Vad är er syn på otrohet?

[Lipperta]

Precis det finns mycket värre saker.
Men jag tycker ändå man ska bryta först.
Är man otrogen på fyllan så berätta för partner asap

 

[Ramona]

Är man otrogen på fyllan så berätta för partner asap

Jag förvånas alltid över personer som tycker att man ska berätta för partnern. Vad är poängen med det? Vad får du ut av att berätta för din partner att du varit otrogen? Kommer partnern att må bättre? Vad är poängen?

 

[Fjordfrälst]

Jag förvånas alltid över personer som tycker att man ska berätta för partnern. Vad är poängen med det? Vad får du ut av att berätta för din partner att du varit otrogen? Kommer partnern att må bättre? Vad är poängen?

Partnern får en chans att lämna den otrogne som jag ser det. Skulle min partner vara otrogen skulle jag absolut vilja veta det så jag kan avsluta. Om så skulle ske.

 

[Meggan]

Har blivit bedragen har vart otrogen har vart " den andra kvinnan" så jag ska nog inte moralisera överhuvudtaget blev fruktansvärt arg när jag blev bedragen( inte engångs grej utan systematiskt) hade dåligt samvete när jag var otrogen kände inget alls när jag var älskarinnan ( kände inte kvinnan i fråga ). Ett engångsligg please hantera ditt eget dåliga samvete blanda inte in mig genom att berätta, lid i tysthet och gör det inte igen, en parallell relation du kommer bli lämnad och skändad du har kränkt mig totalt så tänker jag spontant

 

[Lipperta]

Jag förvånas alltid över personer som tycker att man ska berätta för partnern. Vad är poängen med det? Vad får du ut av att berätta för din partner att du varit otrogen? Kommer partnern att må bättre? Vad är poängen?

Så att inte partner får reda på det av bekanta, tjänar inget på det.

Det är bara vad jag tycker lämnar diskutionen nu

 

[Brandgul]

Varför förutsätter du att den som blir bedragen vet om det?

Jag tror att de allra flesta partners inte har en aning om att deras partner är otrogen emot dem, eftersom det inte händer på deras tid. Det händer på jobbresor, när tjejen är i stallet, när killen spelar innebandy, osv. Det är ju inte så att man ställer in kvällens aktivitet med sin partner för att man tänker ligga med någon annan. Det är ju bara smaklöst och då bryr man sig inte speciellt mycket om sin partner. Jag tror att de flesta otroheter sker när den ena partnern ändå inte finns tillgänglig.

Alltså... Som trötta småbarnsföräldrar som kämpar för att få ihop vardagen är vi överens om att det blir alldeles för lite ligga. Skulle min man åka bort, sova en natt på hotell OCH dessutom ligga. Fan vad arg jag skulle bli. Och veta att jag själv slitit hela kvällen med mat, disk och få barnen i säng Dubbelfusk liksom. Då hade jag verkligen krävt några egna hotellnätter.

 

[Brandgul]

Kärlek finns i så många olika former (enligt mig) Partner, Vän, Djur, Barn, förälder. Många som är "för" otrohet jämför ofta relationer med tex barn - det finns ingen förälder som menar på att dom bara kan älska ett barn.
Men för mig är det "olika typer" utav kärlek. Kärlek kan aldrig bli för mycket. Men vi väl lite skapta av samhället att i en kärleksrelation så ska man vara två. Jag och min sambo är båda överens om att vi vill vara vi två. Jag blir lika besviken om han ljuger för mig som jag blir om en nära vän ljuger för mig.

Att bli attraherad av någon annan person är inte något man kan styra över tror jag. Ser man en människa som man tycker är snygg så är den snygg. Sen behöver man inte agera på känslan. Precis som att när man är förbannad så kanske man inte agerar på känslan för att man har blivit lärd att inte göra illa andra människor.

