Intressant frågeställning och intressant synpunkter i diskussionen!
Men blir inte några olika delfrågor sammanblandade här? För att försöka sortera:
"Rättighet att vara ledig" behöver inte innebära att man får betalt/ersättning, den en sådan rättighet är ej heller nödvändigtvis lagstadgad, utan kan också vara (är ofta) en del i ett fackligt avtal.
Så det finns minst två frågor här: den ena är "rätt att vara ledig", och den andra "få betalt/ersättning/kompensation för förlorad arbetsinkomst".
Semester finns det lagregler kring, men inom många avtalsområden, så har facket förhandlat fram mer ledighet än det minimum som gäller enligt lag.
VAB finns det också lagregler kring, liksom t.ex. rättighet till tjänstledighet vid studier, för politiska uppdrag eller uppdrag som nämndeman.
Inom mitt avtalsområde har facket förhandlat fram några extra ledigheter ("tjänstledigt med eller utan lön"), vissa betalda av arbetsgivaren, och andra obetalda. Det gäller sådant som: läkar- och tandläkarbesök, egen eller närståendes 50-årsdagar, vissa bröllopsdagar m.fl. bemärkelsedagar, flyttledigt och lite till.
Arbetsgivaren (som är snäll och förstående?!) ger dessutom tjänstledigt utan lön för förberedelse inför och deltagande i tävling och träning i idrott på elitnivå. Vad som är "idrott" och vad som är "elitnivå" kan ibland vara föremål för diskussioner...
Alltså finns det en lång rad möjligheter att t.ex. via facket driva frågan om t.ex. avtalet ska innehålla "rätt att ta ledigt X dagar/år utan lön för vård av sjukt djur" om det är en viktig fråga. Och det kanske det är på en arbetsplats där många är djurägare.
Vid akuta sjukdomsfall hos djur, så tror (och hoppas) jag att de flesta arbetsgivare försöker ordna så att djurägaren kan får permission/tjänstledigt/semesterdag på kort varsel, så djuret kan tas om hand.
För andra, mer planerade aktiviteter får man ta semester, utnyttja eventuell flexmöjlighet, byta arbetspass eller vad som nu står till buds på respektive arbetsplats.
Att fuska och sjukskriva sig själv eller ett barn när det i själva verket gäller djurvård är djupt oetiskt, och riskerar att långsiktigt erodera förtroendet för sjukskrivningar/VAB. Det är betydligt fuskigare än att vara hemma någon enstaka gång vid ett mera tveksamt sjukdomsfall...
Varför vi med skattepengar skulle ersätta djurägare för förlorad arbetsinkomst begriper jag inte. Man får ju inte ersättning för att man måste vara hemma och ta emot en hantverkare heller.
Men att försöka övertyga försäkringsbolagen om någon form av ersättning är kanske inte helt omöjligt.