Vår hund attakerade lillasyster!!!

Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Jag tycker snarare problemet är att det ser för lätt ut.
Ceacsar klarar av att styra upp det, det gör han. Men när folk hemma i tvsofforna går ut och försöker göra om det - då kan det sluta rejält illa.
Då är Viktoria dominatrix betydligt bättre eftersom hon jobbar mindre med konfrontationer så klarar tant Agda 78 och Pelle 14 att apa efter utan besök på akuten.
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Oavsett du vill inse det eller inte, så existerar det en hel del hundar som är mentalt skräp!

Det är inte så svartvitt att en hund blir alltid till vad man gör den.


Måste bara säga att du har otroligt bra åsikter och inställning till hundar och hundmänniskor.

Om fler vore som du skulle vi ha bättre hundar!

Precis som det existerar en hel del mentalt skräp inom de flesta djurarter och för all del människor :D eller kankse man skall säga :cry:

TS: Jag håller med alla de som säger AVLIVA! Det är inte ett nafs eller ett morrande du berättar om. Utan en attack som dessutom upprepas.

/Åsa som inte skulle tveka att avliva min hund om den gjorde samma sak, eller någon av mina hästar, katter eller höns
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Tycker att man ska skydda sina hundar från barns tanklösa beteende bättre än så. En unge som är gammal nog att krypa fram till en hund, peta den i ögonen och lugga den i pälsen ska inte lämnas obevakad med en hund för en sekund.

Skulle aldrig utsätta min hund för det.

Ditt exempel är väldigt typiskt för hur dessa situationer ofta går till. Föräldrars bristande uppsikt över barnen resulterar i att barnen beter sig oacceptabelt mot hunden, som förväntas stå ut med vilken misshandel som helst av ungen. De hundar som inte gör det, utan blir rädda eller arga av den kränkande behandlingen och biter ifrån, straffas sen med döden.

I mina ögon är det föräldrarna som ska ha rejält med pisk.

Jag skulle aldrig utsätta mitt BARN för det!!!

Men trots det så kan det i ett obevakat ögonblick bli så och då skall man ha ett så bra psyke på sin hund att man inte riskerar livet på sitt barn. Hunden skall ju trots allt vara den lägsta i rang i familjen.

Hundar kan faktiskt välja att gå undan från barnet som gör ngt dumt. Precis som katter oftast gör. Gömmer sig eller springer undan! Att anfalla skall inte finnas i deras värld!

/Åsa
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

J

Hundar kan faktiskt välja att gå undan från barnet som gör ngt dumt. Precis som katter oftast gör. Gömmer sig eller springer undan! Att anfalla skall inte finnas i deras värld!

/Åsa

Hmm vi är fler än ett par som blivit rivna av katter när vi var småbarn. Att katter skulle gå undan i större utsträckning än hundar vet jag inte om jag håller med om.

En hund ska inte behöva gå undan för att vara ifred hela tiden. Har man nu barn och hundar ihop så får man nog fasiken se till att bägge ger fan i varandra.
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Skillnaden är att jag tror att den största och viktigaste delen av rehabiliteringen går på betydligt kortare tid än några år. Det handlar om att snabbt bryta ett mönster, och det ska inte ta mer än några dagar. Max några veckor. Hunden ska under denna tid ta ett stort kliv från att vara en obalanserad hund till att uppnå en mental balans.

Jag anser alltså inte att hundens "lidande" under en så kort tid motiverar en avlivning.

Det är mer än lathet som ställer till det naturligtvis. Okunskap hos ägaren är också en av hundens största fiender. Och finns inte viljan att förvandla okunskap till kunskap blir det problem.

Måste få fråga om det finns fler än jag som tittar på Cesars program?


fast det är inte alltid det tar ett par veckor att få bort de värsta problembeteendena. visst, med tillräckligt brutal bestraffning kan du kanske hindra hunden från att visa sina värsta sidor, men det är fortfarande en mycket farlig hund.

att du är fantastiskt duktig har vi nog alla förstått, men vad ska den okunniga barnfamiljen göra när deras hund plötsligt biter deras barn i ansiktet? ska de ha kvar hunden och hoppas på det bästa? tänka att "små barn har bra läkekött"? omplacera den till någon av alla de duktiga som står på kö för att ta hand om en aggressiv problemhund?

sedan tycker jag att det är bra fräckt att ifrågasätta escodobes beslut att avliva sin hund. hade du läst lite fler trådar här hade du säkert insett att escodobe vet vad hon gör.
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Jag är mest nyfiken på hur många riktiga problemhundar ocra har rett ut, eftersom personen är så tvärsäker på att hän aldrig skulle misslyckas eller tvingas ge upp?

