Vad läser du just nu? Del 7

[parellikusken]

Oj, oj, oj.. Läst klart Ett litet liv nu och har så många tankar i huvudet som snurrar. Började med boken tidigare i veckan, så har läst den rätt så intensivt, inte velat släppa ifrån mig den. Trodde inte alls att den skulle fästa sig såhär mycket hos mig och dra igång så många tankeprocesser. Jag läser trots allt relativt mycket, blir 1-2 böcker i veckan i alla fall, men blir sällan såhär berörd.
Tänker mycket kring relationer, vänskap och hur min egen barndom format liv. Kan man läka sår från barndomen utan bestående och tydliga ärr som blir begränsande?

Har börjat på Den lille vännen av Donna Tartt nu, men tror inte att det är riktigt rättvist emot den. Borde smälta föregående bok ett par dagar först egentligen då jag har svårt att fokusera på läsningen pga. snurrande tankar.

 

[strawberrysylt]

@Ceta Jag är gärna med, det låter kul!

--------

Idag lämnade jag tillbaka Jojo Moyes Sista brevet från din älskade och Toner i natten utan att ha läst ut dem... blä. Men de finns ju kvar om jag skulle känna behov av att veta hur det gick nån gång.

Hämtade istället hem Dyrbar kärlek av Ramona Fransson, som jag läst några sidor av och inte riktigt vet vad jag tycker om språket, det verkar lite... enkelt? Men får se, känns som om jag blivit kräsen på sistone? ^^
Fick också med mig En sommar på luffen och Anna-Lisas antik av Eli Åhman Owetz efter att de böckerna stod på disken då jag besökte ett bibliotek tidigare i somras... De verkar vara precis min stil! Har läst första kapitlet i den första =)

//r

 

[mandalaki]

Oj, oj, oj.. Läst klart Ett litet liv nu och har så många tankar i huvudet som snurrar. Började med boken tidigare i veckan, så har läst den rätt så intensivt, inte velat släppa ifrån mig den. Trodde inte alls att den skulle fästa sig såhär mycket hos mig och dra igång så många tankeprocesser. Jag läser trots allt relativt mycket, blir 1-2 böcker i veckan i alla fall, men blir sällan såhär berörd.
Tänker mycket kring relationer, vänskap och hur min egen barndom format liv. Kan man läka sår från barndomen utan bestående och tydliga ärr som blir begränsande?

Har börjat på Den lille vännen av Donna Tartt nu, men tror inte att det är riktigt rättvist emot den. Borde smälta föregående bok ett par dagar först egentligen då jag har svårt att fokusera på läsningen pga. snurrande tankar.

För mig väckte den frågor kring det där med att hålla andra utanför ens liv. Jude excellerade i det och jag kan dessvärre identifiera mig. Det var en jobbig insikt.

 

[fejt]

Oj, oj, oj.. Läst klart Ett litet liv nu och har så många tankar i huvudet som snurrar. Började med boken tidigare i veckan, så har läst den rätt så intensivt, inte velat släppa ifrån mig den. Trodde inte alls att den skulle fästa sig såhär mycket hos mig och dra igång så många tankeprocesser. Jag läser trots allt relativt mycket, blir 1-2 böcker i veckan i alla fall, men blir sällan såhär berörd.
Tänker mycket kring relationer, vänskap och hur min egen barndom format liv. Kan man läka sår från barndomen utan bestående och tydliga ärr som blir begränsande?

Har börjat på Den lille vännen av Donna Tartt nu, men tror inte att det är riktigt rättvist emot den. Borde smälta föregående bok ett par dagar först egentligen då jag har svårt att fokusera på läsningen pga. snurrande tankar.

Den lille vännen är en av mina stora läsupplevelser. Hur den ter sig i skenet av Ett litet liv är svårt att säga. Personligen hade jag behövt läsa något annat emellan. Det vore roligt att höra vad du tycker sedan.

 

[fejt]

Jag har lyssnat på En studie i rött. Den var en besvikelse. Förvisso lite rolig men jag hade förväntat mig mer viktorianskt London och mindre religiös fanatism i Utah. Jag är helt obildad på ämnet Sherlock Holmes så mormontemat var ju en överraskning.

Nu lyssnar jag på John Williams Augustus. Hittills helt fantastisk.

 

[Ninnurur]

Jag har lyssnat på Westin bageri & café del 1 & 2. Lagom avancerade och ingen wowlitteratur direkt

 

[fejt]

Ni som har läst Ett litet liv, @mandalaki @parellikusken - är det fler?
Jag har bara läst en fjärdedel och jag vet inte om jag klarar mer. Det är Jude såklart. Det är för hemskt. Blir man någonsin av med honom om man läser hela, tror ni?

 

[parellikusken]

Ni som har läst Ett litet liv, @mandalaki @parellikusken - är det fler?
Jag har bara läst en fjärdedel och jag vet inte om jag klarar mer. Det är Jude såklart. Det är för hemskt. Blir man någonsin av med honom om man läser hela, tror ni?