Alltså varför skulle man bara kunna älska EN man/kvinna? Vad konstigt det måste bli om man har den inställningen och så blir man kär i en till. Det känns som att det skulle kunna bli fullt av skam. Eller att man tror att det är tecken på att något är fel.
Själv tycker jag det är rätt mysigt med människor som lockar fram de känslorna hos mig. Det blir fler som får mig på gott humör och ger mig energi.
Men för mig är det rent praktiskt att bara ha en partner och en sexuell relation och bara en person som jag är "nära". Jag vill ha det så. Men känslor finns och räcker till många!!

 

[athena_arabians]

Mer funderingar kring otrohet:

Tycker ni att det är ok att er respektive har ett mycket nära vänskapsförhållande med en annan person? Och ibland hellre umgås med denne än med dig? Spelar det roll om den personen är av samma kön som dig själv? Är det någon skillnad om din partner kände personen innan ni träffades eller om de lär känna varandra när ni är ihop?

Om ovanstående är OK, är det alltså sex som är det som inte är OK? Är det i så fall OK ifall din partner attraherad men inte agerade?

Jag har aldrig någon som helst rättighet att säga vem särbon träffar och inte träffar. Han är min partner, inte min slav. Skulle han umgås med kriminella skulle jag ha en åsikt om det och framföra den men sedan är det bra. Å andra sidan, om han tyckte det var ok att umgås med grovt kriminella skulle jag börja fundera på om jag ens ska vara kvar. Den världen har en tendens att spilla över på ens nära och kära.

Vi är båda enormt flörtiga och det är helt ok. Klart att det är en form av bekräftelse men den går ju åt båda hållen, den man flörtar med blir ju också bekräftad.

Om särbon tänker på någon annan än mig när han runkar är inte ens i närheten av att vara min sak.

 

[athena_arabians]

Fast det bagaget har jag också. Jag tycker ändå annat vore värre.

Samma här.

 

[athena_arabians]

Har tänkt några vändor till.

Att otrohet är något av det värsta man kan vara med om håller jag inte med om. Det är betydligt värre att bli våldtagen. Det är betydligt värre att bli slagen. Det är betydligt värre att få en otrevlig kronisk diagnos som med största sannolikhet kommer att förkorta ens liv och medföra vissa begränsningar av det. Otrohet känns litegrann som piss i havet i jämförelse.

Världen behöver mer kärlek, inte mindre. Nu ska jag inte säga att kåtslag nödvändigtvis betyder att man är kär men det är iaf starka positiva känslor.

Jag skulle inte bli glad om särbon ljög för mig (förutom om jag är så dum att jag frågar "Ser jag smal ut i den här?" ) men när det gäller otrohet är jag inte intresserad av att veta. Gav det honom en kick så varför inte? Skulle han inte vilja fortsätta vara ihop med mig efter en ev otrohet skulle jag bli enormt ledsen och förkrossad men det är ju för att jag älskar honom och vill vara med honom, inte pga otroheten.

 

[Gammeln]

Jag tycker så här... Vill man kn*lla så ska man få göra det. Att vilja ha ensamrätt till någons kropp och sexualitet (som då uppenbart inte är med på det) hör hemma på 1200-talet.

Det tycker jag också. Sambon får stå ut med detta om den andra sambon vill knulla en annan.

 

[Gammeln]

Det där är ingen trollning?

Användaren svarar på trådstarten, dvs håller sig till ämnet. Vad svamlar DU om?

Popcorn

 

[moster]

Alla förhållanden är olika. Och alla personer är olika. Med en person kan jag gilla hårt sex, men med en annan person tycker jag inte alls att det är tändande. Det beror ju helt på personen. Lite så fungerar otrohet också. I vissa förhållanden har man ett större behov av att vara otrogen än vad man har i ett annat. Man utvecklas ju som människa, man tänker annorlunda ju längre man lever, det händer saker med folk och ju mer folk varit med om ju mer gråskala får deras liv.

Klart att folk ändras! Det finns människor som med utbildning fått helt andra åsikter och syn på livet än vad de hade innan. Samma sak med sjukdom. Folk som innan sjukdomen var väldigt hämmad kan efter sjukdomen få åsikten att livet är till för att levas och kör på med alla möjliga saker personen aldrig hade gjort innan. Ju mer man lever ju mer prioriterar man om.


