Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Ja och Waran har jag för mig, men Viagra är det enda folk tänker påDesloratadin är också blå
Mina biologiska morföräldrar dog tidigt redan när jag var liten, så pass liten att jag har inga minnen av dem alls. Men mormor för mig gick bort samma är som min syster fick veta att hon var gravid. Hade hoppats att hon skulle få uppleva den dagen när nästa generation kom till världen men hennes kropp orkade inte fightas längre Morfar finns kvar, dock har vi haft dålig kontakt sedan mormor dog. Farmor och farfar är också borta, farmor gick bort när jag var tonåring och farfar för några år sedan. Dock hade jag ingen vidare kontakt med dem alls under min barndom och inget jag heller saknat. Där i mot saknar jag som sagt mormor. Varje gång det sitter en fågel på balkongen tänker jag att det är hon som hälsar på. Hon var tokig i djur, och speciellt fåglar älskade honHar precis fått veta att farmor fått diagnosen Alzheimers
Det var väntat. Vi har misstänkt det i några år redan, så det var verkligen ingen blixt från klar himmel. Men det är så klart ändå annorlunda nu när diagnosen är satt, det känns så… definitivt? på något sätt. Som att nu finns det verkligen ingen återvändo. Nu kommer det att gå utför vare sig vi vill det eller inte.
Innan kunde vi leva på hoppet. Hur korkat eller idiotiskt det än låter så kunde vi ändå hoppas att det var något övergående eller något annat som går att bota.
Deppigt inlägg, jag vet. Men det är lite så jag känner just nu. Farmor har Alzheimers och det enda jag ser framför mig är hur jag kommer förlora henne
Farfar dog innan jag föddes. Morfar dog 8 dagar efter min 9-årsdag och mormor dog 8 dagar efter min 16-årsdag. Och nu även farmor.
Sen ser jag andra som är vuxna och har alla sina mor- och farföräldrar kvar i livet. Tex pappas tjej. Och jag kan inte låta bli att vara lite avundsjuk (förlåt! ), jag vill också ha mina mor- och farföräldrar kvar. Jag vill också lära känna dem!
Men, om en ska se till det positiva så är farmor faktiskt inte död än! Hon finns kvar, än så länge, och vi får helt enkelt göra det bästa av situationen! It is what it is, liksom.
Hur gör du laxen?
Ja och Waran har jag för mig, men Viagra är det enda folk tänker på
Har precis fått veta att farmor fått diagnosen Alzheimers
Det var väntat. Vi har misstänkt det i några år redan, så det var verkligen ingen blixt från klar himmel. Men det är så klart ändå annorlunda nu när diagnosen är satt, det känns så… definitivt? på något sätt. Som att nu finns det verkligen ingen återvändo. Nu kommer det att gå utför vare sig vi vill det eller inte.
Innan kunde vi leva på hoppet. Hur korkat eller idiotiskt det än låter så kunde vi ändå hoppas att det var något övergående eller något annat som går att bota.
Deppigt inlägg, jag vet. Men det är lite så jag känner just nu. Farmor har Alzheimers och det enda jag ser framför mig är hur jag kommer förlora henne
Farfar dog innan jag föddes. Morfar dog 8 dagar efter min 9-årsdag och mormor dog 8 dagar efter min 16-årsdag. Och nu även farmor.
Sen ser jag andra som är vuxna och har alla sina mor- och farföräldrar kvar i livet. Tex pappas tjej. Och jag kan inte låta bli att vara lite avundsjuk (förlåt! ), jag vill också ha mina mor- och farföräldrar kvar. Jag vill också lära känna dem!
Men, om en ska se till det positiva så är farmor faktiskt inte död än! Hon finns kvar, än så länge, och vi får helt enkelt göra det bästa av situationen! It is what it is, liksom.
Apropå detta, så hittade jag en bok på Lagerhaus som innehöll sidor med frågor som någon skulle kunna skriva i och svara på om tex barndomen etc.. När jag fick se den så kom jag tänka på min mamma (jag har tänkt lite på det då min pappa har alzheimers och inte kan längre berätta saker) så jag köpte den och gav den till henne.Jag forstar precis hur du kanner dig och jag hoppas att du inte tar illa upp om jag kommer med en ide. Jag saknar fortfarande min mormor oerhort ... och har nu pa aldre dagar upptackt att jag saknar kanske inte min mamma, men en hel massa information hon hade.
Jag onskar sa att jag tankt pa att spela in mormors berattelser och mammas lika sa. De bada saknas mig nu.
Jag älskar musikaler och dottern likaså. 28-åringen är inte lika bildad på den fronten, än
Nästa helg ska vi se Chess i Helsingborg så han är åtminstone på väg