Vad läser du just nu? Del 4

[Killaloe]

Tror också det kan bli hur bra som helst och då har jag inte ens läst boken

Jag säger bara; LÄS DEN! Jag blev verkligen så himla positivt överraskad

 

[GoLightly]

Jag säger bara; LÄS DEN! Jag blev verkligen så himla positivt överraskad

I will! Låter ju väldigt lovande

 

[Killaloe]

Jag läste ut Ödesgudinnan på Salong d'Amour i natt och jag har läst sämre böcker i den kategorin. Men också betydligt bättre så njä, det var nog inget för mig egentligen.

Påbörjade nyss Dödens klackar och hittills känns det som någon form av kombinerad Djävulen bär Prada/50 shades-historia så vi får väl se vart den tar vägen. Jag känner mig inte så värst optimistisk.
Mvh gnälltant

 

[Stefffie]

Har precis läst ut De obotliga optimisternas klubb som riktigt fastnade. Fast jag hade lite svårt att hänga med och bli engagerad ibörjan, då det var en del karaktärer att hålla reda på, blev det snart en bok som jag såg fram emot att läsa. Inte så att jag inte kunde lägga ner boken, men varje gång jag plockade upp boken kändes det som att välkomna en god vän.

Har nyss hoppat tillbaka in i Backman's Mormor hälsar och säger förlåt, som jag startade under jullovet, men inte kom mer än kanske 1/4 del igenom. För någon som verkligen älskade En man som heter Ove,så känns det verkligen som att något gått förlorat i Mormor, som inte alls känns lika engagerande. Om En man heter Ove var en hälsning till kanske Backman's egen pappa, eller någon annan stark mansfigur, så känns det som att han försöker lovsjunga barnen och deras värld i Mormor, och han gör det helt enkelt inte lika bra.

 

[Mineur]

Har börjat läsa Kristian Gidlunds I kroppen min: resan mot livets slut och alltings början och jag måste bara säga att den slog mig som en knytnäve i hjärtat. Jag har aldrig i hela mitt liv blivit så berörd av en bok (eller ja, av någonting egentligen).

Har läst kanske 60 sidor och jag grät mig igenom allihop. Inte någon "rinner en tår nerför min kind"-gråt heller utan "hulka-snora-kaninteandas"-gråt. Tänkte att fan, jag klarar inte av att läsa ut hela, det är för jobbigt. Men samtidigt vill jag, det är så fint och bra och stort skrivet att ja, jag vet inte vad jag ska säga.

Jag beställde båda hans böcker i julas och försöker förtvivlat komma på ett bra tillfälle att börja läsa dem. Det är ju liksom givet att jag kommer att göra mig själv ledsen, sorgsen och illa till mods genom att läsa dem - men samtidigt vet jag hur fantastisk han var på att skriva och vill läsa vartenda ord. Frågan är bara om jag klarar av det såhär när jag redan har ganska mycket på min tallrik, eller om det kommer att ta knäcken på mig helt...

 

[Snurrfian]

Har nyss hoppat tillbaka in i Backman's Mormor hälsar och säger förlåt, som jag startade under jullovet, men inte kom mer än kanske 1/4 del igenom. För någon som verkligen älskade En man som heter Ove,så känns det verkligen som att något gått förlorat i Mormor, som inte alls känns lika engagerande. Om En man heter Ove var en hälsning till kanske Backman's egen pappa, eller någon annan stark mansfigur, så känns det som att han försöker lovsjunga barnen och deras värld i Mormor, och han gör det helt enkelt inte lika bra.

Oj Jag tycker visserligen om Ove, men Mormor har ett helt annat djup i sig tycker jag.

 

[Anna]

I helgen läste jag Karin Alvtegens Skam och Majgull Axelssons Slumpvandring. Åh, så bra. SÅ bra.

Har även läst Morantologi av Caitlin Moran, som jag gillar men jag tycker inte att hon är det geni som hon ofta blir utpekad som. Färdig med Bricken-serien också där sista boken är Amerikauret. Så har jag läst Vinter i drömhuset av Maeve Binchy, och Gideons Ring av Carin Gerhardsen. Läste om The Guernsey Literary and Potato Peel Pie Society av Mary Ann Shaffer häromsistens också men det kanske jag redan har skrivit.

 

[Stefffie]

Oj Jag tycker visserligen om Ove, men Mormor har ett helt annat djup i sig tycker jag.

