Vårföräldrar 2015 #5

Annars var vi uppe med tuppen idag, HM hade clubevent så 7:30 var vi på plats jag och barnen och handlade (för mycket ):D
Varför älskar jag shopping för :D

Det är alldeles för kul med klädshopping :nailbiting:
Borde belägga mig själv med shoppingförbud men det är ju svårt när de växer så fort och ständigt behöver nya kläder.

:angel:
 
Vilken spännande men intensiv period hon befinner sig i. Härligt att hon är på glatt humör. När de kommer i sådana utvecklingssprång är det svårt att hänga med i svängarna och tillgodose barnens nya behov. Märker till exempel att sonen har fått en mycket starkare vilja, vilket kan kräva en hel del energi från min sida ;).

Ja det svänger så man nästan riskerar whiplashskador. O_o

Igår kväll somnade hon i sin spjälsäng som vanligt, men efter första matningen vid ett-tiden fick hon ligga med mig istället. Åt igen först vid halv sex och sov sedan till runt halv nio, så det var en bättre natt jämfört med tidigare i veckan men hon sover fortfarande rätt oroligt.

Under dagen har hon varit på ett strålande humör, lekt med allt hon kommit åt och verkar allmänt i bättre balans. Sov en stund i vagnen på förmiddagen och nu sover hon igen sedan 40 minuter tillbaka. Nu är det bara hennes aptit (dagtid dvs) som saknas. :p
 
För någon vecka sen skrev jag om hur sonen alltid låg blickstilla när han sov... som att be om att det skulle ändras :D

Eller han ligger iofs fortfarande stilla när han sover. Men för att somna ska det bökas runt och liggas på tvären i sängen. Vi har ju fortfarande kvar nestet i sängen men det är tydligen jättebekvämt att ligga tvärs över.. Sparka mamma i magen är tydligen något som också måste göras medan man somnar :p

Vi har också haft lite stökiga nätter med många uppvak precis som @Tassetass de senaste veckorna. Men nu har det börja ordna upp sig. Senaste veckan har man till och med kunnat märka en liten rutin. Vi nattar sonen vid 20 i vår säng. Sen sover han där tills vi går och lägger oss då vi lägger över honom i hans säng. Han vaknar en eller två gånger under natten och vill äta, och sedan vid 7 vaknar han och tycker det är morgon. Alltid på solskenshumör och kan lätt ligga kvar och snacka , rulla runt och leka i vår säng i någon timme.
 
Här har det blivit väldigt tydligt att det är pappa som är stora favoriten när han kommer hem från jobbet! Om det är omväxlingen som förnöjer eller om pappa helt enkelt är bäst är lite oklart, men det spelar ju inte så stor roll. Underbart att se dem tillsammans är det i vilket fall :love:
 
Idag har vi roat oss med lite musikstund på biblioteket. Alla satt i ring, sjöng låtar med rörelser till och rabblade ramsor. Sonen tyckte att det var jättekul så dit går vi definitivt igen. Sen har han varit jättehärlig hela dagen. Det märktes att han behövde den stimulansen.

Nu kan han dessutom nääästan sitta utan stöd. Det går så länge han koncentrerar sig, men helt plötsligt blir han exalterad över något som ligger utom räckhåll och då slänger han sig efter det, utan att tänka på konsekvenserna. Det gäller att hålla lite koll så att han inte dyker med huvudet före.

Det är verkligen en härlig tid nu, men ställer höga krav på oss föräldrar. Han gnäller ofta nu utan att vi har någon aning om vad det är han vill och han sover oroligt. Vi försöker få honom att äta lite mer sällan på natten, så huruvida det är det som är orsaken låter jag vara osagt, men i natt vaknade han säkert 4-5 gånger utan att vilja ha mat. Det har han börjat göra för någon vecka sedan.
 
Det är verkligen en härlig tid nu, men ställer höga krav på oss föräldrar. Han gnäller ofta nu utan att vi har någon aning om vad det är han vill och han sover oroligt. Vi försöker få honom att äta lite mer sällan på natten, så huruvida det är det som är orsaken låter jag vara osagt, men i natt vaknade han säkert 4-5 gånger utan att vilja ha mat. Det har han börjat göra för någon vecka sedan.

Det kan säkert spela in. Jag vet inte riktigt hur de små är programmerade, om de endast vaknar för att de är hungriga eller om de liksom vaknar "för säkerhets skull" för att se till att få i sig mat tillräckligt ofta, om du förstår hur jag menar. Eller så vaknar han helt enkelt för att han är van att vakna. I vilket fall är det ju jobbigt att ställa om sömnvanorna, märktes tydligt på L hur jobbigt det var för henne när hon började utveckla någon sorts dygnsrytm då hon blev trött om kvällarna.
 
Vår lilla minijuvel har börjat med hemska läten när hon försöker tala om att hon är trött eller hungrig! Man blir döv! Och hon är ingen sån unge som man kan stoppa in nappen på som ljuddämpare som storasyster var utan det är att försöka göra henne till freds på annat sätt :p Det är inte regelrätt skrik utan nåt yl-skrik-se-och-hör-mig-jag-vill-nåt läte ;) Så hon är inte ledsen eller arg för ansiktsuttrycket är som vanligt fast ungen låter hemskt haha!
 
Hmm...

Bild på L, 4 månader:

11885652_622211481253869_1175133875420075400_o.jpg


Bild på L, 5 månader:

12001049_637844929690524_6600880058161561857_o.jpg


:D
 
Now it´s done..

Nu hade vi absolut inte ork att vänta på något morgontest. :angel: Så vi testade igår kväll redan.
Men det verkade ändå rätt onödigt att vänta, testet visade sitt svar ganska omedelbart ändå. Svaret visade sig heller inte vara någon direkt överraskning för någon av oss, trots förnekelsen senaste veckan :o
Så enligt mina högst amatörmässiga beräkningar kommer sonen få en så kallad psedotvilling när han är 12,5 månad gammal.:nailbiting::banana:

Vi är mycket glada, men samtidigt lite skärrade, lite rädda och rätt chockade :p Ett syskon så tätt var inte alls planerat, men vi börjar landa i saken och det känns ganska rätt ändå. Faktum är att ppillren ligger på rumsbordet och väntade på mensens första dag som aldrig kom. :grin:
Jag kommer nog dock behöva några extrasamtal med BM då jag har sonens förlossning så färskt i minnet att jag är lite rädd för maj månad redan nu :cool: Men jag är ivrigt påhejad av syster och mamma som är de enda som vet hittills, jag kunde ju inte hålla mej :laugh: Min mamma fick också barn inom ett och ett halvt år och dementerade allt man läser om hur sjuuukt jobbigt det är:meh:. För det är alldeles underbart OCKSÅ! :love:
 
Now it´s done..

Nu hade vi absolut inte ork att vänta på något morgontest. :angel: Så vi testade igår kväll redan.
Men det verkade ändå rätt onödigt att vänta, testet visade sitt svar ganska omedelbart ändå. Svaret visade sig heller inte vara någon direkt överraskning för någon av oss, trots förnekelsen senaste veckan :o
Så enligt mina högst amatörmässiga beräkningar kommer sonen få en så kallad psedotvilling när han är 12,5 månad gammal.:nailbiting::banana:

Vi är mycket glada, men samtidigt lite skärrade, lite rädda och rätt chockade :p Ett syskon så tätt var inte alls planerat, men vi börjar landa i saken och det känns ganska rätt ändå. Faktum är att ppillren ligger på rumsbordet och väntade på mensens första dag som aldrig kom. :grin:
Jag kommer nog dock behöva några extrasamtal med BM då jag har sonens förlossning så färskt i minnet att jag är lite rädd för maj månad redan nu :cool: Men jag är ivrigt påhejad av syster och mamma som är de enda som vet hittills, jag kunde ju inte hålla mej :laugh: Min mamma fick också barn inom ett och ett halvt år och dementerade allt man läser om hur sjuuukt jobbigt det är:meh:. För det är alldeles underbart OCKSÅ! :love:
OJ!
 
Ska jobba idag igen och maximerar umgänget såhär på morgonen ;). Vet att hon har det superbra och att hennes pappa tycker det är jättekul med ensamtid med henne men det blir ju lite längtan :arghh:.
 
Det här med amning alltså :love: Nog för att det var en jävla kamp i början men när alla gravidkilon rinner av utan ansträngning så känns det gött (ja förutom att det såklart är bra på massa sätt säkert men nu är jag bara egoistisk ). Har ätit vad jag vill sen hon kom och tränat ehm. ... sparsamt skulle man kunna säga och ligger under inskrivningsvikten. Men nu går jag ner en bra bit över 1kg i veckan så måste ösa på med mat men det är lyxproblem för mig, älskar mat :p

Var förövrigt precis lika för min bästa kompis som också helammar, efter 4 månader så försvann allt det sista från graviditeten på ett par veckor. Är det så här för dom flesta?? Varför har ingen sagt nåt i så fall, så många kroppstankar en hade blivit besparad!
 
Det här med amning alltså :love: Nog för att det var en jävla kamp i början men när alla gravidkilon rinner av utan ansträngning så känns det gött (ja förutom att det såklart är bra på massa sätt säkert men nu är jag bara egoistisk ). Har ätit vad jag vill sen hon kom och tränat ehm. ... sparsamt skulle man kunna säga och ligger under inskrivningsvikten. Men nu går jag ner en bra bit över 1kg i veckan så måste ösa på med mat men det är lyxproblem för mig, älskar mat :p

Var förövrigt precis lika för min bästa kompis som också helammar, efter 4 månader så försvann allt det sista från graviditeten på ett par veckor. Är det så här för dom flesta?? Varför har ingen sagt nåt i så fall, så många kroppstankar en hade blivit besparad!

För vissa är det så, för andra är det på annat vis. Jag känner folk som gått upp i vikt medan de ammat, andra har inte kunnat förhindra icke-önskad viktnedgång hur mycket de än ätit.

Och allt är förstås heeeelt normaaaaalt. :D
 
Det kan säkert spela in. Jag vet inte riktigt hur de små är programmerade, om de endast vaknar för att de är hungriga eller om de liksom vaknar "för säkerhets skull" för att se till att få i sig mat tillräckligt ofta, om du förstår hur jag menar. Eller så vaknar han helt enkelt för att han är van att vakna. I vilket fall är det ju jobbigt att ställa om sömnvanorna, märktes tydligt på L hur jobbigt det var för henne när hon började utveckla någon sorts dygnsrytm då hon blev trött om kvällarna.
Ja, han är ju van vi att få ta bröstet när han vaknar till, så det är fullt förståeligt att han inte är tillfreds med de nya rutinerna. Men vi ska försöka vara konsekventa. Redan i natt märkte vi en klar förbättring :).
Så söt din dotter är förresten, men det vet du ju såklart ;).

@Melisen jag har gått ner alla mina kilon utan att behöva anstränga mig fysiskt (mina träningspass går inte riktigt enligt planerna ;) ). Är hungrig nästan konstant så gissar att amningen tar en hel del energi.
 
Det här med amning alltså :love: Nog för att det var en jävla kamp i början men när alla gravidkilon rinner av utan ansträngning så känns det gött (ja förutom att det såklart är bra på massa sätt säkert men nu är jag bara egoistisk ). Har ätit vad jag vill sen hon kom och tränat ehm. ... sparsamt skulle man kunna säga och ligger under inskrivningsvikten. Men nu går jag ner en bra bit över 1kg i veckan så måste ösa på med mat men det är lyxproblem för mig, älskar mat :p

Var förövrigt precis lika för min bästa kompis som också helammar, efter 4 månader så försvann allt det sista från graviditeten på ett par veckor. Är det så här för dom flesta?? Varför har ingen sagt nåt i så fall, så många kroppstankar en hade blivit besparad!

Jag är en sån person som inte går ner i vikt av att amma så det funkar inte på alla.
Har helammat båda mina barn i ca 6 månader och de sista 6-7 kilona har suttit stadigt hela tiden tills jag slutat amma och då har de börjat försvinna istället.
 
Now it´s done..

Nu hade vi absolut inte ork att vänta på något morgontest. :angel: Så vi testade igår kväll redan.
Men det verkade ändå rätt onödigt att vänta, testet visade sitt svar ganska omedelbart ändå. Svaret visade sig heller inte vara någon direkt överraskning för någon av oss, trots förnekelsen senaste veckan :o
Så enligt mina högst amatörmässiga beräkningar kommer sonen få en så kallad psedotvilling när han är 12,5 månad gammal.:nailbiting::banana:

Vi är mycket glada, men samtidigt lite skärrade, lite rädda och rätt chockade :p Ett syskon så tätt var inte alls planerat, men vi börjar landa i saken och det känns ganska rätt ändå. Faktum är att ppillren ligger på rumsbordet och väntade på mensens första dag som aldrig kom. :grin:
Jag kommer nog dock behöva några extrasamtal med BM då jag har sonens förlossning så färskt i minnet att jag är lite rädd för maj månad redan nu :cool: Men jag är ivrigt påhejad av syster och mamma som är de enda som vet hittills, jag kunde ju inte hålla mej :laugh: Min mamma fick också barn inom ett och ett halvt år och dementerade allt man läser om hur sjuuukt jobbigt det är:meh:. För det är alldeles underbart OCKSÅ! :love:

Wow! :D
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Det känns fortfarande overkligt, men ni här vet ju redan om det iallafall! Jag hoppas på att få sällskap i tråden, men annars får jag...
2
Svar
34
· Visningar
2 070
Gravid - 1år Vår son är 8 månader nu och sedan en tid tillbaka har vi börjat försöka introducera riktig, vanlig mat till honom. Med dottern körde vi...
Svar
9
· Visningar
494
Senast: gulakatten
·
Gravid - 1år Sonen blev 5 veckor i lördags, och har sen ett par dagar tillbaka börjat med något när han sover eller håller på att somna. Armarna åker...
Svar
1
· Visningar
659
Senast: Bufera
·
Övr. Barn Lite osäker på om tråden hamnar rätt nu, då frågeställningen gäller ett mera helhetsomfattande perspektiv än själva barndomen. Mod får...
5 6 7
Svar
127
· Visningar
7 137
Senast: Hajfisk
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp