parningskontrahenterna är var för sig. En god grundläggande regel är att undvika parning mellan individer som är närmare släkt än kusiner. Kusinparning ger en beräknad ökning av inavelsgraden på 6.25 % hos avkomman. Med tillgång till datoriserade beräkningsprogram är det relativt lätt att kontrollera vilken tänkt stamtavla som helst och se till att den håller sig nere under den nivån. Rutinerna för parningsplanering, kombinerade med inavelsberäkning, i LatHunden är avsedda just för sådan kontroll för begränsning av inavel.
Föreslagen spärrgräns skall inte ses som en generell gräns för lämpliga parning, bara som en gräns som inte bör överskridas för enskilda parningar. Idealet är att den genomsnittliga stegringen av inavelsgrad i en stam inte överskrider ca 1 % per generation."
Inavelstrenden?
Jag frågade efter inavelsgrad. Jag frågade gnist om inavelsgraden och det var det hen svarade på genom att citera mig.
Jag har två frågor i denna tråd. Den ena handlar om inavelsgrad, inte inavelsökning.
Ja, det är en liten ökning, men det vi behöver är MINSKNING. Inte en ökning, inte en nolla heller. En minskning. Är vi inte överrens om åtminstone det? Om inte, hur mycket får det höjas innan vi kan minska?
Nej,nej, nej....det får inte plats med någon ökning när flertalet raser ligger på en inavelsgrad motsvarande halvsyskon parning.
Ska man testbara så är det gentemot faktisk inavelsgrad. Det andra har ju hittills endast fungerat som avledning från verkligheten. Annars skulle vi inte ha raser där de flesta ligger på motsvarande helsyskonparningar, folk i allmänhet skulle inte ta det, de skulle kräva det flöde som våra raser så väl behöver.
Hur kan du sitta med dina 44-50% och säja att det är okej med ökning om det bara är lite? Förstår du att de andra 50% är borta redan. Halva rasen är utrotad liksom.
Du sa att du förstod, men uppenbarligen är gränsen inte nådd ännu. Vart går din gräns? 60, 70%?
Där är man syskon men där syskonen redan är inavlade. Någonstans måste väl gränsen gå?
Tråden handlar visserligen om inavelns negativa effekter för en population men det betyder verkligen inte att para förälder/barn, helsyskon eller kusiner inte kan orsaka svåra genetiska komplikationer för avkomman. Alltså innebära onödigt lidande för avkomman.
