Så var hon äntligen hemma!!
Efter 10 timmar på färjan till Polen för oss och 8 timmar i bilen för valparna så möttes vi äntligen i Gdynia!
Kärlek vid första ögonkastet
Vilka tuffa valpar! Jag tog med hennes bror till Sverige med och mötte upp hans nya ägare, det var skönt att de hade varann genom hela resan.
Speciellt hanen var det fart i!
Han tog komadot direkt och visade oss alla vägen
Vår tjej höll sig bakom brorsan.
Upp på färjan är det ju flera övergångar med plåt och det låter läskigt med alla väskor som dras osv men det bekom inte dem ett dugg utan de travade glatt över! De åkte till och med hiss utan några bekymmer.
Hälsade på alla som ville prata med dom med kramar och pussar.
I hytten busade vi lite innan läggdax och de höll sig så gott de kunde, kissade inte förrän på natten.
Min mamma som inte alls är speciellt förtjust i djur blev lite kär i dem
Uppfödaren är väldigt trevlig.
Hon blev helt förstörd när vi åkte, tårarna sprutade och vi kunde verkligen känna att de har haft en super bra uppväxt
Väl hemma så hälsade vi på alla djur, hästarna är skit konstiga djur.
Katter har hon nog aldrig träffat innan märkte vi, fy tusan så roliga att jaga! Super spännande!
Vår andra hund däremot är inte alls imponerad av att få hem en valp
Absolut inte av en boxer som boxar på henne med sina stora tassar
Det morras och tjuras en hel del...
Har ni några tips på hur man ska få dom att acceptera varann lite smidigare?
Valpen visar ingen underkastelse alls mot den äldre när hon säger ifrån utan hugger tillbaka, blir skitarg och ska kasta sig över den gamla...
Där en nog en nackdel med att ta hem en äldre valp, 4 månader, mot en 8 veckors bebis...
Antar att hon egentligen bara blir rädd så det är därför hon hugger tillbaka?
Eller kan hon redan vara så kaxig?
Hon verkar inte vara rädd för någonting...
Igår kväll när det var kolsvart i trädgården så rusade hon ändå nyfiket fram till alla saker som bara syntes som svarta skuggor i mörkret, andra valpar vi haft har tyckt att det har varit lite läskigt men inte denna donnan inte
Vi har endel att bita i, inkallningen står absolut högst upp på listan och den är nog inte helt enkel eftersom hon är lite äldre och har blivit mer självständig...
Sen är de väldigt ouppfostrade, hoppar upp mot köksbänken hela tiden, hoppar upp med tassarna på stolarna så hon når upp på bordet, äter nästan bara om jag matar henne med fodret i handen osv....