Nej, jag tror inte det. Jag kan inte släppa honom, men vill det å andra sidan inte heller. Läs klar boken dock, den är värd det.

 

[Lillgrådis]

Jag läste Ett litet liv för lite drygt ett halvår sedan, utan att spoila alltför mycket så blir det ju inte sådär jättemycket ljusare och glättigare de sista tre fjärdedelarna. Men lägger man ifrån sig boken ibland så går det. Och jag skulle inte säga att läsningen har gett mig några bestående men.

 

[fejt]

Nej, jag tror inte det. Jag kan inte släppa honom, men vill det å andra sidan inte heller. Läs klar boken dock, den är värd det.

Han är redan med mig i tankarna hela dagarna. Egentligen vet jag att jag måste läsa klart men det är nästan så att jag önskar att jag aldrig börjat.

 

[fejt]

Jag läste Ett litet liv för lite drygt ett halvår sedan, utan att spoila alltför mycket så blir det ju inte sådär jättemycket ljusare och glättigare de sista tre fjärdedelarna. Men lägger man ifrån sig boken ibland så går det. Och jag skulle inte säga att läsningen har gett mig några bestående men.

Ja, det går verkligen långsamt. Ibland tänker jag att jag ska läsa men orkar inte. Jag är så rädd för vad som har hänt, för vad som kommer att hända. Det är nästan löjligt hur jag reagerar.

 

[mandalaki]

@fejt Nej, det blir inte ljusare, det kan man inte säga. Ironiskt nog heter en del av boken the happy years och tja, happy är ju relativt.

I en intervju med Yanagihara sa hon att hon haft tuffa fajter med sin förläggare om hur mycket läsaren skulle behöva tåla egentligen. Och en av mina invändningar är också varför hon måste gå så förbannat långt. Men ändå tyckte jag fantastiskt mycket om den och är glad att jag har läst den.

 

[Anna]

Ni som har läst Ett litet liv, @mandalaki @parellikusken - är det fler?
Jag har bara läst en fjärdedel och jag vet inte om jag klarar mer. Det är Jude såklart. Det är för hemskt. Blir man någonsin av med honom om man läser hela, tror ni?

Ja, det är fler och nej, man blir inte av med honom.

Ett litet liv ska man inte läsa om man vill bli av med läsupplevelsen. Jag tror att jag kommer att bära den med mig under resten av mitt läsande liv.

 

[Anna]

@fejt Nej, det blir inte ljusare, det kan man inte säga. Ironiskt nog heter en del av boken the happy years och tja, happy är ju relativt.

I en intervju med Yanagihara sa hon att hon haft tuffa fajter med sin förläggare om hur mycket läsaren skulle behöva tåla egentligen. Och en av mina invändningar är också varför hon måste gå så förbannat långt. Men ändå tyckte jag fantastiskt mycket om den och är glad att jag har läst den.

Hur menar du med "så förbannat långt"? Eller ja, jag anar vad du menar men hör gärna vad du tänker?

 

[mandalaki]

Hur menar du med "så förbannat långt"? Eller ja, jag anar vad du menar men hör gärna vad du tänker?

Att det inte är någon ände på Judes elände. Det tar aldrig slut.

Spoiler: Bara för de som redan läst

Som den vidriga, vidriga karln han träffade, minns inte namnet, Caleb? De scenerna var bland de värsta i hela berättelsen för mig.

 

[fejt]

Ang Ett litet liv igen.
@Anna @mandalaki @parellikusken @Lillgrådis (och övriga sörjande såklart)
Jag läste en recension (bokhora) där Jude jämfördes med någon slags kristusgestalt. Det tycker jag var intressant.

 

[mandalaki]

@fejt hade inte bokhora t o m två recensioner, båda rätt kritiska?

Jag såg nog inte nån Jesus i Jude. Å andra sidan fattar jag sällan sådan symbolik i böcker.

 

[fejt]

@fejt hade inte bokhora t o m två recensioner, båda rätt kritiska?

Jag såg nog inte nån Jesus i Jude. Å andra sidan fattar jag sällan sådan symbolik i böcker.

Johanna Ögrens är väldigt positiv och det är hon som skriver om kristusgestalt. Jag förstår hennes resonemang mycket väl men hade förmodligen inte kommit på tanken själv.

 

[mandalaki]

Johanna Ögrens är väldigt positiv och det är hon som skriver om kristusgestalt. Jag förstår hennes resonemang mycket väl men hade förmodligen inte kommit på tanken själv.

Då ska jag läsa igen!

 

[mandalaki]

Då ska jag läsa igen!

Jag kom ihåg fel, bokhora hade tre recensioner, jag hade bara läst en och den var negativ.

Intressant att de hade så olika åsikter!