Jag vill inte låta dryg, men jag tycker att det är ganska poppis att ha den uppfattningen så fort ens hund inte går bra i ringen. Det är lätt att hävda att om hunden hade varit fet, hade den minsann gått bättre.
Vi har ju samma ras, och jag delar inte din uppfattning. Att man ser någon hund varje utställning som är i överhull köper jag, men det säger inte att det är så inom hela rasen.
Jag upplever att många som har den här åsikten inom Cardigan har ganska unga hundar. Vid 2-3 års ålder så tror de att hunden är klar i kroppen, provar att ställa ut den, och när domaren kritiserar att de vill ha mer massa på hunden, så tolkar ägaren det som att de vill att hunden ska vara fet.
Jag trodde också att min hane var klar när han var 3 år gammal. Det var han inte. Nu är han snart 5, och nu förstår jag plötsligt vad domare menar med "mer massa". Han har blivit mycket grövre och bredare än vad jag någonsin trodde att han skulle bli.
Min hane är utställningschampion i Sverige och Danmark. Jag har aldrig tänkt tanken på att göda upp honom. Sedan har han inte det som krävs för att bli BIR, men det är för att han har för små öron, är lite för liten, och lite väl sluttande kors. Vissa domare tycker att hans uttryck och huvud, hans front och armbågar, och hans rörelser uppväger det, och placerar honom i BHKL. Men inte alla, och det köper jag.
Jag önskar att fler kände till sina hundars brister och fördelar innan de yttrar att deras hund inte vann för att konkurrenten var fet. Det är väldigt mycket lättare att förstå en kritik då, och det blir väldigt mycket roligare att ställa ut då också.
