Jag har drömt sådär konstigt igen
lovar att en drömtydare skulle ge upp ganska fort på mig
Jag var adopterad av en äldre kvinna som var superelak. Bodde i ett gigantiskt hus typ herrgård med gigantiska grindar för att komma in. Var klädd i 1800-tals kläder. försökte planera hur jag skulle ta mig därifrån, tanten var helt galen och jätte elak.
En del av planen var tillsammans med bästa kompisen och hennes bror. De brukade komma åkande i överdimensionerade leksaksbilar av plast. Kompisens bror hade en leksaksferarri. Jag går runt i den gigantiska herrgården och surar på dagen och är ansvarig för att tända och släcka. En betjänt som heter lille mannen kommer ger mig mat i pyttesmå portioner. Lille mannens ansikte är liksom inte statiskt utan ändras från ansikte till ansikte i en rasande fart. Är rädd för honom för under betjäntkläderna är han rutten och råkar man stöta till honom så stinker det rutten död. Tanten som adopterat sitter mest och skriker i en stol.
Blir till slut hämtad av kompisens bror. Vi har planerat helt sjuka invecklade planer - och så slutar det med att han bara hämtar mig?
Hursomhelst så åker vi i ilfart till kompisens landställe. Där hänger vi runt, dricker saft och går på promenad. Åker och handlar glass i deras leksaksbilar. Plötsligt visar kompisen en bild av en konstig stor nattfjäril, den är gråbrun, glansig och har tjocka vingar. Hon vill ha såna på sitt landställe och de finns bara i en specifik park i Stockholm så vi åker dit i ferarrileksaksbilen. Stockholm är Stockholm men är förändrat och helt orimligt. I vattnet vid slussen finns en Wipeout bana och det är dörrar i marken och rulltrappor som går rakt upp i himlen med mera.
Vi hittar i alla fall busken där nattfjärilen ska bo och letar febrilt på grenarna. Det är bråttom för tydligen är vi eftersökta av polisen. Kompisen ger upp efter ett tag främst för att det kommer sirener.
Då hittar jag dem, de krälar på marken. Tusentals. Jag börjar plocka upp dem och de känns som vått silke och är vansinnigt tunga.
Vi blir till slut tagna av polisen, jag kommer inte ihåg exakt hur men vi lyckas gömma nattfjärilarna och förfalska något pass, samt övertyga polisen att jag inte är den adopterade personen som har rymt. Vi lyckas komma ut från polisen med nattfjärilarna i behåll. De är ännu tyngre nu och jag springer med dem mot Wipeout banan, och sen vaknar jag.