Sv: vårföräldrar 2014
Jag förstår precis hur du känner dig! Jag har mått pyton de tre första månaderna med alla tre barnen, spydde dygnet runt med typ tio min mellanrum under nio veckor, och sedan följde någraveckor där det var bättre men ändå illamående och sådär grådassigt. Med tvåan hade jag dessutom bihåleinflammation i början.
Jag blev sjukskriven alla gångerna, fick starkare mediciner (lergigan comp och primperan) och nu under tredje graviditeten gick jag på akupunktur vilket faktiskt hjälpte. Så det finns ju lite hjälp att få.
Det är pest och man blir både deppig och trött och irriterad. Jag tänkte i omgångar att jag var dum i huvudet som utsatte mig för att må så dåligt, och varje gång har jag sagt till min man:" blir det missfall eller så så ska du veta att det inte blir någon mer unge,för det här gör jag inte om!" .
Som tur är glömmer man fort när det är över, och sen har jag mått toppen under resten av graviditeterna. Och nu när jag sitter här med mina tre flickor (4,5 år, 3 år och 2 veckor gamla) sådan jag säga att det är såååå värt det och jag skulle till och med kunna gå igenom det igen!
Lycka till och håll ut, förhoppningsvis mår du bättre snart!
Jag förstår precis hur du känner dig! Jag har mått pyton de tre första månaderna med alla tre barnen, spydde dygnet runt med typ tio min mellanrum under nio veckor, och sedan följde någraveckor där det var bättre men ändå illamående och sådär grådassigt. Med tvåan hade jag dessutom bihåleinflammation i början.
Jag blev sjukskriven alla gångerna, fick starkare mediciner (lergigan comp och primperan) och nu under tredje graviditeten gick jag på akupunktur vilket faktiskt hjälpte. Så det finns ju lite hjälp att få.
Det är pest och man blir både deppig och trött och irriterad. Jag tänkte i omgångar att jag var dum i huvudet som utsatte mig för att må så dåligt, och varje gång har jag sagt till min man:" blir det missfall eller så så ska du veta att det inte blir någon mer unge,för det här gör jag inte om!" .
Som tur är glömmer man fort när det är över, och sen har jag mått toppen under resten av graviditeterna. Och nu när jag sitter här med mina tre flickor (4,5 år, 3 år och 2 veckor gamla) sådan jag säga att det är såååå värt det och jag skulle till och med kunna gå igenom det igen!
Lycka till och håll ut, förhoppningsvis mår du bättre snart!