Vad gör att en häst springer på/över en människa?

[skiesabove]

Ja, självklart. Jag anser dock att det är en viss skillnad mellan att "hålla koll på omgivningen", och att behöva vara extremt uppmärksam på allt som händer i omkringliggande miljö.

Inte allt - du behöver inte räkna blåmesar i buskarna eller spana efter motorgräsklippare och katter.

Men du behöver hålla ögon och öron på en häst som du vet är reaktiv. Det är hästens kroppspråk och små tecken som hjärnans fokus ska ligga på. Hur öronen rör sig, är näsborrarna spända, är steget kvickt och snäppigt, blinkningar etc.

Jag hade ärligt talat stannat med ryggen mot väggrenen, ögonen på hästen, och väntat tills hen passerat innan jag börjat gå igen om jag visste sen innan att hästen var reaktiv. Jag förlorar två sekunder på det, men minskar risken att bli översprungen till nära 0%. Lätt värt det.

I början tar det rätt mycket hjärnkraft, precis som det är jobbigt att köra bil långt i början. När man är van går det på autopilot.

 

[MML]

Nej, inte korkad. Det har jag varken sagt eller tänkt.

Men oerfaren runt den här typen av hästar är en möjlighet. Det är inte samma sak som korkad. Man kan inte veta det man inte vet. Man kan inte reagera och röra sig snabbt på något man inte är medveten om, och medvetande-om är en träningssak.

Jag tycker inte det är rimligt att kräva att alla hästar ska vara kolugna alltid. Som art är hästar väldigt "sprättiga", och det tar tid att träna extra sprättiga individer till att kunna handskas med sina egna kroppar när dom blir rädda.

Olyckor händer, det är aldrig hästens fel.

Tror du att jag är så oerfaren att jag inte hör, eller inte förstår, om en häst kastar sig runt ett fåtal meter bakom mig?

Ja, jag är oerfaren runt "den här typen av hästar", vad än du menar med det. Tack och lov, vill jag säga, då det verkligen inte är ett beteende jag ser som önskvärt hos hästar. Jag är dock inte oerfaren runt hästar överlag, och inte "trög" på så sätt som du ett flertal gånger antytt (medvetet eller ej kan jag inte uttala mig om) genom att förmoda att jag stod mitt i vägen och väntade in att bli omkullsprungen av en häst som kom galopperande på långt avstånd, eller att jag hörde ståhej bakom mig och lugnt stod kvar med ryggen ditåt för att se vad som hände.

Jag har heller inte påstått något om att "kräva att alla hästar ska vara kolugna alltid". Jag anser dock inte att det är rimligt att utsätta andra - vare sig andra hästkunniga, eller totalt okunniga - för onödigt stora risker under tiden man tränar sin dåligt hanteringstränade och "extra sprättiga" häst till att kunna handskas med sin egen kropp. Det kanske är där våra åsikter går isär.

 

[MML]

Diskussionen har ju blivit lite spretig så jag känner att jag inte riktigt får grepp om situationen. Är det en häst som från ingenstans sparkar och reser sig, eller är det i samband med stress eller rädsla? Som redan nämnts med trigger stapling tex - blåsigt ute, någon häst har kommit in före och så kommer det ut en katt och då reser sig hästen? Eller står hästen och halvsover, ser en människa och fem sekunder senare sparkar mot människan?

Jag har själv haft svårt att få grepp om situationen. Ja - det är en häst som från ingenstans kan resa sig mot en människa som leder den. Den kan gå hur lugnt som helst, för att sedan flyga i väg för något som ingen annan kan se, höra, eller märka på något annat sätt - och när den gör det kan den bevisligen springa omkull folk. Den kan också vara uppjagad av någon anledning - till exempel för att någon ska hämta en annan häst i samma hage (ej i samband med insläpp) och då "gå på" mot människan/försöka jaga bort människa och/eller dennes häst, sparka mot människa etc. Den kan bara brötig och bufflig och t. ex. knuffa en människa som ska ta på eller av täcke/grimma etc.

 

[bettysmatte]

Det där tycker jag är jätteviktigt. Som ny i ett stall frågade en hästägare mig om jag kunde ta in hennes häst dagen efter. Jag sa javisst och frågade om jag skulle tänka på något särskilt. Nädå, ingenting förutom ha kedja för den kunde ibland vara lite pigg.

Jag tog in nämnda häst. Nada problem, den lunkade som en hund på slakt grimskaft. Jag blev ombedd ta in den några fler gånger och gjorde det. Den lunkade snällt.

