Vad gör vi? Del CXIV

Status
Stängd för vidare inlägg.
Det skulle jag säkert behöva, jag behöver ju tydligen psykologhjälp för typ allt så varför inte det här också. Det kommer dock inte att hända, aldrig att jag sitter och pratar om det här med nån så.
En tanke bara.
Kan du visa det du skrev här och be att få prata om hur du ska tackla det utan att gå in på själva händelserna? Mera hantera måendet just nu.
Du har antgligen någon form av PTSD från den tiden. Den behöver du komma ur.
 
Var hittar jag det?
1597043198521.webp
 
En tanke bara.
Kan du visa det du skrev här och be att få prata om hur du ska tackla det utan att gå in på själva händelserna? Mera hantera måendet just nu.
Du har antgligen någon form av PTSD från den tiden. Den behöver du komma ur.

Nej, eftersom jag inte har nån annan kontakt inom vården än telefonsamtal med läkare ungefär var fjärde månad så finns det ingen att visa det för.
 
Jag tänkte inte i din nuvarande vårdkontakt.

jag tror att du behöver ha en ny, och tätare kontakt. Eftersom du inte pratat med vården om detta så är det ett "nytt ärende".

Jaha. Det är ju så jävla mycket jag skulle behöva olika vårdkontakter om, och om jag över huvud taget tar NÅN kontakt med NÅN inom vården så kommer det här långt ner på prio-listan så nej.
 
På jobb och fryser :eek: :confused:

Det är över 20 grader men jag fick ändå gå och slänga på mig en fleecetröja.

Varit på VC och lämnat provet. Blev bara stucken 5 ggr Heja.

Hundarna är överlyckliga över att vara här. Trolla attackerade de stora kuverten och trashade sönder rejält. Väldigt lycklig hund med pappersbitar överallt. Effie stod mest bara och titta och suckade :rofl:

Kommer nog bli en bra dag detta :D
 
Kort rapport från arbetslyan:

Första arbetsdagen efter semestern och det har varit en seg start. Jag vaknade i morse mitt i en väldigt konstig dröm. Jag drömde att jag hade betalat för att klättra upp i ett väldigt högt utkikstorn som man sedan skulle hoppa från vidare ner i ett stort djupt hål fyllt av glödande lavablock. Väl på plats insåg jag att det samtidigt skulle innebära att jag inte skulle överleva. När jag frågade arrangörerna om saken så konstaterade de sakligt att "så var det ju - men samtidigt är det en väldigt adrenalinstinn sista händelse i livet". Som en förberedelse skulle man äta knäckebröd (sådant där runt Leksandsknäcke) med brieost på. Lustigt nog var det brieosten som fick mig tveksam till om jag verkligen skulle genomföra aktiviteten eftersom jag verkligen ogillar konsistensen och smaken av brie.
 
Är påväg till veterinären med största hästen. Fullblodet är alldeles ensam kvar, bara en liten fluffig fläck som inte räknas :cautious:

Hon ville först inte gå på och gjorde några pipskutt när hon såg transporten (understimulerad travare är lite spännande...), men gick på efter ett tag. Efter att ha åkt lite med fluffiga fläcken uppskattar jag väldigt mycket att hon är snäll att åka med :)
 
Sådär, det får räcka för idag. Mer grejer uppe på annons, ett antal kassar som ska till återvinningen idag och lite skräp kastat. Nu ska jag fixa katternas "åka bort-grejer" som ligger i bilen (kattlåda, sand, klösgrej i kartong).
 
Jaha. Det är ju så jävla mycket jag skulle behöva olika vårdkontakter om, och om jag över huvud taget tar NÅN kontakt med NÅN inom vården så kommer det här långt ner på prio-listan så nej.

Jag tror inte man tar lätt på de följder som ofta känner med sexövergrepp. Speciellt inte om det också finns ätstörningar och kroppshat.

Jag vet många som fått hjälp med sånt via vården.

Låter du dem veta detta tror jag att du får vård om du vill.

Det är tufft och gör ont att bearbeta trauman. Man känner sig så naken och sårbar. Men det är såååå värt det! Att våga berätta och få hjälp!

/got the t-shirt och lever idag högfungerande från att varit suicid, haft anorexi festat på tok för mkt etc.
 
Jaha. Det är ju så jävla mycket jag skulle behöva olika vårdkontakter om, och om jag över huvud taget tar NÅN kontakt med NÅN inom vården så kommer det här långt ner på prio-listan så nej.

Jag kände ungefär lika som du, tror jag. Det fanns inte på kartan att jag skulle söka hjälp för det jag hade varit med om. Men så erbjöd min VC internetbaserad KBT och det kändes som ett ok steg för innerst inne fattade jag att jag inte skulle reda ut det här på egen hand. Så jag anmälde mig och började KBT för mina ångestproblem (som visade sig vara allt från social ångest till självdestruktivitet till sprutfobi till problematiskt förhållande till mat). I någon av övningarna så skrev jag en kort rad om att jag hade mardrömmar och flashbacks. Psykologen fångade upp det direkt i vändande mejl och vi började nysta i det. Efter internetbehandlingen fick jag traumaterapi och sedan slussade de vidare mig till psykiatrin. Jag blev diagnostiserad med PTSD och nu ett par år senare så mår jag mycket bättre än jag någonsin kunde drömma om och går inte längre på någon behandling.

Jag vet att steget känns långt, för mig tog det 10 år att söka hjälp. Skitläskigt var det. Men det känns lite som att jag har fått mitt liv tillbaka efter det.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
Tjatter Jag funderar på vad det ska bli för middag... jag tror det blir rökta räkor.
99 100 101
Svar
2 006
· Visningar
65 408
Senast: Noxos
·
  • Låst
Tjatter Håller på att fixa middag, det blev en lång arbetsdag idag. Katten har fått middag redan.
98 99 100
Svar
1 999
· Visningar
68 166
Mat Jag skulle vilja bjuda någon på middag. Men jag vet inte hur man gör eller hur lyckat det är med tanke på att jag varken är bra på...
2 3
Svar
55
· Visningar
3 998
Senast: hundtant
·
Fritid Funderar på att åka till Oslo men när jag googlar hittar jag inget som verkar kul att göra eller se där. Sitter bukefalisterna på några...
Svar
9
· Visningar
355
Senast: bollen__
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp