Vad väljer ni bort för att ha hund/ar?

[Silver Girl]

Det enda jag skulle vilja ha tillbaka är mina sovmorgnar.

Utan hund hade jag annars haft en mindre och billigare bil. Och nog gjort några rejäla långresor (t ex Rosa Bussarnas långa USA- resa som jag sneglat på i många år), men kan som det är nu utan problem åka ett par veckor då föräldrarna gärna passar med lite framförhållning, så det är inget jag egentligen saknar.
Och jag hade kunnat bjuda hem min systers familj där äldsta sonen är hundrädd. Men vi bor nära och kan ses uran hund hos dem och allihop hos mina föräldrar där planlösningen tillåter kompostgaller när vi äter och hunden inte får vara i soffan, så pojken kan sitta där.

 

[em-pirre]

Ett rent hem, utekvällar på restaurang, pengar till mat och kläder.

 

[Grazing]

Det enda jag känner att jag fått välja bort är väl egentligen denna spontana del att snabbt kunna åka iväg på saker och ting utan större planering.

 

[Tuggben]

* Sovmornar.
* Kvällsjobb, vilket kräver att jag är på jobbet tidigare och måste gå upp väldigt tidigt.
* Val av vissa bostäder. Jag behöver bo hyfsat nära ett bra hunddagis.
* Viss spontanitet - AW etc går inte om de föreslås samma dag

 

[hollypolly]

Resor.
Annars är jag glad att jag har hundarna. Så jag slipper springa på hm och fika och gå på bio.
Jag har det rent och fint hemma trots hundar och sova får jag göra exakt hur länge jag vill. Hundarna sover tills jag vaknar då

 

[Lena Furberg]

Min hund är gammal just nu och den tid han har kvar ska han inte behöva bo på något hundpensionat (fastän där finns ett superfint nära oss där han varit förut) utan vara hemma med oss. Så vi tar inga semestrar ihop som familj utan någon är alltid hemma med honom. Semestra får vi göra sedan.

 

[Tonto]

Typ en ren bil och kläder utan hundhår. Aldrig någonsin att det kommer in en Dalmatiner i huset igen. Förstör allt han rör med sin päls.

 

[Viva]

* Val av vissa bostäder. Jag behöver bo hyfsat nära ett bra hunddagis.

Egentligen samma här när jag tänker efter. Fast jag har inte hunddagis utan går hem, vilket jag kan eftersom jag bor så nära jobbet. När jag skulle flytta sökte jag bara i närområdet fast jag gärna bott mindre centralt. Sen känns det ju inte som någon jättestor uppoffring eftersom jag ändå trivs men det spelade ju in. Samma med mina raster, det är super att ha så nära hem samtidigt hade jag gärna sluppit stressen vissa dagar.

 

[niardasp]

Det enda jag känner att jag fått välja bort är väl egentligen denna spontana del att snabbt kunna åka iväg på saker och ting utan större planering.

Samma här. Allt annat fungerar ungefär som utan hund.

 

[Migo]

Alla hobbies som kräver att jag är hemifrån i mer än några timmar, och inte kan ha ett gäng hundar med mig. Tex ligger rollspelandet och lajvandet på hyllan, likaså dressyrridningen.

 

[Bulldoozer]

Ett städat hem . Förutom hundhåren så ser vårt hem ut som en småbarnsfamiljs, leksaker, mjukisdjur och alla soffkuddarna på golvet fast jag tycker jag konstant plockar undan. Ett dussin ben också och lill-fisen går och drar fram allt hon hittar och lämnar överallt, strumpor, skor, pet-flaskor, ja typ allt hon når att ta fram.
Nästa projekt är nog att träna nån av hundarna att plocka undan på golvet.. Det ser inte mycket bättre ut i trädgården heller. Sen så väljer vi att träna hundarna före att städa hemmet, vi väljer faktiskt de flesta aktiviteter före att städa hemma numera. När jag träffade maken var han lite av pedant men han har börjat släppa på det allteftersom åren gått.
I övrigt så berikar hundarna vårt liv, vi kan oftast fixa hundvakt utan problem och dra iväg om vi vill men väljer sällan att göra det. Nu i veckan åker vi iväg till agility-VM utan hundar .

 

[Red_Chili]

Jag väljer bort tokigt många jobb eftersom jag inte kan tänka mig att jobba med någonting som jag inte kan kombinera med hundägandet på ett sätt jag trivs med. Det gör även att jag alltid kommer anpassa boendet efter jobbet. Jag vill ha så nära hem att jag kan rasta hundarna på lunchen (om inte hundarna kan vara med på jobbet), och bo så att jag har nära till skog.

Jag väljer bort att äta lunch med kollegorna, trots att jag tycker mycket om att äta med dem (eller ja, umgås med dem öht).

Jag tvingas också välja bort att ha en rolig bil. Jag är en sådan där som drömmer om Lamborghinis och andra sportbilar och olika vrålåk. Jag tycker också mycket om små bilar, men stora hundar... (och nej, jag har inte råd att ha två bilar, tyvärr)

Sedan anpassas ju hela fritiden efter hundarna. De ska inte vara ensamma för mycket, de ska inte bara få sin aktivering utan även det "vanliga sociala" med mig (dvs, sitta i soffan och mysa tillsammans, leka tillsammans osv).

Å andra sidan, om jag inte haft hundarna så hade jag inte känt mig lika levande, inte lika glad osv. Om jag inte haft hundar hade jag antingen sysslat fullt ut med hästar istället (förutsatt att kroppen hållit för det), eller varit djupt deprimerad eller möjligen crazy cat-lady... Jag måste ha djur runt mig, har alltid haft det och känner att livet utan husdjur är tomt och meningslöst.