Ett av de stora problem för tex omplaceringshem är att det är svårt att hitta bra hem ens till de med smärre problem.
Agressivtet och större rädslor är det nära på hopplöst.
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Svarar cilla och escodobe i samma, eftersom ni ställt liknande frågor. Har aldrig påstått att jag är någon expert, eller att jag rett ut en massa problemhundar. De hundar jag haft, har jag lagt en bra grund för ända från början, sedan tagit småproblem allt efterhand så att de aldrig behövt utvecklas till stora problem.

Men jag är en problemlösare i alla situationer med djur, hundar såväl som hästar. Jag förebygger problem genom att förutse och träna i förhand, tar itu med problem som ändå visar sig allteftersom de uppstår och skulle gör det som krävs för att lösa problemet, oavsett om de är mentala eller fysiska. Skulle en situation uppstå som jag just då står handfallen inför, skulle jag inte spara varken pengar eller möda för att på kortast möjliga tid hämta in den kunskap och praktiska träning jag behöver för att lösa problemet, och under tiden skydda mig själv och andra från bakslag och "missöden".

Jag har förmånen att vara nära vän med en mycket duktig hundmänniska, som både arbetar som tränare och som arbetar med omplacering och rehabilitering. Vi diskuterar hennes fall ingående (hon för att hon uppskattar ett bollplank, jag för att jag har ett brinnande intresse för hundar och hundars mentalitet). Genom de 15 år jag på nära håll tagit del av hennes arbete och framgångar har jag fått en hel del insikt i frågan.

Omplacering kan vara ett alternativ, men då är kraven på det mottagande hemmet naturligtvis oerhört höga. Vad gäller problemhundar i barnfamiljer vore mycket vunnet på att föräldrar lär sina barn RESPEKT för hundar, samt har noga koll fram till att detta är möjligt (barnens ålder). Ännu bättre, vilket jag tycker är bäst, är att folk tänker efter före. Före de överhuvudtaget skaffar hund, så att de skaffar en hund de kan förmodas klara av och som passar in i dess livsstil. Något som upprör mig mycket är alla som vill ha en "tuff" hund (som pittförlängare?" och sedan blir skraj och förvånad så fort det blir problem... då är det ju jättebra att kunna sätta en spruta i hunden så löser man problemet (obs ironi).

Tänker man skaffa barn kanske man inte ska skaffa hund, alternativt om man har hund kanske man inte ska skaffa barn om man inte tror sig kunna få hund och barn att fungera ihop. Vet att alla föräldrar kommer att förfasa sig över den sista meningen, men jag orkar inte bry mig. Både hund och barn är nånting man aktivt väljer att ha, eller inte ha, så det går ju faktiskt att planera.

Avslutningsvis, jag har alltså aldrig påstått att jag ÄR en expert på alla typer av hundproblem, men jag kan lova att jag, om jag tvingas till det, kommer att BLI expert på just den typ av problembeteende som mina eventuella framtida hundar kan tänkas uppvisa.

Till Cilla: jag har aldrig använt brutala metoder, så din slutsats om att det enda sätt att bryta ett problembeteende med brutala metoder säger mer om dig än om mig. Jag tror tvärtom att brutalitet endast skapar mer aggression.

Vidare får du tycka att jag är fräck som vågar ha en åsikt (ang Escodobe), men det får du gärna tycka. Jag brukar inte ändra mina åsikter för att passa in.
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Med andra ord så påstår du att jag INTE gjort tillräckligt.
Tro mig, det stämmer inte.
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Med andra ord så påstår du att jag INTE gjort tillräckligt.
Tro mig, det stämmer inte.