Nej, nej, nej, nej. Du har så fel! Det finns människor som vet att partnern ljuger om saker och det stör dem inte alls i samma utsträckning för att det handlar inte om någonting som "drabbar" dem själv eller som är så viktigt som moralen och normerna sagt till oss.

Det finns människor som lever med partners som är missbrukare på ett eller annat sätt. Folk ljuger om hur mycket de dricker, om hur mycket de sover, om hur mycket de äter, hur mycket en klänning kostade eller ett par skor, etc, etc. Men folk störs inte av det, eftersom vi lärt oss att det är inte lögnen som är fel, det är att man hade sex med någon annan.

Hade du reagerat lika hårt om din partner kom hem och berättade att han inte spelade på travet idag, trots att du vet att han gjorde det? Ni har ju ändå lovat varandra att ni ska spara pengar så ni kan köpa den där gården. Nu har han brutit ett löfte och ljugit för dig! Hur reagerar du? Gör du slut? Ringer du till dina vänner och gråter ut - hur kunde han göra såhär MOT MIG??

Ja för mig är det sveket som är poängen i det hela. Jag hade blivit lika förbannad om han spelat. Och ja, mitt ex dumpade jag eftersom han ljög om pengar gång på gång. Hade min partner varit otrogen gång på gång så hade jag dumpar honom.

Jag skiter i vad folk störs av. Jag hat svarat på vad jag störs av.

Har man "ett behov" av att vara otrogen så behöver man nog fundera över sin relation. Att ha sex m någon annan om ens partner tycker det är okej är inte otrohet.

 

[moster]

Alltså varför skulle man bara kunna älska EN man/kvinna? Vad konstigt det måste bli om man har den inställningen och så blir man kär i en till. Det känns som att det skulle kunna bli fullt av skam. Eller att man tror att det är tecken på att något är fel.
Själv tycker jag det är rätt mysigt med människor som lockar fram de känslorna hos mig. Det blir fler som får mig på gott humör och ger mig energi.
Men för mig är det rent praktiskt att bara ha en partner och en sexuell relation och bara en person som jag är "nära". Jag vill ha det så. Men känslor finns och räcker till många!!

Inte bara till dig svarar nog på andras frågor oxå...

Jag säger inte att det är fel att vara tillsammans med flera om, om båda tycker det är okej att det är lika för båda. Anledningen till att många lever två och två är för att vårt samhälle tycker så, men jag tycker att dom som är flera gärna får vara det. MEN jag och min sambo är överrens - vi vill leva vi två. Skulle det vara något fel med det? Man kan absolut bli attraherad, tänd eller kanske lite små kär i någon annan, men jag behöver inte agera på den känslan. Varje dag brottas människor med känslor och man får välja hur man ska agera - är det okej att slå kollegan för att denna är dum i huvudet? Är det okej att hångla upp kollegan vid kopiatorn?
Man får välja vad man gör. Om man nu är otrogen så är ju ursäkter som "det bara hände" eller "kommer aldrig hända igen" jävligt lama...

Jag förstår inte hur ni kan säga att man inte vill veta. Hade ni inte velat veta om partnern hade varit på travet igen fast ni kommit överrens om nått annat? Hade ni inte velat veta om denna köpt kläder för tusen talas kronor? Jag säger inte att ens partnerns är ens slav, men någonstans måste väl er gräns gå? Jag har svårt och tro att ni applåderar av glädje när ni får reda på av en kompis att er sambo knullar någon annan varje fredag när du har hoppträning m hästen.

 

[Gammeln]

Har tänkt några vändor till.

Att otrohet är något av det värsta man kan vara med om håller jag inte med om. Det är betydligt värre att bli våldtagen. Det är betydligt värre att bli slagen.

Det där håller jag inte med om. Det finns betydligt värre saker än dessa exempel.

 

[Lampan]

Håller med där om kommentarer på FB
Porrsurfande överlag är också värre än om han haft ett fylleligg på resan, enligt mig

Det är något väldigt creepy med porsdurfande män
(Självklart ska det vara lagligt ändå )

 

[Petruska]

Om partner hade sex med någon annan I SYFTE ATT på något sätt såra mig eller kommunicera något till mig, skulle jag bli arg över att han använt en annan persons sexualitet till det. Då har han ju utnyttjat den personen för sina syften.

 

[Lampan]

Mer funderingar kring otrohet:

Tycker ni att det är ok att er respektive har ett mycket nära vänskapsförhållande med en annan person? Och ibland hellre umgås med denne än med dig? Spelar det roll om den personen är av samma kön som dig själv? Är det någon skillnad om din partner kände personen innan ni träffades eller om de lär känna varandra när ni är ihop?

Om ovanstående är OK, är det alltså sex som är det som inte är OK? Är det i så fall OK ifall din partner attraherad men inte agerade?

Vänskap av bpda könen är helt okey, självklart
Om han tycker någon annan är snygg, självklart gör han det
Om han trånar och längtar efter sex med någon annan utan att agera. I det fallet tror jag vi hade fått sätta oss ner och prata om hur vi att vårt förhållande ska se ut. Om han längtar efter andra, då är han inte mono och ska inte leva i en sådan relation. Det vore vidrigt om jag skulle på något sätt hindra honom att leva som han vill

 

[Lampan]

Jag tror också att många är otrogna när förhållandet på något sätt inte är friskt. Brist på kärlek och närhet, mycket bråk eller annat som gör en missnöjd eller olycklig. Eller att man helt enkelt inte älskar sin partner och egentligen vill gå vidare.

Men jag tycker att det är ett väldigt fegt och omoget sätt att ta sig ur en relation. För de flesta människor är otrohet det ultimata sveket och det påför den drabbade en fruktansvärd smärta. Varför är det så svårt att vänta tills förhållandet är avslutat?

Och hur förklarar du vad som driver de som är notoriskt otrogna, ljuger för sin partner i åratal men ändå påstår att de älskar sin partner? Det går ju inte ihop. Hur kan man med att medvetet påföra den man säger sig älska högst av alla så mycket smärta?

Jag moraliserar inte, det är bara så ofattbart...

Håller med där, det är bristen på komunikation som är så fel i relationer som "avslutas" med en otrohet

 

[Petruska]

Inte bara till dig svarar nog på andras frågor oxå...

Jag säger inte att det är fel att vara tillsammans med flera om, om båda tycker det är okej att det är lika för båda. Anledningen till att många lever två och två är för att vårt samhälle tycker så, men jag tycker att dom som är flera gärna får vara det. MEN jag och min sambo är överrens - vi vill leva vi två. Skulle det vara något fel med det? Man kan absolut bli attraherad, tänd eller kanske lite små kär i någon annan, men jag behöver inte agera på den känslan. Varje dag brottas människor med känslor och man får välja hur man ska agera - är det okej att slå kollegan för att denna är dum i huvudet? Är det okej att hångla upp kollegan vid kopiatorn?
Man får välja vad man gör. Om man nu är otrogen så är ju ursäkter som "det bara hände" eller "kommer aldrig hända igen" jävligt lama...

Jag förstår inte hur ni kan säga att man inte vill veta. Hade ni inte velat veta om partnern hade varit på travet igen fast ni kommit överrens om nått annat? Hade ni inte velat veta om denna köpt kläder för tusen talas kronor? Jag säger inte att ens partnerns är ens slav, men någonstans måste väl er gräns gå? Jag har svårt och tro att ni applåderar av glädje när ni får reda på av en kompis att er sambo knullar någon annan varje fredag när du har hoppträning m hästen.

Fast om man nu var ihop med någon som tycker som du, då är ju det du själv skriver att STARKT argument MOT att berätta om eventuella snedsteg. Berättar man sådant för dig, äventyrar man ju förhållandet. Vill man fortsätta tillsammans med dig är ju det enda möjliga att tiga.