Har tänkt några vändor till.
Att otrohet är något av det värsta man kan vara med om håller jag inte med om. Det är betydligt värre att bli våldtagen. Det är betydligt värre att bli slagen. Det är betydligt värre att få en otrevlig kronisk diagnos som med största sannolikhet kommer att förkorta ens liv och medföra vissa begränsningar av det. Otrohet känns litegrann som piss i havet i jämförelse.
Världen behöver mer kärlek, inte mindre. Nu ska jag inte säga att kåtslag nödvändigtvis betyder att man är kär
men det är iaf starka positiva känslor.
Jag skulle inte bli glad om särbon ljög för mig (förutom om jag är så dum att jag frågar "Ser jag smal ut i den här?"
) men när det gäller otrohet är jag inte intresserad av att veta. Gav det honom en kick så varför inte? Skulle han inte vilja fortsätta vara ihop med mig efter en ev otrohet skulle jag bli enormt ledsen och förkrossad men det är ju för att jag älskar honom och vill vara med honom, inte pga otroheten.