Vad skönt att höra. Då är ju allt frid och fröjd, utom naturligtvis för hunden, som endast fick leva ungefär en fjärdedel av sitt liv. Jag vill inte vidare kommentera ditt beslut och vad som föregick det, eftersom jag aldrig kan få veta hur hunden var, reagerade, vad du gjorde och inte gjorde.

Någon tidigare skrev att döda hundar inte lider, men det är bland det dummaste argument jag vet (i detta läge). Då borde vi ju avliva våra hundar redan när de är valpar för att de inte ska utsättas för lidande. Ännu bättre att inte tillåta hundar att leva överhuvudtaget.

Livet innebär, både för människor och djur, bra perioder blandade med sämre (avseende både fysik och psykisk status). Vill vi inte utsätta dem vi "älskar" för livet så borde de första vi avlivar (eller inte sätter till världen) vara våra barn. Cilla t ex som tycker att jag sätter principer före hundens bästa (när mina principer i själva verket ÄR hundens bästa), vad gör du den dag dina barn (om du har några) hamnar i en depression? Eller slår ett annat barn i ett raseriutbrott? Hoppas du är konsekvent i detta läge och inte utsätter dina barn, som inte mår bra, för mer lidande utan avslutar det hela. För då slipper de ju lida... (obs, den sista meningen är ironi, för personligen tycker jag inte att man löser problem med vare sig djur eller barn genom avlivning).

Avlivning som utväg missbrukas enormt. Avlivning är en välsignelse att ta till för att ett obotligt sjukt djur som inte längre har ett värdigt liv ska slippa lida. T ex när cancer börjar försvaga kroppen, eller andra tillstånd som inte går att behandla mer.

Det jag reagerade starkt på i denna tråd, när jag först läste igenom den, var att TS skrivit ett inlägg, som utan någon ingående eller insiktsfull analys, funderade kring en hund som bitit. En rad inlägg följde på detta där avlivning rekommenderades rakt av, utan frågor, analyser, tips osv. Det är detta jag menar med att avlivning missbrukas något kopiöst.
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

jag skulle oxå tagit bort hunden,,,,händer det 1 gg så är risken stor att det änder fler gånger,,,,,,att behålla hunden o ha stenkoll kommer nog hunden att känna sig mera osäker,,det känner den på sig att man har koll på den
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Hundar är djur inte människor.
Du går knappast omkring med dina barn i ett snöre och bestämmer ALLT i deras liv. Sen antar jag att du ger dina hundar vegetarisk hundmat, för hur kan du tycka det är okey att andra djur måste dö för att din hund ska få mat.
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Föräldrar kanske borde gå omkring med sina barn i snöre. Strikt ansvar för vad barn ställer till med, åtminstone upp till 18 års ålder, skulle nog få tummen ur röven på många föräldrar. Vilken rätt har föräldrar att utsätta sin omgivning för ungarnas framfart, medan en hund inte har ngt existensberättigande när den faller utanför ramen? Läs vilken tidning som helst så hittar du gott om skräckexempel på skadegörelse, misshandel, mobbing, stölder osv utförda av ungdomar under 18.

Barn har en betydligt större potential att ställa till jävelskap än hundar. Just därför väljer jag hundar före barn, dvs det är mitt personliga val.
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Det jag reagerade starkt på i denna tråd, när jag först läste igenom den, var att TS skrivit ett inlägg, som utan någon ingående eller insiktsfull analys, funderade kring en hund som bitit. En rad inlägg följde på detta där avlivning rekommenderades rakt av, utan frågor, analyser, tips osv. Det är detta jag menar med att avlivning missbrukas något kopiöst.

Och i samma anda "passar du på" att fördöma alla andra som också någon gång tagit bort ett djur pga mentala problem. Oavsett vad, hur länge eller till vilket pris de har gjort sitt bästa.
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

:D
Hmm vi är fler än ett par som blivit rivna av katter när vi var småbarn. Att katter skulle gå undan i större utsträckning än hundar vet jag inte om jag håller med om.

Min uppfattning är att katter verkligen i första hand går undan. Speciellt mot små barn.


En hund ska inte behöva gå undan för att vara ifred hela tiden. Har man nu barn och hundar ihop så får man nog fasiken se till att bägge ger fan i varandra.