 

[Dentaku]

Jag har valt bort i princip alla andra fritidsintressen. Om jag inte hade hundar skulle jag med största sannolikhet rida regelbundet och kanske hålla på med musik och/eller teater som jag gjort tidigare. Men den ork jag har går åt till hundarna och det är inget jag är ledsen över. Jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt.

Kanske skulle vi rest mer om vi inte haft djur men jag är rätt nöjd som det är. Tack vare att min mamma ställer upp som hundvakt var vi faktiskt nyligen utomlands drygt en vecka och ironiskt nog är det just då jag brukar se till att underhålla min ridning. Sedan sitter ju jag och min man inte ihop vid höften, så det har hänt att en av oss sticker iväg någonstans medan den andra stannar hemma med djuren. Om vi bara vill gå ut och äta eller något annat som gör att vi är borta än kväll kan de vara ensamma hemma.

Min bror är allergisk och det är förstås lite besvärligt, i synnerhet som han bor långt bort med sin familj. Men det går att lösa med att vi bor i ett litet separat hus när vi hälsar på dem. Han bor hos min mamma när de är häruppe och eftersom vi bor nära henne kan hundarna vara hemma när vi träffas. Det är inte överdrivet krångligt. Det är nog mest sorgligt för mamma som vill ha alla sina barnbarn, både två- och fyrbenta hos sig.

 

[HeddaVovven]

Det jag känner blir svårt eftersom jag och sambon har sex hundar ihop är att åka på semester ihop eller dra iväg och hälsa på någon över helgen.
Hundarna är inte de lättaste att hantera så en eventuell hundvakt måste vara duktig och van.
Hittills har vi löst det så vi har en hundfri semestervecka ihop per år, annars åker vi aldrig någonstans över natten samtidigt utan en är kvar hemma och passar de hundar som är kvar.
Sen är hela övriga livet anpassat efter hundarna och vårt hundintresse (bruks och jakt).

 

[Killaloe]

Jag väljer bort det mest som innebär att jag inte orkar vara en bra hundägare, men det beror ju på hälsan snarare än hundägandet och det är mycket mer så nu när Svansson är äldre eftersom jag vill ta tillvaro på den tiden vi har.

Så innebär någon aktivitet att Svansson blir ensam mer än någon timme eller att han tvingas till mer än en vilodag pga min trötthet - ja då gör jag det helt enkelt inte om jag kan välja. Och jag saknar egentligen inte att göra saker för sakernas skull, jag saknar däremot min ork men det är ju en helt annan sak.

 

[lady_vip]

Just för tillfället väljer jag bort att byta jobb pga mina hundar, jag har nämligen dem med mig på jobbet. Nu är det inget problem eftersom jag älskar mitt jobb, men jag kan nog tendera att se mellan fingrarna med en hel del pga hundlösningen.
Jag tar inte heller hem folk spontant pga hundarna, för jag vill ha rent och städat när jag tar hem folk och rent krasst skitar hundarna ner i större utsträckning än om jag inte hade haft dem.

Annars tycker jag mest hundarna har fördelar. Jag har rest massor tack vare hundarna (utställningar, prov, tävlingar, parningar, kennelläger etc) och träffat massor av fantastiska människor på den vägen.

 

[Gnist]

Jag avstår nog inget alls pga mina hundar faktiskt

 

[Elegant machinery]

Spontanta AWs, utlandsresor och hårfria kläder skulle jag säga.

Handen på hjärtat vet jag inte hur många AWs jag hade gått på även om jag inte hade haft hund, nu har de flesta vännerna småbarn så de är inte heller ute längre. Vi har rest lite ändå, men det blir ju bökigare när man ska hitta hundvakt. Men utslaget på vad man får tillbaka så är det värt det!

 

[Sampi]

Antagligen fel ställe att fråga men lite inspirerad av liknande tråd på hästsidan.

Personligen känns det sällan som att jag väljer bort något, det är så här jag vill ha det. Det enda jag kan sakna lite är väl att resa (mer än inom Sverige till ställen där jag kan ha med hundarna), jag har ingen möjlighet (eller inte tillräcklig lust) att lämna bort dem en vecka. Min kära far anmärkte på detta första gången jag skaffade husdjur men valet att resa 1 vecka per år alternativt att ha djur i min närhet 52 veckor per år är egentligen inte ett val.

Om jag inte hade haft hundarna hade jag nog ridit istället (nu känner jag inte att jag har tid och pengar). Jag hade möjligen känt mig mer intresserad av ett förhållande, just nu känner jag mest att när tusan ska jag ha tid med det. Det handlar inte bara om hundarna i sig utan även att jag vill gå kurser/träningar vilket gör att tillsammans med jobbet är all kvällstid är uppbokad.

Men generellt har nog inte mitt liv ändrats jättemycket före/efter hundarnas intåg förutom att det blivit hundra gånger bättre.

Jag har inte valt bort något.

 

[escodobe]

Tid, pengar, resor och ett jobb jag just nu är sugen på men jag nog avstår pga pendlingen som blir orimligt lång om jag ska hämta/ lämna hund. Till viss del även boendet, Jag måste bo nära hundvakten.

Tidigare har det inte gjort något men de senaste åren så känner jag att hundägandet inte ger mig så mycket.
Ceasar blir sista hunden jag har innan jag blir pensionär, så länge inget mycket oväntat sker i livet.