Sv: vårföräldrar 2014
Det blir aldrig ett tredje barn i detta huset säger jag bara.
Har absolut inte de besvären som du jerseyko men det räcker ändå känner jag.
Mår illa hela tiden spyr dock oftast bara på kvällen och även morgon men ibland under dagen. Klarar inte ens tanken på att göra mat och vill knappt äta för då finns det något att spy, mår nästan jämt värre efter en stund efter maten nämligen, under min förra grav så spydde jag konstant till månad 5 nångång men kommer inte ihåg riktigt när det började och trodde det var helt normalt och var nöjd med all viktnedgång istället för viktuppgång men i efterhand förstått att jag borde sagt till om det. Hoppas det inte blir så igen bara fast då lär jag absolut be om sjukskrivning denna gången. Nu mår jag dock illa typ hela tiden och vill helst inte gå upp ur sängen. Även väldigt trött och känner mig som den värsta mamman som finns
Djuren får nöja sig med bas skötsel bara orkar inte mer
usch mår så dåligt över att vara sådan här, är egentligen en som älskar att gå och pula ute på gården och med mina djur. Just nu känner jag att jag hade velat haft hästarna inackorderade istället för att ha allt det på min rygg, sambon kan inte heller hjälpa till där då han är allergisk så det är bara att fixa det. Han hjälper mig lite mer inne i huset än förra gången men han förstår verkligen att man mår som man gör, får ofta höra, jag är också trött, ja tänk om det vara hade varit trötthet. Kommer att be om några tabletter mot illamåendet för detta funkar inte & sist vet jag tillslut att jag testade åksjuketabletter och det funkade ej, däckade direkt på dom så får be om något annat. Har varit hemma denna veckan hittills. Men annars på jobbet så stressar jag en del och framåt eftermiddagen mår jag så dåligt så det är inte sant, sånt tryck över bröstet blandat med värsta illamåendet sen blir jag helst liggande när jag kommer hem vilket går ut över min lilla tjej, sambon jobbar sen är det träning som gäller för honom så har så dåligt samvete för henne, sen jobbar han mycket helger med tyvärr
Men jag ser fram emot att äntligen få ett till litet barn, en ny person att lära känna men hoppar gärna över de här 9 jädra hemska månaderna. Sen hoppas jag att livet kommer hanka sig fram på ett någelunda bra sätt och att jag kommer klara av att ha kvar mina älskade hästar trots två barn. Har inga barnvakter att tillgå nämligen, farmor och farfar (separerade dock) bor många mil bort och min klippa till mor dog tyvärr alldeles för tidigt -12 och min pappa vågar väl snart ha min treåring men kommer ju ta säkert 3 år innan han vågar ha den lill* han jobbade jämt när vi var små så han har noll erfarenhet utav småbarn.
Undra hur konstigt detta blev skrivet nu tro?