Sen fick jag veta att den var ökänd för att bete sig illa, både med sin ägare och med andra. Stegra, hoppa runt osv. Jag såg den ett par gånger när matte skulle ta in och den gick mer på två än fyra ben. Nästa gång jag skulle ta in den reste den sig. Jag är helt säker på att det var för att jag från den gången visste hur den kunde bete sig och gick och var varse och den reagerade på det. Medan när jag innan tagit in den och den lunkat som en hund var för att jag inte förväntat mig annat än att de skulle vara lugn och snäll

Jag har exakt samma erfarenhet också. Min häst i tonåren hade lite allt möjligt för sig. Hon var rädd för MYCKET, och reagerade på lite allt möjligt. Tills hon fick en skötare i ett inackoderingsstall. Denna skötare kunde göra saker med min häst som jag ALDRIG skulle kunna tänka mig göra. Men hon hade inte den bakgrunden som jag hade, och förväntade sig något helt annat från min häst. En väldigt snäll häst som var rädd för väldigt mycket, och med en ägare (dvs jag) som hade skapat sig förväntningar kring detta!

 

[MML]

Inte allt - du behöver inte räkna blåmesar i buskarna eller spana efter motorgräsklippare och katter.

Men du behöver hålla ögon och öron på en häst som du vet är reaktiv. Det är hästens kroppspråk och små tecken som hjärnans fokus ska ligga på. Hur öronen rör sig, är näsborrarna spända, är steget kvickt och snäppigt, blinkningar etc.

Jag hade ärligt talat stannat med ryggen mot väggrenen, ögonen på hästen, och väntat tills hen passerat innan jag börjat gå igen om jag visste sen innan att hästen var reaktiv. Jag förlorar två sekunder på det, men minskar risken att bli översprungen till nära 0%. Lätt värt det.

I början tar det rätt mycket hjärnkraft, precis som det är jobbigt att köra bil långt i början. När man är van går det på autopilot.

Jo - allt. För att veta om och vad och när hästen kanske, eventuellt reagerar på något, är det just vad jag behöver göra. Räkna blåmesar och spana efter gräsklippare och katter.

Jag anser heller inte att det är rimligt att jag - eller någon annan - ska behöva hålla ögon och öron på det sättet, på en häst som vistas där "vem som helst" kan vistas. Även om du hade stannat och tittat på hästen tills den med råge passerat, och du kanske hade undvikt att bli översprungen, så tycker jag inte att det är en rimlig förväntan att ställa på någon som promenerar längs en väg. Gamla Greta, 88, eller lilla Hugo, 5, hade sannolikt inte kunnat undvika att bli påsprungen. Min dotter, som använder rullstol, hade sannolikt inte heller kunnat göra det.

Det är klart att olyckor kan hända. Men steget från att göra vad man kan för att undvika olyckor, till att mer eller mindre lägga ansvaret för att ha blivit skadad på den som "råkat ut för" olyckan, är för mig väldigt, väldigt långt. Jag förstår att vi har en väldigt olika syn på den saken.

 

[sweep]

Det är klart att den inte sprang på mig med flit, men den har (vad det verkar) heller inga koncept om att man inte bör springa på människor.

Om du med säkerhet vet att hästen var rädd för något, vet du mer än dess ägare tillika ryttare. Jag säger inte att den inte kan ha skrämts av något, bara att ägaren inte hade någon aning om vad det i sådant fall var som skrämde den.

Fast om den är rädd så SER den inte människan.
Eftersom hästen gick från lugn till att kasta av ryttaren och fly därifrån så kan man utgå från att den är rädd eller att något gjorde ont. Inte att den kände för att slänga av sin ryttare och fly därifrån.
Vi människor har inte samma syn eller hörsel som hästar så vi uppfattar inte samma saker som dom gör så det är inte alltid man vet vad det är hästen reagerar på.

Men jag rekommenderar att du inte hanterar denna hästen eftersom du är rädd för den och kommer hantera den på ett sätt som kommer skapa spänning eftersom du tycker att den inte sköter sig.
Och sen bara hantera din egen häst

 

[Niyama]

Jo - allt. För att veta om och vad och när hästen kanske, eventuellt reagerar på något, är det just vad jag behöver göra. Räkna blåmesar och spana efter gräsklippare och katter.

Jag anser heller inte att det är rimligt att jag - eller någon annan - ska behöva hålla ögon och öron på det sättet, på en häst som vistas där "vem som helst" kan vistas. Även om du hade stannat och tittat på hästen tills den med råge passerat, och du kanske hade undvikt att bli översprungen, så tycker jag inte att det är en rimlig förväntan att ställa på någon som promenerar längs en väg. Gamla Greta, 88, eller lilla Hugo, 5, hade sannolikt inte kunnat undvika att bli påsprungen. Min dotter, som använder rullstol, hade sannolikt inte heller kunnat göra det.