Jag håller med dig. Men om man har barn vet man också hur svårt det är att ha sekundpassning. Och man skall ju inte behöva ha andan i halsen att hunden skall hugga barnet, den mentaliteten på min hund vill i alla fall inte jag ha! Då tycker jag inte att man skall ha kvar hunden. Både för hunden och för barnets skull.
/Åsa

Åh att man måste skriva lite här också.....
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

detta var något av det mest sanslösa jag läst på länge, men din övertro till dig själv vittnar om din okunnighet. jag hoppas att du någon gång lär dig, men att du slipper den hårda vägen.
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Föräldrar kanske borde gå omkring med sina barn i snöre. Strikt ansvar för vad barn ställer till med, åtminstone upp till 18 års ålder, skulle nog få tummen ur röven på många föräldrar. Vilken rätt har föräldrar att utsätta sin omgivning för ungarnas framfart, medan en hund inte har ngt existensberättigande när den faller utanför ramen? Läs vilken tidning som helst så hittar du gott om skräckexempel på skadegörelse, misshandel, mobbing, stölder osv utförda av ungdomar under 18.

Barn har en betydligt större potential att ställa till jävelskap än hundar. Just därför väljer jag hundar före barn, dvs det är mitt personliga val.

Du missar min poäng, att du jämställer djur och människor.
Det gör inte jag, och inte heller de allra flesta förståndiga personer.
Eller snarare, du jämställer HUNDARS värde med människor - eftersom du inte kan tänka dig avliva hundar men glatt matar hunden med djur som dött ebart för att bli mat.
Dubbelmoral.
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Tror dock att eran hund har ont i magen men bara för att den har det så har den ingen rättighet att flyga på en människa.
Människan är hundens flockledare.

Fast riktigt sådär tycker inte jag att man kan säga. En hund är ett djur, en levande individ som faktiskt inte alla gånger kan förklara för oss på andra sätt än att försvara sig.
Om en hund aldrig får protestera hur den än mår, hur ska vi då kunna veta att den mår skit? Det är deras sätt att tala om att något är fel och att vi gick över gränsen, precis som att en häst kan ställa sig på bakbenen när den har ont i ryggen.

Min hund har, de senaste två månaderna bitit mig ett par gånger. Inte allvarligt och inte med avsikt att göra mig illa, utan för att tala om för mig att det där gjorde ont.
Nu vet jag precis vad det är för fel på min hund, han blev skadad i mitten av maj i benet och är inte riktigt bra än. Han har väldigt ont ibland, och är lite granna understimulerad, eftersom att han har varit "sjukskriven" länge. (Det är en bc på ett år med mängder av energi som han inte riktigt kan göra av med utan att få väldigt ont)
Han har bla huggt när jag har kommit åt benet av misstag.

Är det HANS fel då menar du? Ska han avlivas för att han mår dåligt och försöker att tala om det? Har jag ett DÅLIGT ledarskap över min hund, bara för att han markerar?

Jag vet, att jag har en bra relation med min hund. Vi arbetar bra tillsammans, och vi respekterar varandra. Han har ett gott förtroende för mig, men ibland får han ont. Menar du på fullaste allvar att han inte får nafsa efter mig när jag gör någonting mot honom som uppenbarligen gör ont?
 
Sv: Vår hund attakerade lillasyster!!!

Vart har jag skrivit att jag matar mina hundar med döda djur? Du drar egna slutsatser hej vilt. Innan du dömer mig för dubbelmoral bör du väl ha något överhuvudtaget att grunda detta uttalande på?
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
4 077
Senast: __sofia__
·
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 828
Senast: Imna
·
Övr. Hund Min tollare fyller 2 år i slutet av mars. Han är en underbar hund med mycket energi och glädje. Vårt (eller egentligen mitt) problem är...
2 3
Svar
50
· Visningar
9 668
Senast: AlmostEasy
·
Relationer Skapade nytt nick då jag känner att jag behöver prata av mig och få lite mer stöd utifrån av den här situationen.. Har varit med en man...
2
Svar
22
· Visningar
2 487
Senast: Puffen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp