Vårföräldrar 2015

[carmarnic]

Alltså, jag vill ha ut min bäbis nu! Jobbigt att det är typ 19 veckor kvar bara.....
Jag har gjort den här gravidgrejjen en gång redan, nu vill jag uppleva ännu en förlossning och hålla min bäbis

Hu jag fick världens förlossningsångest för ett tag sen. Min förlossning gick väl bra egentligen.. förutom att det var en del brist på bedövning då mina ridmuskler i bäckenbotten satte sig helt på tvären och de inte kunde sätta in bedövningen för att det gjorde för ont.
Men men.. får hoppas de där musklerna kommer ihåg hur man gjorde den här gången så kanske det går bättre.
Men de sista tre gravidmånaderna hade inte vart så dumt att få hoppa över faktiskt

 

[vilse]

Första tidens rus har lagt sej och jag är glad att vi ska göra KUBtest till veckan så det händer nåt
Känner mej oförberedd och ovetande. Gud jag vet ju inte ens vad för barnvagn man bör ha eller vad bör ha i 'bb-väskan' Själva förlossningen känns bara overklig.

Är i vecka tolv jag antar att det ger sej lite med tiden

Luuuugn. Vagn behöver du inte börja fundera över ännu på ett par veckor (och då har du ändå väldigt gott om tid).
Bb-väskan är det eeeeeeviiigheter innan du behöver bekymra dig om
Du har (troligen) mer än 2/3 kvar av graviditeten, det är luuuugnt.

 

[Girasol]

Plingade till i mobilen nyss och kom en "du glömmer väl inte ditt bokade läkarbesök på barnmorskemottagningen 141023 kl 9.30" ojoj första gången det händer. Hos tandläkaren javisst, men hos barnmorskan?

 

[1887]

Tillbaka på jobbet sen igår. Lergigan comp
Såå skönt att slippa det värsta illamåendet, känner mig lite som mig själv igen. Tröttheten sitter i ändå så jag orkar ändå inte göra annat än att jobba på vardagarna men det är ju trevligt att kunna vara någorlunda människa.

 

[Lamborghini]

Ge det några veckor till tjejer!!
Ni är i eländesperioden även om alla skriver "efter vecka 12 vänder det"!

Vänta tills den "riktiga" bebismagen är där och ni får tillbaka orken. Klart det går upp o ned med orken o måendet precis som när vi inte är gravida?

Kroppen kanske inte samarbetar som man är van men ta det lugnt o lyssna på den. Jag orkar tex inte vara social o är gärna bara med min man. Då får det vara så!

 

[Lamborghini]

v 15 nu och känner bara hemska känslor inför att vara gravid. Undrar vad jag tänkte med när jag ville ha barn. Känner mig arg på den lille som bor i magen för att den får mig att må så dåligt. Samtidigt som jag såklart har massa skuldkänslor för att jag inte är glad och förväntansfull som alla verkar förvänta sig att jag ska vara. För min sambo är det givetvis jobbigt att jag har svårt att prata positivt om graviditeten och bebisen. Känner mig så fruktansvärt otacksam. Vet inte vad jag ska göra för att vända alla negativa tankar Det enda jag har lyckats åstadkomma idag är att gråta och bråka med sambon om vartannat...

Vad bråkar ni om? Är det på grund av hormoner eller har ni ett dåligt förhållande? Ger bråket något? Eller är den en negativ spiral? Kan det undvikas?

 

[Olina]

Ge det några veckor till tjejer!!
Ni är i eländesperioden även om alla skriver "efter vecka 12 vänder det"!

Sant, man hade hört att efter v 12 släpper det och man kommer må SÅ bra. Pyttsan heller! Höll på att ge upp och trodde jag skulle få må piss hela graviditeten men så efter v 15 släppte det bara!

 

[Lamborghini]

Sant, man hade hört att efter v 12 släpper det och man kommer må SÅ bra. Pyttsan heller! Höll på att ge upp och trodde jag skulle få må piss hela graviditeten men så efter v 15 släppte det bara!

Ja jag blev också snopen när jag fortfarande kände mig trött o eländig såpass långt efter vecka 12. Men det vände!

Klart man inte känner sig som innan men det bör man inte förvänta sig med allt vad ens kropp sysslar med

 

[Girasol]

Sant, man hade hört att efter v 12 släpper det och man kommer må SÅ bra. Pyttsan heller! Höll på att ge upp och trodde jag skulle få må piss hela graviditeten men så efter v 15 släppte det bara!

Lite OT

Jag kräktes till v 22 med första barnet och runt v18-20 med de två följande, endast två gånger under hela grav med nr 4 och idag är jag 20+6 och kräktes igår kväll, tilläggas bör att jag inte kräkt på typ en vecka innan. Så det lättar (för de flesta), mest komiskt är att helt plötsligt kommer jag bara på, wow jag har inte kräkts sen i förrgår osv....

Dock är jag fortfarande väldigt, väldigt trött, men kollade Hb i torsdags och då var det på 100 så blev ordinerad niferex x 2 för att försöka få upp det. Mår verkligen skit av denna extrema trötthet och åker vi och handlar, ellertill apoteket så klarar jag inte vara vaken då vi kommer hem, utan kroppen stänger helt enkelt ner och jag mås sova en stund. Sjuk irriterande, men bara att vila -vilket jag ju ändå är ordinerad av läkaren pga blödningarna som jag trodde var på väg att ge sig. Ett par dagar utan blödning eller ens brun flytning, vilket ändrade sig drastiskt inatt... Bara att bädda rent :/

 

[Smulu]

Nu i vecka, vad blir det 17 börjar jag kunna fungera som vanligt, med bara lite grann illamående.
Å magen börjar kännas lite

 

[Olina]

Nu i vecka, vad blir det 17 börjar jag kunna fungera som vanligt, med bara lite grann illamående.
Å magen börjar kännas lite

Min mage känns här med, är i v 18 (17+). Längtar till UL som är 5 nov, ska bli spännande att se den lilla krabaten.

 

[Melisen]

Vad bråkar ni om? Är det på grund av hormoner eller har ni ett dåligt förhållande? Ger bråket något? Eller är den en negativ spiral? Kan det undvikas?

Faktum är att vi nästan aldrig bråkar men i söndags var den absolut sämsta dagen för att vara oense om något, men vi har en fin förmåga att alltid reda ut och båda släpper det där och då Det är nog mycket hormoner och lite flyttstress.

Dom sista dagarna har varit mycket bättre och jag orkade med att rodda runt jobbkonferens mm helt ok. Det kanske vänder snart som du säger. Känns hoppfullt iaf

 

[Lamborghini]

Faktum är att vi nästan aldrig bråkar men i söndags var den absolut sämsta dagen för att vara oense om något, men vi har en fin förmåga att alltid reda ut och båda släpper det där och då Det är nog mycket hormoner och lite flyttstress.

Dom sista dagarna har varit mycket bättre och jag orkade med att rodda runt jobbkonferens mm helt ok. Det kanske vänder snart som du säger. Känns hoppfullt iaf

Toppen!!

 

[FengurLaugar]

Nu har jag haft det väldigt lätt även denna gång. Inget illamående alls och inte ont alls hittills. Det värsta är tröttheten. Men jag har ändå ork om jag verkligen bestämt mig för något Som igår så jobba jag som vanligt 8-17, iväg på gympa med dottern, laga mat till mig själv och matlador till idag, sen duscha och natta dottern. När hon lagt sig gick jag ut och red ett pass på hästen, skotta skit och fixa mat och tog in hästarna. Men att tröttheten blivit mindre tycker jag nog inte trots att jag är i v 22 och äter 2 tabletter Niferex/dag.

 

[Magnum]

Luuuugn. Vagn behöver du inte börja fundera över ännu på ett par veckor (och då har du ändå väldigt gott om tid).
Bb-väskan är det eeeeeeviiigheter innan du behöver bekymra dig om
Du har (troligen) mer än 2/3 kvar av graviditeten, det är luuuugnt.

Ja jo, jag kan nog tagga av lite Det är långt till Maj även om dagarna verkar gå obeskrivligt fort fram!
----------------------------------------

Fö hoppas jag illamåendet vänder snart, har hela tiden mått illa, men nu mår jag illa så jag kräks , inte var dag men framförallt när jag är ledig från jobbet, som idag
Jag jobbar ändå som kock, vilket det går hur bra som helst, rensa golvbrunnar eller hantera alla möjliga konsistenser eller lukter. Inga problem, men samma sak hemma är tydligen nåt helt annat.

Jag triggar ulkningar på lite vad som och kattmatsburken eller att håret ligger lite för nära på halsen är nog. Jag är kräkmagad för typ allting och imorse räckte det med att se ett hårstrå i toan Vanligtvis tål jag typ allt..

 

[Imogen]

Jag har börjat få som stickningar i höfter och ljumskar ibland. Hoppas det inte är början på något värre..

Annars tycker jag att illamåendet har börjat släppa här också, det kommer mer då och då istället för ett konstant illamående. Men där har jag iaf varit lyckligt lottad att jag sluppit spy var och varannan dag. Gick in i vecka 14 igår och börjar räkna ner mot RUL. (Även om det är ett tag kvar såklart).

 

[FengurLaugar]

BF-Lista
Mars
1 Mars, Lamborghini, 2:a barnet
2 Mars, FengurLaugar, 2:a barnet
11 Mars Girasol, 5:e barnet, flicka
17 Mars Jast, 1:a barnet, pojke
20 Mars, Rhinos, 1:a barnet
27 Mars, carmarnic, 2:a barnet
28 Mars, Olina, 1:a barnet
April
1 april, Vilse, 2:a barnet
3 april Lo_, 1:a barnet
4 april, Smulu, 2:a barnet
5 april, Glittra, 1:a barnet
8 april, Tassetass, 1:a barnet
10 april, Elisha, 1:a barnet
16 april, Melisen, 1:a barnet
20 april Comatose, 1:a barnet
26 april Imogen, 1:a barnet
26 april, Gesska, 2:a barnet
27 april, Jazzen, 1:a barnet
Maj
7 maj, Magnum, 1:a barnet
11 maj, Sinus, 1:a barnet
17 maj, Lime, 1:a barnet
21 maj, Magzzan 2:a barnet
22 maj, 1887, 1:a barnet



Tar med listan så den inte kommer för långt bak

 

[vilse]

Har rul om 1.5, börjar bli nervöst

Egentligen ganska knast, jag är inte alls den oroliga typen under graviditeten (eller efteråt), men inför UL är jag alltid nervös. Varför vet jag egentligen inte, jag har ju känt lillknodden sparka (även om det inte är jätteofta), så all statistik säger ju att den lever och mår bra där inne. Men ja, nervös är jag ändå.

Har dessutom en vän som brukar sanndrömma, och hon är osäker denna gången på om det är tjej eller kille. Hon har även vissa misstankar om att det är tvillingar (<-- HJÄLP!!)
Har ju gjort ett vul i v8, och då var där bara en, åtminstone vad man såg.... (min mamma påpekade så fint att det är lätt att de gömmer sig bakom varandra så tidigt, och eftersom det bara var ett väldigt snabbt vul så finns risken att man missat nr 2 iså fall. :P )
Har dessutom tvillingar i släkten (rakt ovanför mig i släktträdet), så chansen/risken finns där


Och efter att ha skrivit detta - nu inser jag varför jag är så förbaskat nervös denna gången

 

[Girasol]

Har rul om 1.5, börjar bli nervöst

Egentligen ganska knast, jag är inte alls den oroliga typen under graviditeten (eller efteråt), men inför UL är jag alltid nervös. Varför vet jag egentligen inte, jag har ju känt lillknodden sparka (även om det inte är jätteofta), så all statistik säger ju att den lever och mår bra där inne. Men ja, nervös är jag ändå.

Har dessutom en vän som brukar sanndrömma, och hon är osäker denna gången på om det är tjej eller kille. Hon har även vissa misstankar om att det är tvillingar (<-- HJÄLP!!)
Har ju gjort ett vul i v8, och då var där bara en, åtminstone vad man såg.... (min mamma påpekade så fint att det är lätt att de gömmer sig bakom varandra så tidigt, och eftersom det bara var ett väldigt snabbt vul så finns risken att man missat nr 2 iså fall. :P )
Har dessutom tvillingar i släkten (rakt ovanför mig i släktträdet), så chansen/risken finns där


Och efter att ha skrivit detta - nu inser jag varför jag är så förbaskat nervös denna gången

Vad spännande!

 

[vilse]

Vad spännande!

Det vet jag inte det

Hela min värld hade rasat samman om det visar sig vara tvillingar Jag hade fått sådan panik, "hur ska jag kunna vara föräldraledig med tvillingar samt en två åring?" "hur ska vi få plats i huset?? - Vi måste bygga ut!!!!!!!" *panik panik panik*


(Sen när jag väl panikat och sprungit färdigt så hade jag insett att det nog är den störta gåvan man kan få - tänk två små kottar, dubbelt så sött, dubbel lycka, dubbelt av allt )

Jepp, jag kan bara se allt svart-vitt om något oväntat inträffar Efterhand som tiden går blir kommer där fler och fler gråzoner