Det är något mer språket i Mormor som inte funkar - det är för mycket brådmoget barn (vilket ju är logiskt, med tanke på Elsa), vilket irriterar mig. Men jag ger mig int' - bara på sida 190 än, kanske växer boken på mig!
I Ove så fall jag så platt för kärlekshistorien där Sonja var alla färger i Ove's svartvita värld. Ove's utanförskap, burdusa utsida och, trots allt, stora hjärta var jag också allt för blödig för.

 

[aprilmaj]

Ove's utanförskap, burdusa utsida och, trots allt, stora hjärta var jag också allt för blödig för.

Nu var det ett tag sedan jag läste den, men det jag funderade på var om jag/man skulle tänkt och känt likadant om Ove varit en kvinna.

 

[Snurrfian]

Nu var det ett tag sedan jag läste den, men det jag funderade på var om jag/man skulle tänkt och känt likadant om Ove varit en kvinna.

Britt-Marie är lite som Ove även om det ter sig lite annorlunda.

 

[Stefffie]

Nu var det ett tag sedan jag läste den, men det jag funderade på var om jag/man skulle tänkt och känt likadant om Ove varit en kvinna.

Du vet, jag tankte precis samma sak nar jag skrev det dar sjalv.
Jag hoppas att jag hade reagerat pa samma satt, men samtidigt kanns det ju som att Ove karaktaren ar nagon som fangats i och formats av gamla konsroller

 

[aprilmaj]

Du vet, jag tankte precis samma sak nar jag skrev det dar sjalv.
Jag hoppas att jag hade reagerat pa samma satt, men samtidigt kanns det ju som att Ove karaktaren ar nagon som fangats i och formats av gamla konsroller

Jag är inte säker på att jag hade gjort det. Jag upptäcker mer och mer att jag tänker olika pga kön. Det gör mig förbannad. Tänk att det ska sitta så hårt i en.

 

[aprilmaj]

Britt-Marie är lite som Ove även om det ter sig lite annorlunda.

Måste jag kolla upp (om jag hittar boken). Kommer inte ens ihåg vem Britt-Marie var.

 

[Snurrfian]

Måste jag kolla upp (om jag hittar boken). Kommer inte ens ihåg vem Britt-Marie var.

Britt-Marie finns med lite i Mormor hälsar... men får huvudrollen i boken Britt-Marie var här där man verkligen kommer henne in på livet.

 

[Stefffie]

Britt-Marie finns med lite i Mormor hälsar... men får huvudrollen i boken Britt-Marie var här där man verkligen kommer henne in på livet.

Oh, så det finns ännu flera backman böcker?
Får inhandlas på nästa Sverige besök!

 

[Killaloe]

Nu är jag klar med Rör inte mitt mord och jag kan konstatera att den inte blev särskilt mycket bättre. Jag tror jag skrattade totalt tre gånger under tiden jag läste denna"komedi", inget vidare bra för en bok som ska vara rolig. Så min rekommendation är att ingen i tråden behöver läsa skiten!

Nästa bok jag lyssnar på blir Kvinnan som stal mitt liv. Hittills känns den som de flesta andra Keyes böcker.

 

[lil-sis]

Lyssnar på Sagan om isfolket. Inte fantastiskt men trivsamt Och mååååånga böcker

 

[Raderad medlem 19815]

Äntligen har jag fått hem den sista boken om Maj, Liv till varje pris. Jag älskar dem! Samtidigt blir jag så sorgsen när jag läser dem, börjar tänka en massa på min egen situation (som iofs är bra, men jag blir vemodig ändå).

 

[Killaloe]

Klar med Dödens klackar och jag gillade den inte alls. Den gjorde mig mer än heligt förbannad pga troligtvis en inte inte helt igenom orimlig återspegling av modevärlden samt att män, såklart, får bete sig som svin (den här chefen i allra högsta grad). För mig hjälper det inte att slutet är som det är, det förändrar inte att boken känns som en horribel korsning av 50sog och Djävulen bär Prada. Jag är verkligen mycket upprörd av handlingen och vet verkligen inte hur jag ska förhålla mig till det här.

 

[Ceta]

Läser bland annat en bok som jag sett fram emot ett tag nu!

"Ett föremåls berättelse om obesvar" heter den och är en debutroman av Mikael Berglund. Författarens mamma och jag är jobbarkompisar, det är så jag fått höra talas om den Skall läsa den och sedan diskutera den i vår bokcirkel på jobbet. Skall definitivt berätta vad jag tycker här med när jag läst klart