Idag var dagen jag trodde jag blivit förvirrad på riktigt. Började fundera på om jag druckit alkohol men nej, jag är nykter. Om jag blivit glömsk? Men nej, jag sopsorterar så borde komma ihåg om jag slängt massa saker. Om jag blivit utsatt för våld och tappat minnet? Men nej, jag är "hel" och minns en hel del så det uteslöt jag med.
Mellan soffan och burarna har jag alltid haft en papperskasse med massa bös i. Lite burtillbehör, "spadar" som jag använde vid rensning av burarna men när jag gav marsvinen deras dagliga dos av grönsaker nu tyckte jag att något fattades. Det var för mycket plats och en tom yta på ett ställe som annars under några månaders tid haft något stående där.
Har jag städat och lagt in papperskassen i förrådet? Nej. Ringde mamma och då fick jag svaret. Hon fick för sig att det var skräp så hon hade slängt allt. Vilket är lite ironiskt då hon om något borde veta att jag är duktig nog och sopsorterar.
Hoppet om mig var inte helt ute iaf. Det var mamma som var skyldig..