Det är klart att olyckor kan hända. Men steget från att göra vad man kan för att undvika olyckor, till att mer eller mindre lägga ansvaret för att ha blivit skadad på den som "råkat ut för" olyckan, är för mig väldigt, väldigt långt. Jag förstår att vi har en väldigt olika syn på den saken.

Om du har fokus på hästens kroppspråk så behöver du inte räkna blåmesar. Du kanske inte ens upptäcker vad hästen reagerar på. Läs av hästen istället.

Men det är klart det inte är en rimlig förväntan att Greta eller Hugo skulle undvika att bli påsprungen men som du själv konstaterar så kan olyckor hända.

 

[EmmaBovary]

Det är väl det här jag känner - att kombinationen av hästens beteende i allmänhet, med hur mycket och stort den reagerar på till synes ingenting, gör att det känns obehagligt att hantera (och över huvud taget dela stall med) den.

Förresten, apropå att reagera stort. Jag har erfarenhet av hästar som reagerat stort och som agerat lite för stort för sitt eget bästa - dvs. haft dålig koll på omgivningen. Så det har inte riktigt känts som att de haft bristande "respekt" för människors utrymme just, utan dålig koll överlag. Det förklarar ju inte grinig bufflighet, dock.

 

[MML]

Fast om den är rädd så SER den inte människan.
Eftersom hästen gick från lugn till att kasta av ryttaren och fly därifrån så kan man utgå från att den är rädd eller att något gjorde ont. Inte att den kände för att slänga av sin ryttare och fly därifrån.
Vi människor har inte samma syn eller hörsel som hästar så vi uppfattar inte samma saker som dom gör så det är inte alltid man vet vad det är hästen reagerar på.

Men jag rekommenderar att du inte hanterar denna hästen eftersom du är rädd för den och kommer hantera den på ett sätt som kommer skapa spänning eftersom du tycker att den inte sköter sig.
Och sen bara hantera din egen häst

Om den blev skrämd i just den situationen i går så såg kanske inte mig/reagerade inte på att jag var där just då. Andra gånger när den beter sig illa mot människor, är den dock väl medveten om att en människa är där (och att den inte bör/behöver/ska ta någon hänsyn till människan)

Jag hoppas kunna undvika att hantera den hästen mer under den tid vi står kvar, men varför jag bara skulle hantera min egen häst vet jag inte. Självklart fortsätter jag att hantera övriga hästar i stallet, som jag gjort utan problem under alla år vi stått där.

 

[MML]

Förresten, apropå att reagera stort. Jag har erfarenhet av hästar som reagerat stort och som agerat lite för stort för sitt eget bästa - dvs. haft dålig koll på omgivningen. Så det har inte riktigt känts som att de haft bristande "respekt" för människors utrymme just, utan dålig koll överlag. Det förklarar ju inte grinig bufflighet, dock.

Nej, det är ju en viss skillnad på en häst som "bara" har dålig koll på sin omgivning, och en häst som har för vana att inte visa någon hänsyn för människors utrymme.

 

[sweep]

Om den blev skrämd i just den situationen i går så såg kanske inte mig/reagerade inte på att jag var där just då. Andra gånger när den beter sig illa mot människor, är den dock väl medveten om att en människa är där (och att den inte bör/behöver/ska ta någon hänsyn till människan)

Jag hoppas kunna undvika att hantera den hästen mer under den tid vi står kvar, men varför jag bara skulle hantera min egen häst vet jag inte. Självklart fortsätter jag att hantera övriga hästar i stallet, som jag gjort utan problem under alla år vi stått där.

Jag har bara pratat om händelsen där du blev översprungen. I övrigt vet jag inte hur den är för jag har inte sett hästen.

För du verkar vara rädd för att hästar ska reagera på saker och det kan alla hästar göra oavsett hur väluppfostrad dom är och eftersom du verkar vara så rädd så kan det skapa farliga situationer för dig och hästarna. Då är det bäst att hantera sin egen och låta bli andras hästar där du inte vet hur den är upplärd eller van att bli hanterad. För din egen skull så du slipper hamna i situationer som du tycker är obehagliga.

 

[MML]

Jag har bara pratat om händelsen där du blev översprungen. I övrigt vet jag inte hur den är för jag har inte sett hästen.

För du verkar vara rädd för att hästar ska reagera på saker och det kan alla hästar göra oavsett hur väluppfostrad dom är och eftersom du verkar vara så rädd så kan det skapa farliga situationer för dig och hästarna. Då är det bäst att hantera sin egen och låta bli andras hästar där du inte vet hur den är upplärd eller van att bli hanterad. För din egen skull så du slipper hamna i situationer som du tycker är obehagliga.

Jag vet inte hur du tolkar det jag skriver, men nej, jag är inte rädd för att hästar ska "reagera på saker". Jag har som sagt inte haft några problem med den typen av vardagshantering tidigare, trots många års delaktighet i ut- och insläpp, fodringar o. s. v. av andras hästar. Det ska nog gå bra även fortsättningsvis.

Jag är inte "så rädd" att det skapar farliga situationer för mig och hästarna. Jag är bara inte sugen på att hantera en häst som är både väldigt reaktiv och väldigt ouppfostrad/dåligt hanteringstränad.

 

[skiesabove]

Tror du att jag är så oerfaren att jag inte hör, eller inte förstår, om en häst kastar sig runt ett fåtal meter bakom mig?

Ja, jag är oerfaren runt "den här typen av hästar", vad än du menar med det. Tack och lov, vill jag säga, då det verkligen inte är ett beteende jag ser som önskvärt hos hästar. Jag är dock inte oerfaren runt hästar överlag, och inte "trög" på så sätt som du ett flertal gånger antytt (medvetet eller ej kan jag inte uttala mig om) genom att förmoda att jag stod mitt i vägen och väntade in att bli omkullsprungen av en häst som kom galopperande på långt avstånd, eller att jag hörde ståhej bakom mig och lugnt stod kvar med ryggen ditåt för att se vad som hände.

Jag har heller inte påstått något om att "kräva att alla hästar ska vara kolugna alltid". Jag anser dock inte att det är rimligt att utsätta andra - vare sig andra hästkunniga, eller totalt okunniga - för onödigt stora risker under tiden man tränar sin dåligt hanteringstränade och "extra sprättiga" häst till att kunna handskas med sin egen kropp. Det kanske är där våra åsikter går isär.

Men varför fortsätter du fultolka mig och likställa oerfaren med korkad, trög, osv?

Tänker du så om andra? Om dig själv?

Det är inget fult eller fel med att vara nybörjare eller oerfaren inom ett område. Det är bara att vara ny. Det är från den positionen man lär sig.

Faktumet är ju att du blev påsprungen av en häst som du sen innan visste var reaktiv. Det betyder att det saknas kunskap och erfarenhet, eftersom det är en typisk olycka som lätt kan undvikas med rätt rutiner.

Nästa gång du möter den här hästen längs vägen kommer du vara uppmärksam på ett annat sätt, eller hur? Din kropp kommer att bli det automatiskt pga smärtminnet. Du har nu mer erfarenhet.

 

[Blyger]

Jag har en häst som är/har varit väldigt reaktiv och som faktiskt har sprungit över människor vid enstaka tillfällen. Jag såg därför till att stå uppstallad så att han inte behövde hanteras dagligen av andra, just för att det inte var rimligt att kräva att alla ska ha ögon i nacken, vara väldigt reaktionssnabba och ständigt beredda (utan att vara spända). Största delen av tiden väldigt snäll/enkel men när det small då small det fort.

Han har coolat ner med åldern och utbildning (vill inte kalla det uppfostran). Jag vill inte heller hantera andras halvt oberäkneliga hästar, ffa inte om de är stora.

 

[MML]

Men varför fortsätter du fultolka mig och likställa oerfaren med korkad, trög, osv?

Tänker du så om andra? Om dig själv?

Det är inget fult eller fel med att vara nybörjare eller oerfaren inom ett område. Det är bara att vara ny. Det är från den positionen man lär sig.

Faktumet är ju att du blev påsprungen av en häst som du sen innan visste var reaktiv. Det betyder att det saknas kunskap och erfarenhet, eftersom det är en typisk olycka som lätt kan undvikas med rätt rutiner.

Nästa gång du möter den här hästen längs vägen kommer du vara uppmärksam på ett annat sätt, eller hur? Din kropp kommer att bli det automatiskt pga smärtminnet. Du har nu mer erfarenhet.

Jag fultolkar dig inte, jag frågar dig vad du menar eftersom jag försöker förstå. Och jag tycker att du lägger ett fullständigt orimligt ansvar på den som blir påsprungen - i det här fallet var det jag - att undvika att bli påsprungen.

 

[MML]

Jag har en häst som är/har varit väldigt reaktiv och som faktiskt har sprungit över människor vid enstaka tillfällen. Jag såg därför till att stå uppstallad så att han inte behövde hanteras dagligen av andra, just för att det inte var rimligt att kräva att alla ska ha ögon i nacken, vara väldigt reaktionssnabba och ständigt beredda (utan att vara spända). Största delen av tiden väldigt snäll/enkel men när det small då small det fort.

Det låter rimligt, tycker jag. För mig är det inte konstigare att inte alla hästar är lämpliga att hanteras av andra hästägare i ett stall, än att det finns hundar som behöver hanteras av en väldigt erfaren hundmänniska och inte kan hanteras av "vanliga" hundägare.

 

[Alexandra_W]

Jag har själv haft svårt att få grepp om situationen. Ja - det är en häst som från ingenstans kan resa sig mot en människa som leder den. Den kan gå hur lugnt som helst, för att sedan flyga i väg för något som ingen annan kan se, höra, eller märka på något annat sätt - och när den gör det kan den bevisligen springa omkull folk. Den kan också vara uppjagad av någon anledning - till exempel för att någon ska hämta en annan häst i samma hage (ej i samband med insläpp) och då "gå på" mot människan/försöka jaga bort människa och/eller dennes häst, sparka mot människa etc. Den kan bara brötig och bufflig och t. ex. knuffa en människa som ska ta på eller av täcke/grimma etc.

Den hästen skulle jag tro har ont. Då kan de reagera än mer oförutsägbart och dagsformsberoende

 

[skiesabove]

Jag fultolkar dig inte, jag frågar dig vad du menar eftersom jag försöker förstå. Och jag tycker att du lägger ett fullständigt orimligt ansvar på den som blir påsprungen - i det här fallet var det jag - att undvika att bli påsprungen.

Jag pratar inte om ansvar, utan om att med erfarenhet och rätt rutiner kan man minska antalet olyckor.

I ett försäkringsärende på detta skulle ingen anses ansvarig, alla skulle få ersättning.

Men för din egen skull är det väl trevligt att kunna minska risken? Hästolyckor kan ju gå fruktansvärt illa. Som hästmänniska har vi stora fördelar i jämförelse med andra gångtrafikanter.

Om du kan släppa det här med vems ansvar det var, att det känns jobbigt att bli kallad oerfaren (eller vad det nu är du blir upprörd över), och lära dig av det som hände, så kommer din tid runt den här hästen bli säkrare.

Ögonen på hästen, läs kroppspråket, håll avstånd. Stay safe.

 

[Alexandra_W]

Jag har givetvis läst tråden. Mitt förra svar till dig var dock inte enbart baserade på dina tidigare svar, utan på tonen i tråden som helhet.

Jag avsåg alltså inte alls din häst som jag inte vet något om, men det låter naturligtvis bra att det "bara" skedde en incident under er tid på stor anläggning.

När jag använder ordet reaktiv så menar jag just det - reaktiv. Vad jag har insett är att just gällande hästen i "mitt" stall, är den både reaktiv och samtidigt dåligt uppfostrad/hanterad, och det är den kombinationen som gör den både otrevlig och farlig.

Ja precis. Men du skrev bland annat att du ifrågasatte om reaktiva hästar skulle stå där de kunde behöva hanteras av andra mm. Och reaktiva hästar är sällan problem i "vardagshantering". Den du beskriver är dock inte "bara" en reaktiv häst. Och nog där det blir missförstånd i diskussionen

 

[Alexandra_W]

Jo - allt. För att veta om och vad och när hästen kanske, eventuellt reagerar på något, är det just vad jag behöver göra. Räkna blåmesar och spana efter gräsklippare och katter.

Det där är dock det värsta du kan göra med en reaktiv eller nervös eller känslig häst. Att gå och vänta på och räkna ut vad den kan tänkas bli rädd för. Du pekar ut faror åt den, och beter dig på ett vis som signalerar att det finns faror att upptäcka i närområdet. Det kommer göra hästen än mer sprättig, spänd, flyktig, stökig eller hur den hanterar sitt overflow.

Om du struntar i omgivningen och som flera sagt tittar på hästen så kommer du märka om/när den blir spänd/motsvarande. Oaktat om det är en blåmes eller en jagular som är osynlig för människoögon.

Det är dock väldigt mänskligt och väldigt vanligt att reagera precis så, och då blir det en ond cirkel för både människa och häst tillslut. När känsliga hästar inte funkar i kollektivstall och liknande brukar det där vara en stor del i det.